De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. / The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.

Socialarbetaren har en avgörande roll i arbetet med att förhindra och förebygga intimt partnervåld. Studiens syfte är att undersöka socialarbetares uppfattningar och arbete med intimt partnervåld. En typologi, definitioner av våld samt riktlinjer i arbetet med våld har fungerat som studiens tolkningsram. Studien genomfördes med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades genom en tematisk analys, där tre olika teman identifierades med tillhörande subteman. Studiens resultat visade att informanterna möter flera typer av våld. Resultatet visade också att informanterna anpassade insatser efter att information samlats in efter varje enskild individ, men inte arbetar i sin bedömning med stöd av typologier. Resultatet visade även att våld som är baserat på kontroll var den mest framträdande våldsformen i arbetet.