Bakgrund: Idag lever cirka 37 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. HIV smittar inte genom att röra en annan person, men kan smitta via bröstmjölk, blod eller vid samlag. Personer som lever med HIV/AIDS riskerar att möta en stigmatisering i vården. Att arbeta inom vården innebär att ge alla samma respekt och bemötande trots vilken sjukdom eller bakgrund personen har. Syfte: Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna hade kvantitativ ansats. En integrerad innehållsanalys användes i analysen. Resultat: Visade varierande attityder. Negativa attityder baserades på rädsla att bli smittad som ledde till utebliven vård och onödiga skyddsåtgärder. Även positiva attityder framkom då det genererade i vilja att ge vård till patienter med HIV/AIDS Slutsats: Kunskap är den mest avgörande faktorn för sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenternas attityd. Detta leder till hur attityden avspeglas till patienter med HIV/AIDS. Så ju mer kunskap sjuksköterskan hade om HIV/AIDS, desto mindre negativa attityder fanns det om patienten.

Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning. / Background: Since the 1950's the nursing education in Sweden has been open to both sexes, but men are still a minority among the students in the nursing schools. Men still account for less than 15 percent of the students in the nursing programs in Sweden. Although efforts have been made to increase the proportion of men, the proportion has been relatively constant since the beginning of the 2000s. Aim: To describe how male nursing students experience being a minority at their education. Method: An empirical interview study with semistructured questions was conducted with nine male nursing students. A content analysis was conducted. Result: Three categories emerged from the analysis: they are meet with unexpected surprise from the people around them, others having expectations of them making physically heavy or technical tasks, or expectations that they want to become something else and gaining advantages over their female fellow students; they get more attention. Conclusion: Male nursing students considered themselves differently treated because they were men. Men who train themselves to become nurses are breaking society's expectations of how a nurse should be. Implications: The result may form the basis for further studies on how male students at the nursing program experience their education. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2018</p>

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap kring hur sjuksköterskestudenter upplever att lärandet påverkas av handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Detta undersöktes genom tre stycken frågeställningar vilka var: Hur upplever sjuksköterskestudenter att lärandet påverkas av handledningens upplägg under VFU? Vad anser sjuksköterskestudenter att en handledare kan bidra med för att främja deras lärande under VFU? Hur hanterar sjuksköterskestudenter situationen om de upplever att handledningen inte bidrar till ökat lärande under VFU? För att kunna besvara frågeställningarna utgick studien från en kvalitativ ansats där sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter mellan termin 4 och 6 på sjuksköterskeprogrammet. Därefter transkriberades intervjuerna samt analyserades med hjälp av Illeris teori om lärande ”The learning triangle”.  Tidigare forskning på området betonar vikten av individuell handledning då detta förbättrar upplevelsen och lärandet för studenten. Även betydelsen av en god relation, tid, diskussion och reflektion tillsammans med handledaren beskrivs som viktiga och gynnsamma faktorer för studenternas lärande. Resultatet av min studie visar att sjuksköterskestudenterna upplever att lärandet kan påverkas av många faktorer som är kopplade till handledningen. Det som kunde påverka lärandet under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen var upplägget vid handledning, vissa betydelsefulla faktorer så som tillit, att bli inkluderad, stöd, samt feedback och även samspelet med handledaren. Resultatet visar även på olika strategier som sjuksköterskestudenter tar till när de upplever att de inte är nöjda med handledningen där försök att lösa problemet eller finna alternativa handledare beskrivs som några. / The aim of this study was to gain increased knowledge about how nursing students experience how learning is affected of supervision during the work-based part of the education. This was examined through three key questions including: How do nursing students experience that learning is affected of the supervision structure during work-based education? What do nursing students think a supervisor can contribute to promoting their learning during work-based education? How do nursing students handle the situation if they feel that the supervision does not contribute to increased learning during work-based education? To be able to answer these questions, the study took a qualitative approach where six semi-structured interviews were conducted with nursing students between semesters 4 and 6. The interviews were then transcribed and analysed using Illeri's theory of learning "The learning triangle".  Previous research on the topic emphasizes the importance of individual supervision as this improves the experience and learning for the student. The importance of a good relationship, time, discussion and reflection together with the supervisor is also described as important and favourable factors for students' learning. The results of my study show that nursing students feel that learning can be influenced by many factors that are linked to the supervision. What could affect learning during the work-based part of the education was the structure of supervision, certain important factors such as trust, being included, support, as well as feedback and also the interaction with the supervisor. The results also show different strategies that nursing students use when they feel that they are not satisfied with the supervision where e.g. trying to solve the problem with the supervisor or finding alternative supervisors was mentioned.