<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem. Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs.

Bakgrund  Personer med psykisk sjukdom har länge varit utsatta för fördomar och kategoriseringar av allmänheten men även av sjukvårdspersonalen. Studier visar att patienter bemötts av både positiva och negativa attityder i sin vårdmiljö, där de negativa dominerar. Studier visar även att personer med psykisk sjukdom blir bemötta annorlunda inom den somatiska vården i motsats till psykiatrin. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar bemötandet av personer med psykisk sjukdom utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv. Metod Litteraturöversikt valdes som metod och 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat I resultatet framkom sju teman: positiva och negativa attityder, den sociodemografiska faktorn, den psykiatriska diagnosen, utbildningsnivå och erfarenhet hos sjuksköterskan, skillnader i bemötandet vid olika vårdformer, social isolering och sjuksköterske- patient relationen. Resultatet behandlar olika faktorer som påverka bemötandet mot personer med psykisk sjukdom i sin vårdmiljö. Slutsats Bemötandet mot patienter med psykisk sjukdom innefattades av både positiva och negativa attityder där vissa psykiatriska diagnoser bemöttes av mer pessimism. Generellt var bemötandet bättre inom den psykiatriska vården jämfört med den somatiska våden men inom båda vårdformerna upplevdes negativa attityder och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund Enligt Socialstyrelsen avlider runt 90 000 personer i Sverige varje år, för cirka 70 000-75 000 av dessa personer är palliativ vård aktuell. Inom den palliativa vården är patienter med cancer den största patientgruppen. En cancerdiagnos orsakar en mängd olika fysiska och psykologiska symptom. Det är följaktligen viktigt att sjuksköterskan stöttar och tillgodoser patienters behov för att minska lidande och bibehålla livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan lindra lidande hos patienter med cancer inom palliativ vård. Metod En allmän litteraturstudie gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Fyra teman för hur sjuksköterskan kan lindra lidande framkom ur analysen, spirituell &amp; existentiell lindring, vårdmiljöns betydelse, sjuksköterske-patientrelationens betydelse samt sjuksköterskans inre resurser. Slutsats Sjuksköterskan bör lindra lidande både emotionellt, spirituellt, existentiellt samt fysiskt. Sjuksköterske-patientrelationen är essentiell genom att sjuksköterskan lyssnar empatiskt, stöttar, visar intresse och finns där. Tron på Gud eller en högre makt är central för att finna mening med sitt lidande och känna acceptans för sin situation. En rofylld, trivsam och lugn miljö där familj och vänner välkomnas är också av största vikt. Sjuksköterskan behöver ha en stark vilja, mod och emotionell stabilitet för att hantera de utmaningar och krav som palliativ vård av patienter med cancer innebär.