I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem. Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln? För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler. Samt den franska sociologen Pierre Bourdieu som har skrivit om habitus och hur denna teori kan tolkas utefter vilka artefakter människor omger sig med. Som metod för arbetet använder jag mig av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att göra 36 stycken intervjuer. Sedan tolkade jag svaren utifrån en kvalitativ metod där jag analyserar svaren från informanterna och gämför de med tidigare studier. Det material jag fått fram alltså resultatet valde jag att utforma i tabeller för att få bästa möjliga överblick. Sedan beskrivs resultatet. Möblerna indelas i kategorier där en jämförelse av de olika möblerna inom varje kategori är gjorda. Här har jag använt mig av fyra olika värdegrunder: ekonomiskt värde, estetiskt värde, funktionellt värde och mervärde. Efter att resultatet presenterats följer en diskussion där innehållet från kategorierna samt metoden jag använt mig av diskuteras. En stor del av det framlagda resultatet var inte så oförmodat men något som jag anser vara intressant är hur tv och internet har förändrat utformningen av våra hem och vanor som vi har i hemmet. Detta resonemang har lett mig till förslag på fortsatt forskning.

The ambition of this project is to make an overview of the Swedish upholstery industry and to make a suitable complement to the Carl Malmsten upholstery collection. The Swedish furniture industry employs about 20 000 people in 815 companies. Totally the branch had a turnover of 17,5 billion Swedish krona in the year 2000. Of these 815 companies most of them are small family driven companies with low-tech industry. 10 % of the 815 companies stand for 60% of the production. These are large-scale companies and have a hi-tech industry, even compared with other types of industries. Approximately 25% of the Swedish made furniture is being exported. The upholstery industry is spread over the country but mainly concentrated to the south of Sweden, Småland. After conversations with seven chosen upholstery companies in Tibro and Tranås area I discovered that the companies all have very different views of the market, some of them are increasing there sales and some are shutting down. During the past decade the furniture industry experienced difficult times with competition from low-price-producing countries like The Baltic country and Poland. Even though the corporate climate is rough the seven chosen companies has one thing in common and that is the aversion to outsource the production. They are frightened of losing control over the quality and to maintain hi-quality is of vital importance as it is signified to Swedish made furniture. One of these companies is AB OH Sjögrens who has been my calibrator in this final project. This is the company that produce the Carl Malmsten upholstery furniture. Personally it was interesting to work with Carl Malmsten as a platform as I am linked to him trough education at Carl Malmsten CTD at Linköpings University and employment at Carl Malmsten store at Strandvägen in Stockholm. Together with AB O.H. Sjögrens a designbreif was made where it was decided that this project was supposed to result in a sofa that would harmonies with the Carl Malmsten furniture called “Rundrygg” and “Jättepaddan”. The ambition is to offer the consumer a generous sofa as a complement to Carl Malmsten’s small sofas. When I look at my work I can se that I have not fully been able to answer the question about what the characteristics for upholstered furniture to be optimal in Swedish production are. My work describes instead the search for a suitable match to Carl Malmsten’s furniture. The focus landed on creating new furniture and the project resulted in a sofa that is inviting and generous. / Detta är ett arbete vars målsättning är att göra en översyn av svensk stoppmöbelindustri samt skapa en lämplig komplettering till Carl Malmstens stoppmöbelkollektion. Den svenska möbelbranschen sysselsätter omkring 20 000 personer i 815 företag och omsatte år 2000 17,5 miljarder kronor. Av dessa 815 företag är ett flertal små familjeföretag med låg teknologisk nivå i produktionen. 10 % av samtliga företag svarar för 60 % av msättningen. Dessa är storskaliga och har modern produktionsteknik, även i jämförelse med annan verkstadsindustri. Ungefär 25 % av de svensktillverkade möblerna går på export. Stoppmöbelindustrin är utspridd över hela landet men stor majoritet är lokaliserad i Småland. Efter att jag talat med sju utvalda företag i Tibro och Tranåstrakten konstateras att upplevelsen av marknaden är väldigt olika för företagen, vissa företag ökar sin försäljning medan andra lägger ner. Under de senaste decennierna har prispressen i möbelbranschen ökat och många svenska tillverkare har svårt att hävda sig gentemot utländska lågprisleverantörer, främst från Baltikum och Polen. Trots det hårda företagsklimatet har de sju utvalda företagen en sak gemensamt och det är oviljan att flytta produktionen utomlands. De upplever att de tappar kontrollen över kvalitén och att bibehålla den höga kvalitén är otroligt viktigt då det har blivit signum för svensktillverkade möbler. Ett av dessa företag är AB O.H. Sjögrens som varit min samarbetspartner i detta examensprojekt. AB O.H. Sjögrens valdes då de producerar Carl Malmstens stoppmöbler, och för mig har det varit intressant att jobba utifrån Carl Malmsten då jag har stor anknytning till hans formgivning genom utbildning på Carl Malmsten CTD Linköpings universitet i Stockholm och arbete på Carl Malmsten butiken på Strandvägen. Tillsammans med AB O.H. Sjögrens skapades en designbreif där det bestämdes att projektet skall resultera i en soffa som skall fungera tillsammans med Carl Malmstens stora fåtöljer, ”Rundrygg” och ”Jättepaddan”. Målet är att erbjuda konsumenterna en generös soffa som komplement till Carl Malmstens små ”fikasoffor”. När jag granskar mitt examensarbete konstaterar jag att jag inte helt kunnat svara på frågan om hur en stoppmöbel kan se ut för att vara optimal i svensk produktion, avgränsat till AB O.H Sjögrens. Mitt arbete handlar istället mer om hur en möbel kan se ut för att passa in i Carl Malmstens kollektion. Fokus har hamnat på skapandet av en ny möbel där resultatet blev en soffa som är inbjudande och generös.

Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär. Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt. Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar. Det som är avgörande är mest vilken karaktär/vilket formuttryck som eftersträvas i gestaltningen av möbeln. Olika kombinationer av naturfibrer, flätningar och färger passar olika bra till olika formspråk. / This bachelor’s essay examine various types of weaving and different kinds of natural fibers, to find a combination that is durable and fit for an armchair. I wanted to study vegetable fibers that is made into ropes, strings and twines, and thus I chose abacka/manila hemp, bamboo, banana fiber, hemp, coir, paper fiber, rattan, sisal and sea grass. I have also chosen to compare different kinds of loose weaving, partly because the major part of today’s market for furniture  in weaving materials are compact weaving, and I wanted a different character in the new armchair. And partly because loose weaving means less material and also gives the furniture a light and airy expression. An analysis of the facts completes this first part of the essay. The second part contains a design project in collaboration with IKEA, where I am supposed to design an armchair. The material is a steel construction with a weaving of natural fibers. For this project I decided to use hemp, sea grass and paper cord, and three different types of weaving: one that has an organic character, one that is modern and one with traditionally linear pattern. I have come to the conclusion that several of the natural fibers can fit for an armchair, and so can many of the weavings. The crucial thing is which character or design that is preferred in the furniture. Different combinations of natural fibers, weavings and colors matches different designs in different ways.