Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen. Många energianvändare utför olika vardagliga rutiner som bidrar till energieffektivisering som att bland annat släcka lampor, stänga av elektriska apparater när de inte används och inte använda disk- eller tvättmaskinen om den är halvfull. De ovannämnda åtgärderna är dock inte tillräckliga. Det krävs mer och därför är smarta hem en viktig lösning. Smarta hem är ett komplext system som täcker olika aspekter i hemmet men anses vara ett effektivt medel för energieffektivisering. Hur energianvändningen i bostäder utvecklas i framtiden kommer med stor sannolikhet bero på smarta hem och smarta produkter. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man skulle kunna utveckla eller kombinera energismarta produkter på bästa möjliga sätt. Utifrån en enkätundersökning riktad mot energianvändare och intervjuer med energianvändare och aktörer på den smarta hemmarknaden har energikonsumenternas behov och beteende analyserats och en marknadsanalys av de produkter som finns på marknaden idag utförts. Denna studie har visat att energianvändarna allmänt inte är så insatta i energianvändningen hemma trots att många påstår sig vara engagerade i energieffektivisering. Energianvändarna visade samtidigt på bristande kunskap om smarta hem och energismarta produkter, vilket kan bero på att smarta hemmarknaden fortfarande är ny i Sverige och de flesta aktörer har ännu inte lyckats marknadsföra sig och sina produkter. Det kan även bero på andra faktorer som brist på intresse hos energianvändarna att energieffektivisera som i sin tur kan bero på det låga elpriset i Sverige. De ovannämnda faktorerna kan göra att utvecklingen av smarta hem i Sverige tar längre tid än förväntat. Energianvändarna visade sig prioritera främst kostnader, och utför ofta energieffektiviserings åtgärder för att spara pengar snarare än att bidra till klimatet. Studien visade att ett smart hem bör innehålla produkter som bidrar till komfort, säkerhet och ekonomiska besparingar. Produkter som prioriteras hos energianvändarna och efterfrågas mest på marknaden är smarta brandvarningssystem, smarta dörrlås, smarta energidisplayer, smarta inbrottslarm samt smarta system för styrning av värme och belysning. Samtliga ovannämnda produkter erbjuds på marknaden idag, även om många av dessa är i utvecklingsfasen. Elföretaget Jämtkraft bör ta hänsyn till resultaten i detta examensarbete inför framtida satsningar på smarta hem. / Energy consumption in Sweden is relatively large in terms of population. That depends a lot on the need for heating during most of the year because of the cold climate but also on the continuous need for energy in the everyday life. The large energy consumption entails, however, large loads on both climate and environment. Thus energy efficiency is an important measure to reduce the climate and environmental impact. Smart homes are complex systems that cover various aspects of the home but are considered to be an effective resource for improving energy efficiency. The purpose of this master’s thesis is to investigate how to develop or combine energy-efficient products in the best way possible. Energy consumers needs and behaviors have been analyzed and a market analysis of the products available on the market today has been performed based on a survey directed to energy users and interviews with energy users and stakeholders on the smart home market. Energy users show a lack of knowledge about smart homes and energy-smart products, probably because the smart homes market is still new in Sweden and most stakeholders have not managed to advertise themselves and their products yet. It may also depend on other factors such as energy users’ lack of interest in energy efficiency, which may be due to the low price of electricity in Sweden.

The thesis INTI was founded by the members of the project, because they had a great common interest for development of smart electronic products, which today is classified as smart home products. The founders used their experience and knowledge that they had acquired in their three years at Halmstad University. INTI falls nothing short of the expectations they had prior to the start of the project. It will simplify everyday living and enhance comfort in one's own home by using location recognition. Today, there is a lot of competition between different markets that integrate with smart home products. Such as audio products, light units and security products. INTI is an automated solution where programming modules can identify the user’s location in order to create a system network. By identifying the location of the user, it’s possible to configurate the sound system and establish a follow-around system. The primary goal with this thesis is to connect the INTI system with two speakers and attain a functional follow-around system that adjust the volume according to the user’s position. The purpose of the thesis is to create a unique system that is affordable by todays standard and alleviate everyday life for the private consumer. / Examensarbetet INTI grundades i samband med projektmedlemmarnas stora intresse för den utveckling som har skett av elektroniska produkter till det som klassificeras som smarta hemprodukter idag. Genom att applicera tre års lärdomar inom produkt- och projektledning idetta examensarbete utformades en automatiserad lösning vilket baseras på platsidentifiering. Iskrivande stund finns det ett flertal olika varianter av smarta produkter inom diversemarknadssegment, exempelvis högtalare, lampor samt säkerhetsprodukter. Det som projektdeltagarna vill eftersträva med projektet är att skapa ett automatiserat system (INTI) somintegreras med ett par ljudenheter och skapar ett follow-around system för användaren.INTI är en automatiserad systematisk lösning, där det har tillämpats programmering av modulerför att på ett effektivt sätt skapa ett positioneringssystem för att lokalisera användaren. Genomatt platsidentifiera användarens position ges möjligheten till att anpassa tekniskakonfigureringar i ljudenheterna och etablera ett follow-around system. Det primäraproduktmålet för detta examensarbete är att sammanlänka INTI med två högtalare och uppnåett funktionellt follow-around system, vilket innefattar att ljudenheterna anpassar volymen utefter användarens position. Syftet med detta examensarbete är att skapa en unik lösning somär prisvärt och underlättar vardagen för privatkonsumenter.

De senaste decenniernas teknikutveckling har fört med sig många möjligheter och industriföretags produkter genererar idag stora mängder data, exempelvis bilar. Mjukvaruföretag har legat i framkant vad gäller insamling och analysering av data och industriföretag har därifrån mycket att lära sig. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheter och utmaningar industriföretag står inför när de samlar in data från sina produkter. Studien inleddes med en litteraturstudie vilken lade grunden för studiens syfte och problematisering. Därefter gjordes en djupare undersökning där teori och intervjustudie jämfördes. I intervjustudien deltog fyra svenska företag som alla tillverkar eller planerar att tillverka smarta produkter. Resultatet av arbetet visar på att industriföretag blir allt mer datadrivna och att de ofta gynnas av att samla in data från deras produkter. De största användningsområdena som kommer med produktgenererad data är att företag kan förstå kundbehov, övervakning av produkter samt prediktivt underhåll. Möjligheterna som kommer med detta är så pass stora att det för de flesta stora industriföretag är nödvändigt att arbeta med produktgenererad data för att bibehålla konkurrenskraft. / The technical advancements that have been made during the last decades have brought many opportunities, and the products that industrial companies are developing now generate vast amounts of data. Software companies have been leading the development of collecting and analyzing data, and industrial companies have much to learn from them. The purpose of this work is to investigate the opportunities and challenges that industrial companies face when collecting data from their products. The study was preceded by a literature review that formed the foundation of the purpose and problematization of the study. A deeper investigation was then conducted where theory and interview study were compared. Four Swedish companies took part in the interview study, and all are manufacturing or plan to manufacture smart products. The results show that industrial companies become more and more data driven and that they benefit from collecting data from their products. The biggest use cases for companies that product generated data brings are understanding of customer needs, the possibility for customer to monitor their products and predictive maintenance. The opportunities this gives are so great that it is necessary for most industrial companies to take use product generated data, in order to stay competitive.

Manufacturing firms are realising the customer value and competitive edge that can be captured through digitalisation. Manufacturing firms are therefore striving to integrate digital technologies on the existing product range to create an ecosystem of connected products to create, monitor and manage the aftermarket product services. The integration introduces multiple conflicting innovation regimes into the organisation namely product innovation and digital innovation regime. This changes the way traditional manufacturing companies work with dynamics business models and dynamic market conditions requiring a new approach to maintaining customer relationships, rethinking the organizational structure and product developmental processes. The current study focuses on the product development challenges to which the manufacturing companies are exposed while developing connected products. Physical development processes are characterised by physical materiality, long lead times, upfront planning, early binding following a linear development framework while digital innovation is characterised by digital materiality, shorter lead time, multiple launches, late bindings which follows an iterative agile model of development. The contrasting characteristics create challenges for executing physical-digital product development projects. A Swedish manufacturing company is considered as a case study company and 19 process challenges are identified and reported in the current study through interviews with 26 stakeholders from diverse functions along with secondary data observations from project interaction meetings. These challenges are prioritised and group into five overarching challenges which are lack of integrated development process, coordination issues, integration issues, knowledge gap and resources issues. Three external companies are interviewed to compare challenges in the physical-digital product development process and identify process and practices adopted by the companies to mitigate those challenges. Based on the insights from the literature study, interviews from the case company and external companies, six recommendations were proposed. The recommendations include defining clear roles and responsibilities, creating a TRL chart for connectivity, strengthen front-loading activities, developing connectivity integrated NPD process, creating a flexible framework for functions to coordinate and develop connectivity integrated testing process. / Allt fler tillverkningsföretag inser det ökade kundvärdet och konkurrenskraften som digitalisering kan medföra. Tillverkningsföretag strävar därför efter att integrera digital teknik i det befintliga produktsortimentet för att skapa ett ekosystem av digitalt uppkopplade produkter för att utforma, övervaka och hantera produkter och tjänster på marknaden. Integrationen kan skapa konflikter mellan företagets innovationsregimer i organisationen, såsom produktinnovation och digital innovationsregim. För att kunna upprätthålla kundrelationer samt omstrukturera organisationen och produktutvecklings-processerna krävs en ny strategi, eftersom integrationen förändrar hur traditionella tillverkningsföretag arbetar med dynamiska affärsmodeller och dynamiska marknadsförhållanden. Denna studie fokuserar på de utmaningar i produktutveckling somn tillverkningsföretag möter i utvecklandet av uppkopplade produkter. Utvecklingsprocesser för fysiska produkter kännetecknas av långa ledtider, planering i förväg samt tidiga beslut utifrån ett linjärt utvecklingsramverk, medans digital innovation kännetecknas av kortare ledtider, flera lanseringar, och senare beslut som följer en iterativ, agil utvecklingsmodell. Skillnaderna i utvecklingen av digitala och fysiska produkter skapar utmaningar för att genomföra fysisktdigitala produkttvecklingsprojekt. En fallstudie utfördes på ett svenskt tillverkningsföretag där 19, olika processutmaningar identifieras och rapporteras i denna studie. Studien baseras på intervjuer med 26 intressenter från olika avdelningar, samt sekundära dataobservationer från projekmöten. Utmaningarna prioriteras och grupperas i fem övergripande problemområden; utmaningar avseende samordning, integration, kunskap, respektive resurser, samt avsaknad av en integrerad utvecklingsprocess. Tre externa företag intervjuas för att jämföra utmaningar i den fysiskt-digitala produktutvecklingsprocessen samt för att identifiera processer och metoder som företagen har använt för att hantera dessa utmaningar. Baserat på litteraturstudien, intervjuer från företaget och de externa företagen föreslås sex rekommendationer. Dessa inkluderar att definiera tydliga roller och ansvarsområden, skapa ett TRL-diagram för anslutningar, stärka front-loading-aktiviteter, utveckla en integrerad produktuvtvecklings process för uppkopplade produkter samt skapa ett flexibelt ramverk för funktioner för att samordna och utveckla en integrerad testprocess för uppkopplade produkter.