Bakgrund Det uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50. Screeningen innebär att ett cellprov tas på livmodertappen för att hitta eventuella cellförändringar. Genom att hitta eventuella cellförändringar i ett tidigt skede och behandla dessa är prognosen god. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors, i åldrarna 23-50 år, upplevelser av screening för cellförändring på livmodertappen. Metod Då syftet var att undersöka kvinnors upplevelser valdes kvalitativ intervjustudie som metod. En halvstrukturerad intervjuguide har använts och totalt har sex intervjuer genomförts med kvinnor i åldrarna 23-48 år. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Resultat Kvinnorna som deltog i studien uppgav att de saknade kunskap om undersökningen och att ett informationsbrev borde skickas ut i samband med kallelsen. De upplevde däremot att informationen under besöket var bra och de uppskattade att information om provsvaret skickades ut efter besöket. Kvinnorna uppgav att en gynekologisk undersökning upplevs som obekväm och pinsam och att bemötandet från personalen därför är en viktig del vid undersökningen. Det framkom att obehaget ökade när studenter deltog vid undersökningen samt när personalen var stressad då de upplevdes som otrevliga och ej villiga att svara på frågor. Slutsats En gynekologisk undersökning upplevs som pinsam och obehaglig. Genom ett lugnt och informerande bemötande från personalen känner sig kvinnorna mer avslappnade. Då kvinnor har en låg kunskap om HPV, cellförändringar och livmoderhalscancer är ytterligare information nödvändig. En ökad kunskap leder till minskad oro och nervositet.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen. För att kunna besvara syftet analyserades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar vilket slutligen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Att få en diagnos med cellförändringar leder ofta till känslor som oro, ångest, stress, ilska och rädsla. Kvinnor som får tillbaka ett positivt cellprovsresultat tror att de drabbats av cancer, vilket är ett vanligt missförstånd och väcker stor rädsla. Inför undersökningar och behandlingar kände många kvinnor oro, dels för kommande cellprovsresultat och dels för att de kände en ovisshet över vad som händer inuti deras kropp. Många kvinnor upplever att de är i behov av information för att bättre kunna förstå sitt tillstånd. En känsla av stigmatisering uppstod i samband med cellförändringar eftersom det orsakas av ett sexuellt överförbart virus. Den oro kvinnor upplever i samband med diagnos av cellförändringar kan bero på bristen av information om vad cellförändringar betyder och innebär. Vårdaren har därför en betydande roll för att lindra kvinnors oro och undvika onödigt lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancer-related causes of death in developing countries. Human papillomavirus (HPV) is a sexually transmitted virus that, in case of permanent infections, causes cervical cancer. In Sweden, a vaccine for girls was introduced in 2010 to protect against the types of HPV causing 70% of cervical cancer. In Sweden, women between 23 and 50 years of age are offered cell samples every three years, which reduces the risk of developing cervical cancer by 90%. However, the majority of women do not participate in the offered cell sample checks. Because HPV is a sexually transmitted virus, it may in some cases be stigmatized and lead to a sense of shame. Human views of sexual health and the body is characterized by human cultural background and experiences, which affects human values and choices. Aim: The purpose was to highlight women's experiences of HPV prevention. Method: This study was based on a literature review of eleven scientific articles collected through careful analysis and is the basis for the outcome. These articles consisted of scientific original articles as they were collected from three different databases. The analysis was presented with two main themes and one sub theme. Results: Results emerged in two themes; Cell sample and HPV vaccine. Self-test was added as a subtheme under Cell sample. The results showed that women's experiences were influenced by their cultural background and in turn influenced their attitudes toward preventive measures. It also turned out that the cultural background and mothers' experience of cervical cancer affected mothers' attitude towards vaccines for their daughters. The participation of cell sampling was influenced by the women's previous experiences and shame/guilty feelings regarding cell samples. Women's self-test experience was positive as it increased integrity and thus reduced the sense of shame. Discussion: Women’s attitude towards Cell sample and HPV vaccine were characterized by lack of knowledge and cultural impact. Women's desire for more personalized information was considered a positive and well-needed feature in health care. More emphasis should be placed on increasing the participation and knowledge of women by adapting the information given to the individual. Madeleine Leininger's theory of transcultural care can help nurses to adapt their care based on the individual's cultural background. This applies to both the information provided and the care of patients.