In industries where risks involve high consequences, uncertainties are cause for concern, espe-cially in early stages of producing a product or service when less is known about the final de-sign. To counteract this, uncertainties must be managed during evaluations to reach the best decision possible. The purpose of this research is to assert how to manage uncertainties in the early stages of designing a product or service for a high-consequence risk company using the concept of knowledge maturity and descriptive decision based methods to assess uncertainty. As such, it was assessed how a high-consequence risk company deals with and manages un-certainties in early product development. It was then determined how uncertainties could be managed in design engineering. This was fulfilled by conducting semi-structured interviews with staff at GKN, an aerospace company that deals with extensive uncertainties in a high-consequence industry. To complement this, literary reviews were conducted encompassing uncertainty assessments in design engineering. The findings showed that uncertainty in the early stages of design is either lingered on until more information is made available or circum-vented by developed mitigation plans. It was also discovered how evaluations are carried out in early design considering uncertainty. Lastly the findings implicate that uncertainty assess-ments are applicable through use of descriptive decision based models coupled with a knowledge maturity scale in a stage gated process. / Inom industrier där risker involverar höga konsekvenser så är osäkerheter anledning till oro, speciellt i tidiga stadier av produktion för produkt eller tjänst då man vet mindre om den slut-giltiga designen. Osäkerheter måste hanteras under utvärderingar för att motverka detta och nå det bästa beslutet. Syftet med denna forskning är att hävda hur högkonsekvensriskföretag ska hantera osäkerheter i tidiga stadiet av produkt- eller tjänstdesign genom att använda kon-ceptet knowledge maturity och deskriptiva beslutsmetoder för att bedöma osäkerheter. På så viss fastställs hur högkonsekvensriskföretag hanterar osäkerheter i tidiga stadiet av produktut-veckling. Efter detta framstod det hur osäkerheter bör hanteras i design engineering vilket uppfylldes genom att utföra semistrukturerade intervjuer med personal på GKN, ett flygkom-ponentsföretag som hanterar omfattande osäkerheter i en högkonsekvensriskindustri. Det här komplimenterades med litterära studier som omfattar osäkerhetsbedömningar i design engine-ering. Resultaten visade att osäkerheter i tidiga stadiet av produktutveckling hanteras genom att invänta ytterligare information eller genom att konstruera handlingsplaner för att kringgå osäkerheten. Det upptäcktes även hur bedömningar sker i tidiga stadiet av produktutveckling i hänsyn till osäkerheter. Slutligen konstaterades det att osäkerhetsbedömningar är applicerbara genom användning av deskriptiva beslutsmetoder kopplat med knowledge maturity-skalan i en stage-gate-process.

Railway is a complex system, with many components that are linked with one another. If a failure occurs in a sub-system, it can affect the functionality and the safety of the whole. Signalling represents a crucial component of the railway system because it ensures safety, and it can optimize capacity on the lines. In Europe, private companies control the development and the implementation of new signalling equipment in the railway lines. However, system development processes must satisfy the European standards and the client requirements, which limit the possibility to apply changes in the generic system development process and it leads to employ the same processes in each project, without removing redundant steps and tailoring to the project needs. Recently, Alstom Rail Sweden AB performed the implementation of new signalling system in Älvsjö depot, overcoming several wastes in the process. In this Master Thesis, Älvsjö depot project is compared with a standard project, performed according to the usual procedure used in Alstom projects. The parameters compared are the resource allocation and the days of delay. The results from the data have revealed that projects can benefit through the adoption of the Lean philosophy principles: reduction of waste, increased flexibility, and standardization without eliminating the Stage Gate process in their projects. / Järnvägen är ett komplext system med många komponenter som är kopplade till varandra. Om ett fel uppstår i ett delsystem kan det påverka hela systemets funktionalitet och säkerhet. Signalering utgör en avgörande komponent i järnvägssystemet eftersom den garanterar säkerheten och kan optimera kapaciteten på linjerna. I Europa kontrollerar privata företag utvecklingen och implementeringen av ny signalutrustning på järnvägslinjerna. Systemutvecklingsprocesserna måste dock uppfylla de europeiska standarderna och kundkraven, vilket begränsar möjligheten att tillämpa förändringar i den generiska systemutvecklingsprocessen och leder till att samma processer används i varje projekt, utan att ta bort överflödiga steg och skräddarsy efter projektbehoven. Nyligen genomförde Alstom Rail Sweden AB implementeringen av ett nytt signalsystem i Älvsjö depå och övervann flera slöserier i processen. I detta examensarbete jämförs Älvsjödepåns projekt med ett standardprojekt, utfört enligt det vanliga förfarandet som används i Alstoms projekt. De parametrar som jämförs är resursfördelningen och antalet förseningsdagar. Resultaten från datan har visat att projekt kan dra nytta av att anta Lean-filosofins principer: minskning av slöseri, ökad flexibilitet och standardisering utan att eliminera Stage Gate-processen i sina projekt.

Manufacturing firms are realising the customer value and competitive edge that can be captured through digitalisation. Manufacturing firms are therefore striving to integrate digital technologies on the existing product range to create an ecosystem of connected products to create, monitor and manage the aftermarket product services. The integration introduces multiple conflicting innovation regimes into the organisation namely product innovation and digital innovation regime. This changes the way traditional manufacturing companies work with dynamics business models and dynamic market conditions requiring a new approach to maintaining customer relationships, rethinking the organizational structure and product developmental processes. The current study focuses on the product development challenges to which the manufacturing companies are exposed while developing connected products. Physical development processes are characterised by physical materiality, long lead times, upfront planning, early binding following a linear development framework while digital innovation is characterised by digital materiality, shorter lead time, multiple launches, late bindings which follows an iterative agile model of development. The contrasting characteristics create challenges for executing physical-digital product development projects. A Swedish manufacturing company is considered as a case study company and 19 process challenges are identified and reported in the current study through interviews with 26 stakeholders from diverse functions along with secondary data observations from project interaction meetings. These challenges are prioritised and group into five overarching challenges which are lack of integrated development process, coordination issues, integration issues, knowledge gap and resources issues. Three external companies are interviewed to compare challenges in the physical-digital product development process and identify process and practices adopted by the companies to mitigate those challenges. Based on the insights from the literature study, interviews from the case company and external companies, six recommendations were proposed. The recommendations include defining clear roles and responsibilities, creating a TRL chart for connectivity, strengthen front-loading activities, developing connectivity integrated NPD process, creating a flexible framework for functions to coordinate and develop connectivity integrated testing process. / Allt fler tillverkningsföretag inser det ökade kundvärdet och konkurrenskraften som digitalisering kan medföra. Tillverkningsföretag strävar därför efter att integrera digital teknik i det befintliga produktsortimentet för att skapa ett ekosystem av digitalt uppkopplade produkter för att utforma, övervaka och hantera produkter och tjänster på marknaden. Integrationen kan skapa konflikter mellan företagets innovationsregimer i organisationen, såsom produktinnovation och digital innovationsregim. För att kunna upprätthålla kundrelationer samt omstrukturera organisationen och produktutvecklings-processerna krävs en ny strategi, eftersom integrationen förändrar hur traditionella tillverkningsföretag arbetar med dynamiska affärsmodeller och dynamiska marknadsförhållanden. Denna studie fokuserar på de utmaningar i produktutveckling somn tillverkningsföretag möter i utvecklandet av uppkopplade produkter. Utvecklingsprocesser för fysiska produkter kännetecknas av långa ledtider, planering i förväg samt tidiga beslut utifrån ett linjärt utvecklingsramverk, medans digital innovation kännetecknas av kortare ledtider, flera lanseringar, och senare beslut som följer en iterativ, agil utvecklingsmodell. Skillnaderna i utvecklingen av digitala och fysiska produkter skapar utmaningar för att genomföra fysisktdigitala produkttvecklingsprojekt. En fallstudie utfördes på ett svenskt tillverkningsföretag där 19, olika processutmaningar identifieras och rapporteras i denna studie. Studien baseras på intervjuer med 26 intressenter från olika avdelningar, samt sekundära dataobservationer från projekmöten. Utmaningarna prioriteras och grupperas i fem övergripande problemområden; utmaningar avseende samordning, integration, kunskap, respektive resurser, samt avsaknad av en integrerad utvecklingsprocess. Tre externa företag intervjuas för att jämföra utmaningar i den fysiskt-digitala produktutvecklingsprocessen samt för att identifiera processer och metoder som företagen har använt för att hantera dessa utmaningar. Baserat på litteraturstudien, intervjuer från företaget och de externa företagen föreslås sex rekommendationer. Dessa inkluderar att definiera tydliga roller och ansvarsområden, skapa ett TRL-diagram för anslutningar, stärka front-loading-aktiviteter, utveckla en integrerad produktuvtvecklings process för uppkopplade produkter samt skapa ett flexibelt ramverk för funktioner för att samordna och utveckla en integrerad testprocess för uppkopplade produkter.