Studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som ligger till grund för kundens butiksval samtidigt som det finns ett flertal attribut som påverkar en butiks konkurrenskraft. För att förstå hur en butik kan vara konkurrenskraftig innefattar därför att förstå vad en kund förväntar och värderar i en butik. För att skapa en djupare insikt i hur en matbutik kan vara konkurrenskraftig i mindre samhällen valde vi att genomföra en fallstudie. Fallet som undersöktes var ICA Nära Löttorpshallen som ligger på norra Öland. Vi intervjuade totalt åtta nyckelpersoner samt genomförde en fokusgrupp. Samtliga informanter och respondenter ligger till grund för studiens resultat. Av resultatet framgick att det som kunder i ett mindre samhälle värdesätter mest är ett brett sortiment och ett trevligt bemötande ifrån butikens personal. Butikens prisnivå var anmärkningsvärd men inte av någon större betydelse för butiksvalet. / The study shows that there are several factors underlying the customer's store choice and there are several attributes that affect a store's competitiveness. To understand how a store can be competitive includes understanding what a customer expects and values in a store. In order to create a deeper understanding of how a grocery store can be competitive in smaller communities, we chose to conduct a case study. The case that we investigated was ICA Nära Löttorphallen, located on northern Öland. We interviewed a total of eight key individuals and conducted a focus group. All informants and respondents is the basis for the study's results. The result showed that customers in smaller communities value a wide range of products and a friendly and helpful staff. The store's price level was noteworthy but not of any great importance for the customers store choice.

No description available.

Sammanfattning Denna kvalitativa undersökning handlar om hur yrkesverksamma socionomer upplever arbetet med utsatta människor i mindre samhällen. Syftet med studien är att undersöka hur det kan vara att jobba inom det sociala arbetet på mindre orter och de olika omständigheter, fördelar och utmaningar det kan innebära. Undersökningen genomfördes på sex socionomer i mindre kommuner för att ta reda på hur de upplever och uttrycker sitt arbete utifrån aspekter som etiska riktlinjer, sekretess, anonymitet och lokalkännedom. I studien användes tidigare forskning på området och de teoretiska utgångspunkter studien utgått ifrån är systemteori och ekosystemteori. Författarna av studien använde ett målinriktat urval för att få tag i intervjupersoner som arbetar i kommuner i Norr och Västerbotten med en befolkning från 2000 upp till 12 000 invånare. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer var den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen. Intervjuerna analyserades därefter med tematisk analys. Slutsatsen från undersökningen visar att intervjupersonerna upplevde att det sociala arbetet i mindre samhällen kan ha vissa specifika egenskaper, fördelar och utmaningar till skillnad från arbetet i större städer. Aspekter som etik, sekretess, anonymitet och lokalkännedom kan vara svårare att förhålla sig till och de kan påverka arbetet och utövningen i mindre samhällen.

Made available in DSpace on 2015-03-26T13:33:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 texto completo.pdf: 1325104 bytes, checksum: 62f2ea1264aba1097092ccaaaaf70a23 (MD5) Previous issue date: 2006-04-24 / The development of tourism during the last decades has brought up concerns about the impacts on the receiving communities. Although it presents itself as a social-economical alternative, increasing job offers and income revenue, when it happens in a intense and random way in small communities it unleashes a series of social, cultural and environmental impacts The scholars that work on this subject suggest planning and tourism handling as ways to ease the negative impacts and increase the positive impacts. The goal of this study is to show how planning and touristic marketing can contribute to the reorganization of spontaneous touristic activity and ease the social-cultural impacts in small communities. The research was done in the Lavras Novas community, Ouro Preto, Minas Gerais district, which touristic development has been occurring in a intense and random way since 1995. The methodology used was the nonparticipant observation, with use of interviews semi-structured on public entities representatives, private corporations connected to tourism and members of the community. The conclusion was that the reorganization of tourism in that area can be done by planning and strategic use of integrated marketing. This process should be accomplished through establishing target-markets, defined by geographical location, income levels and demographical density; demand research to understand the needs and wants of the tourists; research on the tourist offer to check strong and weak spots of the place; redirecting the tourist offer focusing the creation of packages and tourist excursions, trying to value the cultural scene; use of internal marketing to integrated the whole community in the process; and, finally, the articulation with the intermediate market of travel agencies and transport companies. / O desenvolvimento do turismo, nas últimas décadas, tem suscitado preocupação com os impactos provocados nas comunidades receptoras. Ao mesmo tempo em que se apresenta como alternativa socioeconômica, gerando postos de trabalho e renda, quando acontece de forma intensa e aleatória nas pequenas comunidades, provoca uma série de impactos sociais, culturais e ambientais. Os estudiosos que tratam desse assunto atribuem ao planejamento e à gestão do turismo o papel de amenizar os impactos negativos e potencializar os impactos positivos. O objetivo deste trabalho foi demonstrar como o planejamento e a gestão do marketing turístico integrado podem contribuir para a reorganização da atividade turística espontânea e amenizar os impactos socioculturais em pequenas comunidades. A pesquisa foi realizada na comunidade de Lavras Novas, município de Ouro Preto, MG, cujo desenvolvimento turístico vem acontecendo, de forma intensa e aleatória, desde 1995. A metodologia utilizada foi a observação não-participante, com a aplicação de entrevistas semi-estruturadas a representantes de entidades públicas, empresas privadas ligadas ao turismo e a membros da comunidade. A conclusão a que se chegou foi que a reorganização do turismo, nessa localidade, pode-se dar a partir da adoção de planejamento e gestão estratégica de marketing integrado. Esse processo deve-se realizar a partir do estabelecimento de mercados-alvo; de pesquisa para se conhecerem as necessidades e os desejos dos turistas; de levantamento da oferta turística para verificar pontos fortes e fracos da localidade; de redirecionamento da oferta turística com foco na elaboração de pacotes ou roteiros turísticos, buscando valorizar os atrativos culturais; de adoção do marketing interno para integrar toda a comunidade no processo; e, finalmente, de articulação com o mercado intermediário de agências de viagens e operadoras.