Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden. Ungefär en tredjedel av ungdomarna drack läsk en gång per vecka och en femtedel uppgav att de drack läsk två till tre gånger per vecka. Majoriteten av ungdomarna tittade på tv mellan en till tre timmar per dag och gällande tv-spel uppger en majoritet att de aldrig använder denna typ av media. Mer än hälften spenderar två till tre timmar per dag eller mer framför datorn. Ett samband kan ses mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Slutsats; Ungdomarna i denna studie hade ett normalt BMI och en relativt bra kosthållning, dock en högre läskkonsumtion. Gruppen överviktiga/feta drack läst i större utsträckning än de underviktiga men båda grupperna konsumerade snabbmat lika ofta. Datoranvändandet var relativt högt hos ungdomarna men de spelade nästan aldrig tv-spel. Ett positivt signifikant samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. / Background; The purpose was to investigate BMI, fast-food consumption, soft drink intake, media use among adolescent in ninth grade and if there was a correlation between fast-food consumption and media use. Method; The present study was a part of the project "Food and Health 2007".  Through a quantitative method 359 adolescents in ninth grade (182 boys, 177 girls) in ten random selected schools in a county in central Sweden answered questions through surveys. Result; The boys' BMI was on average 21 and for girls 20.4 and the majority of the youths were of normal weight. Just over a third of young people ate fast food and french fries more than two to three times a month. About a third of young people drank soda once a week and a fifth reported that they drank soft drinks two to three times per week. The majority of young people watched TV between one to three hours per day and a majority declared they never used video games. More than half spend two to three hours or more per day at the computer. A correlation was found between fast food consumption and media usage. Conclusion; Youth of this study had a normal BMI and a relatively good diet, but a higher soft drink consumption. The group of overweight/obese drank soft drinks more than those who were underweight but both groups consumed fast food less often. Computer use was relatively high among young people but they almost never played video games. A positive significant correlation was found between fast food consumption and media usage. / Mat och Hälsa 2007

Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har återigen aktualiserats. En av de branscher där kon-kurrensen tilltar är restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrågar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sätt att öka konkurrensförmågan är genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta är särskilt vanligt inom snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebär. Det är därför viktigt att förstå vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet. Syftet med detta arbete är således att utröna vilka huvudsakliga anledningar det finns att konsumera snabbmat, vilka aspekter som främst påverkar kundnöjdheten, samt huruvida dessa anledningar och aspekter skiljer sig åt mellan olika konsumenter.Studien är av kvantitativ karaktär och bygger på självifyllda enkäter och strukturerade intervjuer. Den berör förväntningar och faktiska upplevelser gällande konsumtion av snabbmat. Studien visar att anledningarna att konsumera snabbmat är desamma oavsett ålder, kön och sysselsättning. Sysselsättning är dock en variabel som påverkar vad som uppfattas som god servicekvalitet, samt vilka aspekter som ger upphov till kundnöjdhet vid ett snabbmatsrestaurangbesök. Ett uppfyllande av dessa aspekter skulle kunna utgöra en konkurrensfördel för en aktör på den konkurrensutsatta snabbmatsmarknaden. / Program: Civilekonomprogrammet