<p><strong>Purpose:</strong> To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes.</p><p><strong>Methods:</strong> 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests.</p><p><strong>Results:</strong> A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (<em>p</em>=0.048).</p><p><strong>Conclusion:</strong> The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.</p>

Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes. Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccine, use of condoms and pap-smear tests. Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPV-vaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p&lt;0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p&lt;0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (p=0.048). Conclusion: The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening.

Livmoderhalscancer drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av ett så kallat Humant papillomvirus (HPV). HPV är ett sexuellt överförbart virus. Om inte viruset upptäcks eller behandlas i tid så kan livmoderhalscancer vara ett faktum. Anledningen till att livmoderhalscancer upptäcks för sent är att kvinnor undviker eller inte har möjlighet att gå på sina cellprovtagningar. Begreppet livmoderhalscancer väcker starka känslor och förknippas med döden. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha fått diagnosen livmoderhalscancer. För att besvara syftet har 11 vetenskapliga artiklar analyserats vilket resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar att kvinnor som blir diagnostiserade med livmoderhalscancer ofta får känslor så som ångest, oro, skuld, skam och rädsla. Rädslan grundas oftast i att inte kunna få barn, tanken på döden och hur familjens välbefinnande kommer att påverkas. Kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer upplever att de behöver få mer stöd och information av vårdpersonalen. Avslutningsvis diskuteras områden så som skuld, skam, hopp, kroppsförändring, ångest och vårdrelationen med hjälp av ny sökt vetenskaplig litteratur.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen. För att kunna besvara syftet analyserades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar vilket slutligen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Att få en diagnos med cellförändringar leder ofta till känslor som oro, ångest, stress, ilska och rädsla. Kvinnor som får tillbaka ett positivt cellprovsresultat tror att de drabbats av cancer, vilket är ett vanligt missförstånd och väcker stor rädsla. Inför undersökningar och behandlingar kände många kvinnor oro, dels för kommande cellprovsresultat och dels för att de kände en ovisshet över vad som händer inuti deras kropp. Många kvinnor upplever att de är i behov av information för att bättre kunna förstå sitt tillstånd. En känsla av stigmatisering uppstod i samband med cellförändringar eftersom det orsakas av ett sexuellt överförbart virus. Den oro kvinnor upplever i samband med diagnos av cellförändringar kan bero på bristen av information om vad cellförändringar betyder och innebär. Vårdaren har därför en betydande roll för att lindra kvinnors oro och undvika onödigt lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: Cervical cancer is second most common cancer in women. The 15% incidence of cervical cancer in women worldwide can potentially be reduced by the vaccine against human papillomavirus (HPV). It is therefore important for all healthcare professionals including registered nurses to understand what affects women’s intentions and willingness to receive HPV vaccination so that they can overcome any inappropriate barriers and promote public health. Aim: The aim of this article was to describe factors influencing women’s intentions to obtain the HPV vaccine. Method: The following databases Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed were searched for articles that studied factors influencing women’s intention to obtain the HPV vaccine. Ten studies met the inclusion criteria, five qualitative and five quantitative. Results:  Four main categories were identified that influenced women’s intention to obtain the HPV vaccine: knowledge, attitudes, the influence of other people and the safety of the vaccine. Discussion: Better access for women to accurate information is the key to increase women’s intention to obtain the HPV vaccine and improving public health. Conclusion: Correct information about HPV and HPV virus is needed to increase women’s intention to obtain the vaccine. / Bakgrund: Cervixcancer är den näst vanligaste cancern hos kvinnor med en global incidens på15 %. Cervixcancer leder till hög mortalitet. Genom Humant Papillomvirus (HPV)-vaccinering kan incidensen minskas kraftigt. Vaccintäckningen är suboptimal på många plaster i världen. Det är viktigt att vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, förstår vilka faktorer som påverkar viljan och beslutet att vaccinera sig. På så sätt kan sjukvårdspersonal påverka dessa beslut och faktorer och därigenom öka vaccinationstäckningen i befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors avsikt till att vaccinera sig mot HPV. Metod: I denna allmänna litteraturstudie användes databaserna Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed för att söka efter artiklar som studerade faktorer som påverkar kvinnor att vaccinera sig mot HPV. Totalt tio artiklar inkluderades, fem kvalitativa och fem kvantitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades som påverkade kvinnor att vaccinera sig mot HPV: Kunskap, attityder, andras inflytande och vaccinets säkerhet. Diskussion: Bättre tillgång till korrekt information för kvinnor om HPV-vaccinet är nyckeln till att öka kvinnors avsikt att vaccinera sig och på så sätt förbättra folkhälsan. Slutsats: Det krävs korrekt information om HPV virus och vaccin för att öka kvinnors avsikt till att vaccinera sig.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är de vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionerna, vilket drabbar miljontals människor världen över och kan i vissa fall leda till cancer. HPV-vaccin ingår i svenskt barnvaccinationsprogram för flickor sedan 2010 och från 2020 inkluderas även pojkar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av HPV-vaccination. Metod: Åtta skolsköterskor från två kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: Att information främjar följsamheten, att bemöta frågor och skapa trygghet, att arbetsbelastningen ökat, att möta tveksamhet till vaccin samt att bemöta elevers vilja. Slutsats: Skolsköterskor strävade efter att ge tydlig och aktuell information om HPV-vaccin till elever och vårdnadshavare. Utvecklandet av nationella rutiner för information är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras arbete och öka vaccinationstäckningen.

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, är den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i världen. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebär könsvårtor, men det kan även ge gynekologiska cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och inställning gymnasieelever, som inte ingår i vaccinationsåldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns några könsskillnader. Metod   En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. Enkätdistribueringen skedde vid två tillfällen och 58 (98,3 %) ifyllda enkäter kunde inhämtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar. Resultat    Flickorna på skolan hade en generellt högre andel rätt svar på enkäten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frågan rätt angående hur många typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frågan rätt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrågan gällande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p&lt;0,045) där flickorna hade flest rätt svar på frågan. Det var fler vaccinerade flickor jämfört med pojkar (p&lt;0,001) och signifikant fler pojkar som kunde tänka sig att vaccineras (p&lt;0,019). Majoriteten, 68 %, av eleverna var positiva till den befintliga HPV-vaccinationen. Slutsats     Eleverna hade generellt sett en låg kunskapsnivå gällande HPV men trots det var det ändå mer än hälften av flickorna som var vaccinerade. Behov av ytterligare kunskap om HPV och HPV-vaccination till befolkningen behövs. / Background HPV, human papilloma virus, is the most common sexually transmitted disease in the world. HPV can cause genital warts and gynaecological dysplasia, which can lead to cervical cancer. Objective The objective was to describe the amount of knowledge the students had regarding HPV and the HPV-vaccination. Another objective was to describe how many of the students who were vaccinated and to study the existing attitudes towards HPV and the HPV-vaccination. The last objective was to compare whether there was any gender differences. Methods  A quantitative survey study was conduced at an upper secondary school in Uppsala, Sweden. The distribution of the surveys occurred on two occasions and 58 (98,3 %) completed surveys were collected. Results The girls had a generally higher percentage of correct answers on the survey. About 55 % (n=21) of the girls were vaccinated but only 5 %(n=1) of the boys. Regarding how many types of HPV there are 22(37,9 %) of the students answered correctly, although 51 (87,9 %) knew how to protect themselves against a possible infection. Significant differences in gender were found in the question whether HPV can cause cervical cancer or not (p=0,045) and whether the students would be willing to take the vaccine or not (p=0,019). The majority of the students, 68 %, were in favour of the existing HPV vaccination. Conclusion Although the students generally had poor knowledge regarding HPV the majority of the girls had taken the vaccine. The need of further knowledge is vast.

Background: Human papillomavirus (HPV) is one of the most common sexually transmitted infections in the world and there are over 100 different varieties. Several of the varieties can lead to cancer. Although there are vaccines available, the vaccine coverage varies in the providing countries. Aim: The aim of this study was to describe aspects that make guardians choose to refrain from giving their children HPV-vaccines. Method: This Literature study is based on nine qualitative articles published between 2010 and 2020 and the articles were found in Cinahl and PubMed. Results: Guardians who refrained from the HPV-vaccine to their adolescents mentioned varied aspects. Some guardians were concerned about side effects of the vaccine and others mention a lack of knowledge and information about HPV and the vaccine. Guardians expressed concerns about vaccinating against sexually transmitted infections with their adolescents. A varied confidence in health care staff was mentioned by the guardians and they sought information from more unreliable sources such as stories from friends and family or the internet. The fact that HPV-vaccine only was provided to girls, in many of the countries, was a reason for the guardian’s skepticism. Conclusion: The result showed that there are various aspects that make guardians refrain from HPV-vaccine. Some reasons are more common in certain countries. Today's society is multicultural, which leads to a need for more studies to be done from an international perspective. Being able to meet the guardian’s various needs for information about HPV-vaccine is essential to get a higher HPV-vaccine coverage in the world.

Introduktion: Humant papillomvirus, HPV, är världens vanligaste sexuellt överförbara infektion. De flesta HPV-infektioner läker ut av sig själva men de kan också bli kroniska och på sikt leda till cellförändringar och cancer. Sedan 2012 erbjuds alla flickor i Sverige vaccination mot HPV för att förhindra livmoderhalscancer, som är den vanligaste HPV-relaterade cancerformen. Vaccinationen utförs av skolsköterskor i årskurs 5-6. Vaccinationstäckningen för HPV-vaccination är dock lägre än för övriga vaccinationer i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskorna har en viktig roll när det gäller att bemöta tveksamma vårdnadshavare och att få upp vaccinationstäckningen för att på sikt minska antalet cancerfall orsakade av HPV. Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor i Halland agerar när vårdnadshavare tackar nej till HPV-vaccination för flickor i årskurs 5-6 och vad de upplever är anledningen till nekande. Metoden som valdes var en webbaserad enkätundersökning bland skolsköterskor på mellanstadieskolor i de sex halländska kommunerna. Enkäten skickades ut till 101 respondenter. Svarsfrekvensen var 56 procent och resultatet visade att skolsköterskorna i Halland inte agerar alls när vårdnadshavare tackar nej till HPV-vaccination för flickor i årskurs 5-6. Det främsta motivet till detta är att skolsköterskorna erbjuder nytt vaccinationstillfälle i senare årskurser. Skolsköterskornas uppfattning är att desinformation på internet, rädsla för biverkningar och flickornas ringa ålder utgör de vanligaste anledningarna för vårdnadshavare att tacka nej. Slutsats:Fortsatt arbete för att stärka skolsköterskorna i sin roll som vaccinationsförespråkare är nödvändig för att öka vaccinationstäckningen för HPV. / Introduction: Human papillomavirus, HPV, is the most common sexually transmitted infection. Most HPV infections disappear without intervention but HPV infection can also become chronic and lead to cancer. Since 2012, all girls in Sweden are offered vaccination against HPV to prevent cervical cancer, the most common HPV-related form of cancer. The vaccination is provided by school nurses in grade 5 or 6. HPV vaccination compliance is lower than other vaccinations in the National Vaccine Program for children in Sweden. School nurses play an important role in encouraging guardians to vaccinate their children, especially those who hesitate, to increase the number of girls getting vaccinated. Increasing compliance via school nurses´ actions can reduce the number of HPV related cancers in the long term. The aim of the study was to describe how school nurses in Halland, a province on the southwest coast of Sweden, react to guardians´ rejection of the HPV vaccination for girls in grade 5 or 6. Also queried was what these nurses hear as the reasons for refusal. The assessment method selected was a web-based survey. The survey link was provided to 101 school nurses at schools teaching 5th and 6th grade in the six municipalities of Halland. The response rate was 56 percent and the results show that the school nurses in Halland do not react at all when guardians decline vaccination. The reasons given are that they believe that vaccinations are voluntary and/or that vaccinations are offered again in later grades. School nurses perceive that disinformation on the internet, fear of side effects and the young age of the girls are the main reasons for guardians´ declining HPV vaccination. Conclusion: Further motivation among school nurses in Halland is needed to increase HPV vaccination compliance.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancer-related causes of death in developing countries. Human papillomavirus (HPV) is a sexually transmitted virus that, in case of permanent infections, causes cervical cancer. In Sweden, a vaccine for girls was introduced in 2010 to protect against the types of HPV causing 70% of cervical cancer. In Sweden, women between 23 and 50 years of age are offered cell samples every three years, which reduces the risk of developing cervical cancer by 90%. However, the majority of women do not participate in the offered cell sample checks. Because HPV is a sexually transmitted virus, it may in some cases be stigmatized and lead to a sense of shame. Human views of sexual health and the body is characterized by human cultural background and experiences, which affects human values and choices. Aim: The purpose was to highlight women's experiences of HPV prevention. Method: This study was based on a literature review of eleven scientific articles collected through careful analysis and is the basis for the outcome. These articles consisted of scientific original articles as they were collected from three different databases. The analysis was presented with two main themes and one sub theme. Results: Results emerged in two themes; Cell sample and HPV vaccine. Self-test was added as a subtheme under Cell sample. The results showed that women's experiences were influenced by their cultural background and in turn influenced their attitudes toward preventive measures. It also turned out that the cultural background and mothers' experience of cervical cancer affected mothers' attitude towards vaccines for their daughters. The participation of cell sampling was influenced by the women's previous experiences and shame/guilty feelings regarding cell samples. Women's self-test experience was positive as it increased integrity and thus reduced the sense of shame. Discussion: Women’s attitude towards Cell sample and HPV vaccine were characterized by lack of knowledge and cultural impact. Women's desire for more personalized information was considered a positive and well-needed feature in health care. More emphasis should be placed on increasing the participation and knowledge of women by adapting the information given to the individual. Madeleine Leininger's theory of transcultural care can help nurses to adapt their care based on the individual's cultural background. This applies to both the information provided and the care of patients.