Denna studie syftade till att undersöka hur inväxningen av tre av våra vanligaste trädslag varierar med variation av grundläggande faktorer i skiktade bestånd. Undersökningen genomfördes i Västra Götaland med cirkelprovytor i barrblandskog och omfattar 30 provytor. I varje provyta klavades samtliga stammar och antal uppslag av plantor registrerades. För varje provyta bestämdes grundyta och ståndortsindex samt ålder och höjd på högsta träd. Inväxningen generellt är god och gran dominerar. Skillnaden mellan trädslagen visar att bedömning av inväxning från naturlig föryngring behöver göras på trädslagsnivå för att ha precision. Medeldiameter är den enda parameter med statistisk signifikans för all inväxning. Att medeldiameter ger störst förklaringsgrad indikerar att variationer i inväxningen bättre kan förklaras med ekologiska principer om succession eller luckdynamik än med ståndortsindex och grundyta i de undersökta områdena. Inväxning kan också förväntas minska över tid då medeldiametern ökar, den är alltså inte konstant utan ändras med ändrad successionsfas.

Granplantor behandlades på plantskola med ett latexbaserat barriärskydd mot snytbagge. Dessa plantor frystes sedan ned innan latexbehandlingen hunnit torka. Syftet med studien var att undersöka om plantor som frysts ned direkt efter behandling med latex går att tina upp, för att sedan låta behandlingen torka färdigt i kartongerna de är förpackade i. Metoderna för studien innefattade litteraturstudier och ett experiment. I de försök som genomfördes på plantorna påvisades fläckar utan latex, främst då en större andel av latexbeläggningen var fuktig. Dessa fläckar verkade ha ett samband med skyddets fuktnivå, då det blev fler fläckar ju fuktigare behandlingen var. Gemensamt för de 3 grupper där latex torkat mest är att de var placerade i miljöer där temperaturen låg på 20 ⁰C eller högre.

Viltanpassat skogsbruk är en balansgång mellan klövviltets gynnande och skogsägarnas mål med produktionsskogar. Syftet med studien var att få en inblick i om privata skogsägare och/eller jägare gynnar klövviltet i skog och mark. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas och studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visar att skogsägande jägare har högre sannolikhet att ha deltagit i kurser, seminarier eller annan liknande utbildning inom ämnet viltanpassad skogsskötsel jämfört med skogsägare. Skogsägande jägare har även högre sannolikhet att tycka att det är lätt att hitta information om viltanpassad skogsskötsel på nätet jämfört med skogsägare. Det finns ett behov av mer forskning och viltanpassat skogsbruk.

Det här arbetet har med hjälp av en litteraturstudie och en skötselsimulering i Heureka visat att plockhuggning kan innebära ökad, minskad eller lika god ekonomisk lönsamhet som trakthyggesbruk, mätt i nuvärde. Vilken skötsel som resulterar i högst nuvärde beror på när i omloppstiden jämförelsen görs, skogens tillstånd och vilken kalkylränta som används. Det är ekonomiskt fösvarbart att välja plockhuggning då ett skogsbestånd har hög potential för värdetillväxt, framför allt gallringsskog. I skogar med jämn diameterfördelning och grov medelstam är däremot trakthyggesbruk det enda ekonomiskt rationella alternativet. Bäst ekonomi i plockhuggning fås när stamval görs utifrån måldiameter. Urvalet kan ytterligare förfinas genom att inkludera konkurrens, stamkvalitet och grönkronas storlek. Trakthyggesbruket möjliggör högre medeltillväxt men innebär också större risker. Sammantaget verkar det inte finnas någon anledning att av ekonomiska skäl avråda från vare sig trakthyggesbruk eller plockhuggning. Utgångspunkten vid skoglig rådgivning bör i stället vara skogsägarens mål och skogens förutsättningar.

Skogsbruksplanen är ett verktyg för att omsätta skogsägarens mål med sitt skogsbruk i praktiken. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar möjligheterna att fastställa mål för skogsbruket. Genom en intervjuundersökning analyserades i vilken utsträckning skogsbruksplanens målformulering stämde överens med skogsägarens mål med sitt skogsbruk och vilken förståelse skogsägaren har för målen. Studiens resultat visar på en förankrad målformulering respektive en avlägsen målformulering. Studien visar också att skogsbruksplanen beskrivs som ett hjälpmedel för skogsägarna. Skogsägares målsättning med skogsbruket bör komma med vid ajourhållningen av skogsbruksplanen.

Abstract An assessment of current status of nine-year-old plantations and follow-up on the survival of planted seedlings. Statistical analysis of inventories carried out on the same stands one, three and nine years after regeneration planting.

Several studies carried out in boreal forests have found significant edge effects in Scots pine although, none of them in southern Sweden. The aim of this study was to investigate edge effects in adjacent Scots pine stands and its influence on tree growth and field vegetation composition. This was carried out in 10 selected forest edges in southeastern Sweden. Results showed reduced number of stems, height, diameter and basal area growth among young trees in particular within 2 m from the forest edge. In the older stands number of stems, diameter and basal area growth increased within the first 2 m from the edge. Field vegetation inventory showed differences in composition in the adjacent stands. In the older stands lichens, lingonberry and blueberry were more frequent, while heather and grasses showed a higher appearance in young stands.

At the Swedish forest owner association Mellanskog pre-harvest planning prior to thinning is traditionally performed by company foresters. In the past three years, Mellanskog has in one business area, instead outsourced pre-harvest planning to thinning contractors. The purpose of this study was to investigate how the outsourcing of pre-harvest planning is perceived by the company foresters and contractors and how it affects the working environment and costs. The study showed positive experiences from foresters and contractors, though there were some responsibility issues and economic concerns. Outsourcing improves the contractor’s working environment, but deteriorates that of the foresters. Having foresters performing the pre-harvest planning is more expensive than having contractors performing it, especially on small harvesting worksites.

Derome skog råvaruförsörjer fem sågverk i en tuff bransch med hård konkurrens. För att öka konkurrenskraften skall de testa värdehöjande avkap. Värdehöjande avkap innebär att kvalitetsfel kapas bort direkt i skogen av skördarföraren. Detta skall förutom ökande konkurrenskraft leda till högre timmerandel, mindre vrakandel, mer timmer snabbare och säkrare arbetsmiljö för entreprenörer som minimerar det manuella arbetet i skogen. Syftet är att undersöka om värdehöjande avkap ger en värdeökning samt att se vilka variabler som har störst betydelse för eventuell värdeökning. Data samlades in från en fältundersökning samt skördarens HPR- filer för att sammanställas via programmet Virkesvärde. Resultatet visade att användningen av värdehöjande avkap gav en positiv värdeökning. I fältundersökningen visades en 35 % värdeökning där värdehöjande avkap användes. Och via Virkesvärde visades en 43 % värdeökning i de fall där värdehöjande avkap förekom. Slutsatsen blev att begreppet värdehöjande avkap blev en värdehöjande handling samt att två variabler hade störst betydelse på värdeökningen, diameter samt kvalitetsklassen. / Derome forest´s main task is to provide five sawmills in the Derome Group´s industries with raw material from timber. To increase timber exchange from the forest they want to test value-adding cuts direct in to the forest. Value-adding cuts means that the harvester cuts off quality defects that lowers the value of the tree. Such quality defects is rot, buttress or crook. In this case, Derome forest wants to increase timber proportion, reduce wasted log, better timber quality and less disruptions at their industries. The purpose with this study is to investigate if the concept with value-adding cuts increases the value on individual logs and further increases all harvest. To investigate the value-adding cuts a quantitative method in shape of a field investigation was used to provide different data about the tree when value-adding cuts was applied. Except for the field investigation a program developed by Skogforsk called Virkesvärde was used to analyze the whole logging operation. The study was delimit to esclusively manage tree species used in Derome Group´s sawmills, spruce (Picea abies) and pine (Pinus sylvestris).In those cases where value-adding cuts were applied during the field investigation an average value increase was made with 39 SEK/tree and 35 % on the first stock. There is obvious connections between diameter, timber class and increase of value. A new timber proportion with 42,6 m3fub or 1,4 % was created from the analysis in Virkesvärde for the whole cutting operation. The value increase of the cutting operation was 43 % on the first stock on the trees where value-adding cut was applied. Price lists for different assortments from Derome forest was used in the calculations. In the field investigation there was value increases on lumps up to 18 dm. Only when the quality defects did not disappear the cut was unsuccessful. The result of the study gave a clear answer that value-adding cuts really was a value-adding action.

En viktig målsättning i den svenska skogspolitiken är att skogsbruket ska bedrivas på ett hållbart sätt och i Skogsvårdslagen är produktionsmålen och miljömålen jämställda. Skogsägare kan utöver detta åta sig att certifiera sin fastighet, antingen genom FSC eller PEFC. Certifiering är ett marknadsdrivet, frivilligt åtagande och handlar om att ta ett större ansvar för miljö och natur än vad Skogsvårdslagen kräver.  Syftet med denna studie är att jämföra förekomst av naturvärden på certifierade fastigheter och icke-certifierade fastigheter genom fältinventering av utvalda kriterier. Kriterierna valdes utifrån mätbara och synliga indikatorer på naturvärden och utifrån faktorer som speglar variationsrikedom, hänsyn, kontinuitet, flora-och faunaobjekt och återväxt. I denna studie har vi arbetat fram en funktionell inventeringsmall i syfte att kartlägga naturvärden på fastighetsnivå.  En slutsats från inventeringen var att naturens egna förutsättningar är en viktig faktor för förekomsten av naturvärden i högre grad än om fastigheten är certifierad eller inte.