Denna uppsats avser att undersöka och kartlägga från ett genusperspektiv hur en könsmaktsordning och patriarkala strukturer påverkar och bidrar till att traditionen chaupadi följs. Det är en tradition där kvinnan antas vara oren och bringar otur kring sin omgivning och bör därför i vissa fall bo i en menshydda under sin menstruation. Detta är olagligt i Nepal och denna uppsats avser därför att undersöka förklaringar till varför traditionen följs trots en lagstiftning som förbjuder praktiken. Uppsatsen utgår ifrån att det finns en rådande könsmaktsordning och patriarkal struktur som påverkar och även har en del i att traditionen, trots lagstiftning, följs. I materialet som presenteras i uppsatsen anses även skam och stigmatisering av både kvinnan och menstruation har en roll i chaupadi och detta undersöks även utifrån ett genusperspektiv. / This essay aims to examine and sort out from a gender perspective how a gender order and patriarchal structure effect and contribute to the tradition of chaupadi. Chaupadi is a custom where the women is perceived to be impure and brings misfortunes for her surroundings when menstruating. Because of this she is prompted to stay in a menstrual hut during her period. This custom has been illegal in Nepal since 2005. This essay intends to sort out explanations for why the custom to continue to get practiced even though it has been illegal for 15 years. This study assumes that there is an existing gender order and patriarchal structures that affect and influence the custom and uphold the practice even though there is a law against it. In the material that is presented in the essay, shame and stigma attached to the female menstruating body play a central part in the enforcement, and in the upholding, of the custom. This is also analyzed form a feministic perspective.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancer-related causes of death in developing countries. Human papillomavirus (HPV) is a sexually transmitted virus that, in case of permanent infections, causes cervical cancer. In Sweden, a vaccine for girls was introduced in 2010 to protect against the types of HPV causing 70% of cervical cancer. In Sweden, women between 23 and 50 years of age are offered cell samples every three years, which reduces the risk of developing cervical cancer by 90%. However, the majority of women do not participate in the offered cell sample checks. Because HPV is a sexually transmitted virus, it may in some cases be stigmatized and lead to a sense of shame. Human views of sexual health and the body is characterized by human cultural background and experiences, which affects human values and choices. Aim: The purpose was to highlight women's experiences of HPV prevention. Method: This study was based on a literature review of eleven scientific articles collected through careful analysis and is the basis for the outcome. These articles consisted of scientific original articles as they were collected from three different databases. The analysis was presented with two main themes and one sub theme. Results: Results emerged in two themes; Cell sample and HPV vaccine. Self-test was added as a subtheme under Cell sample. The results showed that women's experiences were influenced by their cultural background and in turn influenced their attitudes toward preventive measures. It also turned out that the cultural background and mothers' experience of cervical cancer affected mothers' attitude towards vaccines for their daughters. The participation of cell sampling was influenced by the women's previous experiences and shame/guilty feelings regarding cell samples. Women's self-test experience was positive as it increased integrity and thus reduced the sense of shame. Discussion: Women’s attitude towards Cell sample and HPV vaccine were characterized by lack of knowledge and cultural impact. Women's desire for more personalized information was considered a positive and well-needed feature in health care. More emphasis should be placed on increasing the participation and knowledge of women by adapting the information given to the individual. Madeleine Leininger's theory of transcultural care can help nurses to adapt their care based on the individual's cultural background. This applies to both the information provided and the care of patients.