I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme vilket är ett energieffektivt sätt att utnyttja energin i ett bränsle. Energikrävande verksamheter skulle med installation av ett eget biokraftvärmeverk kunna göra sig mindre beroende av elmarknaden samtidigt som el och värme produceras på ett förnyelsebart sätt. I denna rapport presenteras en ekonomisk fallstudie för Emåmejeriets investering i småskalig krafvärme baserat på förgasning. Emåmejeriet är ett smålänskt mejeri placerat i Hultsfred. I arbetet har ett beräkningsdokument skapats som ska kunna användas för aktörer som är intresserade av en investering av småskalig kraftvärme. I beräkningsdokumentet presenteras en känslighetsanalys där investeringkostnad, drift- och underhållskostnad, elpris, elertifikatpris och bränslepris (flis) är parametrar som studeras. I beräkningsdokumentet presenteras också ett tekniskt och ekonomiskt utfall. För Emåmejeriet skulle 12 % av elbehovet respektive 80 % av värmebehovet täckas av kraftvärmeverket. Det tekniska utfallet visade att Emåmejeriets investering var lönsam. Dock skulle investeringen inte vara lönsam utan investeringsstödet på 25 % som man fått. Investeringskostnaden var parametern som påverkade känslighetsanalysen mest.

I Sverige finns det stor potential för att utnyttja förgasning av biomassa för el- och värmeproduktion. Forskning och utveckling går framåt både nationellt och internationell men det finns en del kvar för att få förgasningstekniken kommersiell. Vid förgasning av biomassa är fukthalten ett stort problem, det försämrar förgasningsprocessen och minskar på processens värmevärde. Det kan lösas genom att använda sig av en bränsletork. I detta arbete presenteras en energi- och massbalans över en torkprocess som är installerad på en förgasningsanläggning i mikroskala på Emåmejeriet i Hultsfred. Analysen kommer att bidra till en större förståelse för hur torkningen fungerar och hur det påverkar fukthalten på utgående bränsle. En bra torkprocess bidrar till en förbättrad förgasningsprocess i framtiden. Resultatet visar att torken torkar bränslet och ger en låg fukthalt som gör att förgasaren fungerar bra. Luften till utloppet av torken har en temperatur på 20 grader och har en relativ fuktighet på 76 % vilket innebär att luften inte blir mättad i torken. Det visar att det finns mer utrymme för att göra en förbättring. Enligt mätningar som har gjorts på fukthalten visar att torken lyckas att torka bränsle med en fukthalt på 30-40% till en fukthalt på 5-10%. Den till torkprocessens tillförada värme är spillvärme från förgasaren med en effekt på 23.6 kW och torkeeffekte, alltså den effekt som krävs för att förånga vattnet i bränslet ger 14.5 kW.