Feedback is a tool that can be used to give students the confirmation of their accomplishments , helping them to increase understanding of the results of a performance and to alert students if change is required for future performance. Other studies and reports regarding clinical practice in education has shown that students feel that feedback has good impact on learning and positive effects such as enhanced self-confidence. Onboard training forms a major part of the education at the four-year nautical science education in Kalmar, in four years, one year is spent on board ships. Therefore, the purpose of this study was to find out how students at the four-year nautical science program in Kalmar felt that they receive feedback after completing on board training and how they wish that such feedback would be given. Six students were interviewed, three from grade one and three from grade three. The interviews were directed to an open form with a low degree of standardization. The results showed that all respondents felt they would prefer feedback from the school, even though all of them felt they had received good feedback on board the ships. The students would like to be given feedback by mentoring from other students during training, group discussions after on board training or short individual meetings between representative from the school and the student after completing on board training. All of the respondents felt that feedback is important to be able to learn from on board training and to know how to prepare for the next on board training. The study also revealed that students at the four-year nautical science program would like to gain more confirmation of what they are supposed to perform and if good results are obtained after completing on board training.

Under sjökaptensutbildningen ska teoretiska studier varvas med fartygsförlagdutbildning. Detta görs för att utöver skolans teori få känna på verkligheten och att ipraktiken ta till sig de kunskaper som behövs för att efter examen vara vakthavandebefäl ombord. Under den fartygsförlagda praktiken ska eleven bli lotsad av enhandledare som guidar och hjälper för att tiden ombord skall bli så effektiv och givandesom möjligt. Vi ville undersöka hur elever upplever handledarskapet ombord med fokuspå om det eventuellt är några skillnader beroende på vilken praktikperiod eleven befannsig i. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ metod genom fokusgrupper med syfte attfå utförliga och ingående svar. Det framkom vissa skillnader mellan den tredjepraktikperioden kontra de andra två sett till vilka arbetsuppgifter man fick göra samt hurbesättningen såg på eleven i form av förväntade kunskaper och vilket fritt ansvar somgavs eleven. Dock blev det tydligt att en god relation till sin handledare, oavsett vilkenpraktikperiod eleven befann sig i, var av väsentlighet för en lyckad praktik. Eventuellinverkan i handledarskapet beroende på kön och ålder hos handledaren var också någotvi ville undersöka. Kvinnliga handledare visade sig vara något mer sympatiska men denstörsta skillnaden fanns beroende på vilken ålder handledaren hade. En yngrehandledare ansågs generellt som mer uppskattad då denne hade ett större engagemangoch en större vilja att lära ut. / During their time at the “captain’s program”, students alternate theoretical studies with practical experience aboard ships. This combination aims to give them a taste of real-world situations alongside classroom learning, helping them develop the skills they need to be in charge on a ship after graduation. During their time at sea, students areguided by mentors who help them make the most of their experience onboard. Wewanted to investigate how students feel about this mentorship, particularly if it differsdepending on which stage of practical training, they're in. We used a qualitative methodusing focus groups to get detailed and thorough answers. We noticed some differencesbetween the third training period and the earlier ones, like the tasks students were givenand how they were viewed by the crew. But what mattered most was having a goodrelationship with their mentor, no matter at what stage they were in their teaching. Wealso investigated whether the mentor's gender and age had any impact on their teaching.Female mentors were seen as a bit more sympathetic, but the biggest difference wasage. Younger mentors were generally more appreciated because they were moreengaged and eager to teach.

Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lärande på det fyraåriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss på att undersöka huruvida teoretisk kunskap är en förutsättning för att förstaårsstudenterna skall kunna uppfylla förväntade studiemål för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraåriga sjökaptensprogrammet samt tre närbesläktade yrkesutbildningar. I vårt teorikapitel behandlade vi även tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga på ett eller annat sätt är applicerbara på nämnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vår litteraturstudie och för att ta reda på det faktiska förhållandet i frågan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplägg mellan teoretiskt och praktiskt lärande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som används. Slutsats: Den Grundläggande säkerhetsutbildningen är en förutsättning för studenten att få gå ut på den första fartygsförlagda utbildningen men är inte en förutsättning för att studenten skall kunna uppnå de förväntade studiemålen av densamma. Vi har kunnat konstatera att handledaren och handledarens kunskap och kompetens spelar en mycket central roll för vilka förutsättningar som studenten ges för att kunna uppnå studiemålen för den första fartygsförlagda utbildningen / The purpose: We have investigated the relationship between theoretical and practical learning of the Nautical Science Program(4years) at the Linnaeus University. We focused on examining whether the theoretical knowledge is a prerequisite for the students to meet the expected learning outcomes during the first ship based training. Method: We preformed a literature review covering four different educations. We did also look in to three different types of mentoring models which in one way or another are applicable to those courses. In order to critically examine our literature and to find out the actual condition, we conducted five interviews with informants. Result: Made it possible to see a number of similarities in educational programs approach between theoretical and practical learning and guidance models used. Conclusion: The Basic Safety Training is a prerequisite for students to go out on the ship based training but it is not a prerequisite for achieving the expected learning outcome. We have noted that the supervisor and the supervisor’s knowledge and skills plays a central role for the conditions in which the student is given in order to achieve the study objectives of the first ship based training.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter på sjökaptensprogrammet upplever kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen baserat på fartygstyp och hur den skiljer sig mellan dem olika fartygen. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt sex intervjuer med studenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att studenterna överlag är nöjda med kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen. Tankfartyg beskrivs som den fartygstyp med högst kvalitet på praktiken där studenterna får mer utrymme att ta eget ansvar och utveckla sina färdigheter som framtida styrmän. Vissa moment lyfts däremot fram som något som studenter gärna får mer tid att träna på, såsom förtöjningar och reseplanering. Respondenterna lyfter fram ett flertal faktorer som påverkar kvaliteten på praktiken, bland annat handledningen, besättningens engagemang och vad man får göra ombord som kadett. / This study aims to investigate how the students on the Master Mariner Programme perceive the quality of the ship-based training based on the type of vessel and how it differs between different types of ships. Utilizing a qualitative method in the form of semi-structured interviews, a total of six interviews were conducted with students at the Kalmar Maritime Academy. The results show that students are generally satisfied with the quality of the ship-based training. Tankers are described as the vessel type with the highest quality of ship-based training, where students have more opportunities to take personal responsibility and develop their skills as future officers. However, some aspects are highlighted as areas where students would like more time and room to improve on, such as mooring operations and voyage planning. Respondents identify several factors that influence the quality of the ship-based training, including the mentoring, crew engagement and what tasks are assigned to the cadets.