<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation