The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men. / Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

I dagsläget står vår omvärld inför flertal utmaningar utifrån ett miljö- och socialt perspektiv. En effekt av detta är att efterfrågan av hållbara investeringsalternativ har ökat hos privatpersoner. I takt med att medvetenheten om hur privatpersoners investeringar kan bidra till en förbättrad omvärld har andelen svenska människor som söker investeringar i hållbara fonder ökat. Genom att investera pengar i hållbara fonder kan privatpersoner påverka hur företag arbetar ur ett miljö- och socialt perspektiv. Hållbara fonder söker investeringsalternativ som leder till en positiv klimatpåverkan och social påverkan genom ett långsiktigt värdeskapande. Information om hur hållbara fondbolag går till väga för att identifiera och investera i hållbara alternativ är dock bristande vilket kan leda till att privatpersoner inte vet hur deras pengar hanteras utav fondbolagen vid val av investeringar. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera vilka investeringsstrategier svenska fondbolag använder för att identifiera hållbara investeringar. Studien har anpassat en kvalitativ metod och, med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med svenska fondbolag, samlat in data avseende hur de går till väga innan, under och efter investeringsbeslut. Studiens slutsats är att fondbolagen använder negativ- och positiv screening baserat på ESG-kriterier för att identifiera hållbara investeringsalternativ. Efter det att fondbolagen har investerat i ett företag använder fondbolagen olika former av engagemang för att säkerställa att investeringen fortsatt förblir hållbar. / The global community is currently facing various environmental and social challenges, leading to an increased demand for sustainable investment options among private individuals. In response, the proportion of Swedish individuals seeking sustainable investment options has grown. This study describes and analyzes the investment strategies used by Swedish fund companies to identify sustainable investments. A qualitative method was applied and included four semi-structured interviews with Swedish fund companies. The results indicate that fund companies use negative and positive screening based on ESG criteria to identify sustainable investment opportunities and employ various forms of engagement to ensure the sustainability of the investment. This study contributes to the understanding of how fund companies identify sustainable investments and can inform private individuals on the processes used by such companies.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk. / Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

Syfte: Ett växande intresse för CSR och dess betydelse lyfter fram rollen av bolagsstyrning. Bland annat ifrågasattes styrelsens roll i att utveckla strategier och uppfylla krav från diverse intressentgrupper. Frågan om finansiell prestation, eller tillgängligheten av finansiella resurser, kan påverka förhållandet mellan CSR och styrelseegenskaper har sällan undersökts tidigare. Syftet med denna studie är därmed uppdelat i två frågeställningar; den första delen undersöker hur styrelseegenskaperna påverkar CSR. Vidare behandlar den andra delen potentiella modererande effekter av finansiell prestation på förhållandet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en tvärsnittsforskning som bygger på en kvantitativ strategi. Data inhämtades via Refinitiv Eikon om 433 börsnoterade nordiska bolag för året 2021. Behandling och analys av data genomfördes via SPSS; ett statistiskt mjukvaruprogram. Resultat & slutsats: Resultaten tyder på positiva och statistiskt signifikanta effekter av styrelsens storlek, andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR. Likaså fanns ett positivt samband mellan CSR och finansiell prestation samt att påverkan av styrelsestorleken på CSR positivt stärks av finansiell prestation. Däremot indikeras att påverkan av andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR försvagas av finansiell prestation.  Examensarbetets bidrag: Studiens resultat har praktiska och teoretiska bidrag. Studiens teoretiska bidrag avser resultatens tillägg i den nuvarande forskningen om förhållandet mellan CSR och styrelsen. Studiens empiriska resultat kan därmed användas för att bättre förstå hur styrelsesammansättningen kan uppmuntra ansvarsfullt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Genom studiens resultat har vi kunnat föreslå tre ytterligare frågor för fortsatt undersökning. Den första frågan föreslår att VD:ns personlighet, engagemang och värderingar kan vara en närmare indikator på hur VD-dualitet kan påverka CSR. För det andra, föreslås vidare behandling av företagsbeteende mot CSR under olika ekonomiska förhållanden. Slutligen, har tidigare studier föreslagit vidare undersökning av interaktionseffekterna av styrelsens beståndsdelar för närmare indikation av en effektiv styrelsesammansättning. Syftet är att undersöka den gemensamma effekten av styrelsesammansättningen på CSR, till skillnad från att se hur enskilda egenskaper påverkar CSR. / Aim: The growing interest in corporate social responsibility and discussions of its importance inquired the role of corporate governance by numerous researchers. Specifically, the board has been highlighted as a pilar to developing strategies and maintaining the goals of diverse stakeholders. The role of financial performance, or the availability of slack financial resources, is a question rarely posed in its effects on the relation between the previously mentioned variables. The objective of this study is thereby divided into two inquiries; the first part investigates the effects of board characteristics on CSR, whereas the second part explores potential moderation effects of financial performance on the relationship.  Method: This study employs a positivistic research philosophy and cross-sectional research design based on a quantitative strategy. Data was collected through Refinitiv Eikon on 433 Nordic public firms for the year 2021. Processing and analysis of data was conducted through a statistical software program, SPSS.   Results & conclusions: Our findings suggest positive and statistically significant effects of board size, proportion of female board members and proportion of independent board members on CSR, respectively. Likewise, we find that financial performance has a positive effect on CSR and positively accentuates the effects of board size on CSR. Meaning that, higher financial performances positively influence firms’ level of CSP and accentuate the effects of board size on CSR. However, the effects of the proportion of female board members and proportion of independent board members are respectively weakened by firms’ financial performance. Contribution of the thesis: The findings of this study have practical and theoretical contributions. Theoretical contributions refer to our additions to the current research bank by providing more evidence on the effects of board characteristics on CSR. Practical contributions regard the empirical results given the limitations of the study, which can aid in understanding how specific board structures can encourage socially responsible behavior.  Suggestions for future research: Findings of the study inquired the role of three additional topics in relation to CSR. First, our insignificant results for CEO-duality is an additional indication to instead investigate the role of CEOs’ personalities and their engagement toward CSR-related questions, especially in institutional settings with coercive standards for socially responsible behaviors. Second, differences between fostering and declining economical/market conditions may result in re-prioritizations of goals and reformulations of CSR-strategies. Thereby inquiring if economic conditions may be a moderating factor in the relationship between CSR and financial performance. Third, researchers have suggested further investigation on the interaction effects between board characteristics due to their influence on one-and-another.

The pursuit of Sustainable Development Goals (SDGs) requires a transformative approach to energy systems, focusing on cleaner, reliable, and affordable energy services. This pursuit of achieving the SDG 7 goal of universal access to affordable and clean energy, can have numerous positive and negative implications on all other SDGs and their targets. This thesis project explores and addresses these interlinkages between SDGs and energy projects, highlighting the synergies and trade-offs of energy projects to contribute to achieving the SDGs. In this project, we propose a methodology and framework to facilitate the integration of the SDGs into the energy project planning and implementation phase. This framework is implemented into a tool called SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluationand Learnings) that is tailor-made to help energy practitioners identify potential trade-offs and synergies, and develop strategies to maximize positive impacts and minimize negative ones by prioritizing the SDGs that are relevant to their projects. The proposed methodology also takes into consideration the growing importance of Environmental, Social, and Governance (ESG) reporting, ensuring that energy projects align with sustainable practices and societal expectations. Three case studies - one Wind energy projectand two district heating projects, all in France, are utilized to test the SDGs-PROPEL tool. It also incorporates feedback from technology experts working in District Heating and Cooling(DHC) and wind energy in energy companies and academia. The tool was also tested by studentsat the master’s level at KTH Royal Institute of Technology. The proposed methodology in the SDGs-PROPEL tool can be used by any energy practitioner for building a robust testing process for their tools and, in turn, help address some of the challenges of integrating SDGs with energy projects by providing a structured approach to incorporating the SDGs into theplanning and implementation phase of the energy projects. In conclusion, this paper emphasizes the significance of incorporating the SDGs into energy projects as a means to drive sustainable development. By enabling companies to assess the environmental, social, and economic impacts of their energy initiatives, this integration plays a crucial role in addressing critical global issues like climate change, poverty reduction, and energy access. / Strävan efter hållbara utvecklingsmål (SDG) kräver ett transformativt förhållningssätt till energisystem, med fokus på renare, pålitliga och överkomliga energitjänster. Denna strävan efter att uppnå SDG 7-målet om universell tillgång till hållbar energi, kan ha många positiva och negativa konsekvenser för alla andra SDG och deras mål. Detta avhandlingsprojekt utforskar och tar upp dessa kopplingar mellan SDG och energiprojekt, och belyser synergierna och avvägningarna mellan energiprojekt för att bidra till att uppnå SDGs. I det här projektet föreslår vi en metod och ett ramverk för att underlätta integrationen av SDGs i energiprojektets planering och genomförandefas. Detta ramverk är implementerat i ett verktyg som kallas SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluation and Learnings) som är skräddarsytt för att hjälpa energiutövare att identifiera potentiella avvägningar och synergier, och utveckla strategier för att maximera positiva effekter och minimera negativa. genom att prioritera de SDG som är relevanta för deras projekt. Den föreslagna metoden tar också hänsyn till den växande betydelsen av miljö-, social- och styrelserapportering (ESG), vilket säkerställer att energiprojekt överensstämmer med hållbar praxis och samhälleliga förväntningar. Tre fallstudier - ett vindenergiprojekt och två fjärrvärmeprojekt, alla i Frankrike, används för att testa SDGs-PROPEL-verktyget. Den innehåller också feedback från teknikexperter som arbetar med DHC och vindenergi i energiföretag och akademi. Verktyget testades även av studenter på masternivå vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den föreslagna metoden i SDGs-PROPEL-verktyget kan användas av alla energiutövare för att bygga en robust testprocess för sina verktyg och i sin tur hjälpa till att hantera några av utmaningarna med att integrera SDGs med energiprojekt genom att tillhandahålla ett strukturerat tillvägagångssätt för att införliva SDGs in i planerings- och genomförandefasen av energiprojekten. Sammanfattningsvis betonar detta dokument betydelsen av att införliva SDGs i energiprojekt som ett sätt att driva hållbar utveckling. Genom att göra det möjligt för företag att bedöma de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av sina energiinitiativ, spelar denna integration en avgörande roll för att ta itu med kritiska globala frågor som klimatförändringar, fattigdomsminskning och tillgång till energi.