Det sker ständigt exkludering och diskriminering av olika grupper och individer i det svenska arbetslivet. För många drabbade resulterar detta i en underlägsen position i arbetslivet. Utsatta grupper som ofta blir subjekt för etnisk diskriminering i arbetslivet är muslimska, slöjbärande kvinnor som möts av mycket negativa attityder, fördomar och som i många fall har nekats arbete på grund av deras klädsel. Genom en kvalitativ intervjumetod har vi således samlat in material för att undersöka detta vidare. Närmare undersöker vi hur utrikesfödda slöjbärande kvinnor upplever bemötandet i arbetslivet i Sverige. Resultaten visar att alla studiedeltagare har upplevt diskriminering i arbetslivet, där kvinnorna främst har utsatts av patienter, i behov av vård, och av chefer och arbetsgivare, främst under intervjusituationen. Religion, etnicitet och hudfärg är även återkommande angivna intersektionella orsaker till den diskriminering studiedeltagarna möter. Den delade erfarenheten av utbredd diskriminering i arbetslivet understryker studiens centrala fynd: att majoriteten av studiedeltagarna utvecklar strategier i arbetssökandet, exempelvis i form av klädval, genom att undvika att bära svart, samt i utformning av sitt CV, där taktiska val av att inkludera foto i sin jobbansökan eller ej förekommer. Det finns sålunda ett underförstått behov av att “slöja” sin identitet, inte enbart i det vardagliga arbetslivet, men också för att främja en framgångsrik jobbansökan. Studien belyser således hur ansvaret för att förhindra fördomar vid rekrytering förskjuts till den slöjbärande kvinnan och inte där ansvaret hör hemma, nämligen hos arbetsgivaren.