Huvudämne/tema: Samverkan mellan operativa chefer och deras medarbetare inom olika teknikområden på en produktutvecklingsavdelning.Bakgrund: Förändring av samhälle och arbetsliv har medverkat till att traditionella chefer i företagens organisationer har bytts ut till att vara operativa chefer. En operativ chef är en mellanchef som ansvarar för olika funktionella områden och som har till huvuduppgift att balansera ledningens krav mot förmågan hos medarbetarna1. En chefsroll som innefattar ett tvärfunktionellt resultat- och verksamhets ansvar för den egna enheten2. De operativa chefernas uppgift är att vara chef över en process som innebär många samtida krav och uppgifter, som samtidigt skall samspela med de övriga bitarna i verksamheten, det vill säga de övriga operativa chefernas ansvarsområden, samt många fler kringliggande verksamhetsområden. En chefsroll som kräver en hög grad av flexibilitet. Hur operativa chefer samverkar och hur deras arbetssituation ser ut är det som behandlas i denna undersökning.Syfte: Syftet är att på ett företag undersöka samverkan mellan operativa chefer inom en produktutvecklingsenhet utifrån tre samverkansfaktorer; ledningens värderingar, stödstruktur och ledningens trovärdighet. Ett andra syfte är att ta reda på hur väl företagets visionsdokument om samverkan stämmer överens med de operativa chefernas syn på hur samverkan fungerar i verkligheten.Frågeställningar: Hur fungerar samverkan mellan ett antal operativa chefer inom en produktutvecklingsenhet utifrån de tre samverkansfaktorerna; ledningens värderingar, stödstruktur och ledningens trovärdighet?Hur väl stämmer företagets visionsdokument om samverkan överens med de operativa chefernas uppfattningar om hur samverkan fungerar i verkligheten?Metod och material: Som verktyg för att få svar på syfte och frågeställningar har jag intervjuat sju operativachefer som ingår i en produktutvecklingsavdelning angående samverkan. Samt gjort en dokumentanalys och tittat närmare på de operativa chefernas syn på hur samverkan fungerar i verkligheten utifrån The Volvo Way, en skrift där företagets visioner står nerskrivna.Huvudresultat: Företagets visioner angående samverkan utifrån kompetensmodellen stämde bra överens. De operativa cheferna som är intervjuade uppfattas använda The Volvo Way som ett rättesnöre i den mån den komplexa realiteten gör det möjligt. Det framkom att det fanns vissa brister som inte fungerade optimalt. Då det gäller ledningens värderingar framkom att de i vissa situationer inte hade tillräckligt med befogenheter. Även mer tid för personalärenden eftersöktes. Då det gäller stödstrukturen önskades bättre kommunikation, stringens, tydlighet och bättre förarbete i arbetsprocesserna, för att inte projekten skall komma i otakt. Vad ledningens trovärdighet avser önskas många gånger en öppen dialog innan vissa krav införs, samt att många skulle vilja bli bättre på konflikthantering. I det stora hela fungerar samverkan mycket bra och de brister som framkom i undersökningen bör ses till arbetssituationens komplexitet. / Uppsats på 61-80 poäng enligt äldre ordning.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger. Analysen genomfördes också för att få en klarare bild av vilka teorier som fortfarande är av relevant natur i ett samhälle som idag präglas av en allt hårdare konkurrens mellan företag inom elektronikbranschen.Den slutsats vi har kommit fram är att Electrolux ständigt arbetar hårt för att behålla, utöka och stärka sin position på marknaden genom vård av befintliga kundrelationer samtidigt som de har för avsikt att knyta till sig ytterligare konsumenter. De värderar sina relationer med befintliga konsumenter väldigt högt vilket vi som författare anser vara en av de viktigaste pelarna i dagens och troligtvis framtidens marknadssituation. Allt fler konkurrerande företag tillkommer tillsammans med ökat produktutbud och lägre pris. Detta leder till att de företag som vill vara med och slåss i toppen av marknaden behöver ha en tydlig filosofi gällande vård av befintliga kundrelationer tillsammans kunskap om konsumentbeteende och dess troliga förändringsprocess i en än mer konkurrenskraftigare framtid. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Att besöka hotell är ofta mycket trevligt. Om ett hotellbesök upplevs som trevligt eller inte beror till stor del på hur väl ledarna på hotellet lyckas att motivera personalen och i sin tur hur väl personalen bemöter gästen.Syftet med denna uppsats är att se hur man på Scandic Hotell arbetar för att upprätthålla en god service och se om ledare och personal har olika syn på ämnet.Jag har intervjuat tre stycken personer på tre olika nivåer.Undersökningsmetoden som jag använt mig av är kvalitativ metod, syftet med detta är att skapa en djupare förståelse för det jag studerar.Resultatet blev inte vad jag hade förväntat mig. Jag hade väntat mig mycket olikheter i deras syn. De personer som jag intervjuade hade väldigt lika syn.För att upprätthålla en genomgripande god servicekvalitet är det viktigt att ledarna lyckas skapa goda relationer till personalen dels genom kommunikation och dels genom att själva uppträda som goda rollmodeller.Alla respondenterna är överens om att rätt attityd, normer och värderingar måste delas av alla på hotellet för att servicekvaliteten ska vara god. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ”god klassrumsmiljö” kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder. Den fysiska miljön iklassrummet bör locka fram barnens fantasi och inspirera till lärande genom lekSYFTE:Syftet med undersökningen är att söka svar på hur några verksamma pedagoger anser att en god klassrumsmiljö iförskoleklassen bör se ut samt att observera hur deras teorier stämmer med praktiken.METOD:En kvalitativ ansats har valts med inslag av tillvägagångssätt lånade från fenomenografi och etnografi. Denkvalitativa ansatsen går på djupet för att finna enskilda individers tankar och uppfattningar, inte kollektivets. Iundersökningen har observation och intervju valts. Att kombinera dessa redskap ger en mer nyanserad bild avverkligheten. Genom intervjuerna finner vi pedagogens uppfattning om hur miljön i förskoleklassen ska utformasoch i observationerna ser vi hur praktiken stämmer överens med deras teorier.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna på många punkter har liknande tankar om vad en god klassrumsmiljö innebär och attderas uppfattningar stämmer väl överens med det som observerades. Barns inflytande är en förutsättning för att deska bli säkra på sig själva och våga ta för sig i verksamheten. Detta kräver ett tillåtande klassrumsklimat och attmaterialet i rummet inspirerar och finns tillgängligt. De didaktiska slutsatser som kan dras är att utformning avlokaler i förskoleklass kräver tid och eftertanke. Precis som när de pedagogiska aktiviteterna planeras med hjälp avdidaktiska frågeställningar bör dessa tankar också vävas in i planeringen av den fysiska miljön. En levandediskussion om detta i arbetslagen är en förutsättning för att skapa en god miljö för lärande. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Alla förstår idag hur viktigt det är att kunna prata fler språkän enbart svenska. Det finns många utlandsföddaspråklärare som undervisar i t.ex. spanska, tyska, engelskaoch franska och gör detta på sitt modersmål.I språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig.Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar siggenom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språkdvs. att läraren och elever använder målspråket iundervisningen.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antalutlandsfödda språklärare säger att de använder målspråket ilärandeprocessen och med särskild vikt påkommunikationen i klassrummet.METOD: Kvalitativ metod i form av intervjuer, intervjuerna har skettmed ett urval utlandsfödda språklärare, från grundskolaeller gymnasiet som undervisar i engelska, franska, spanskaeller tyska.RESULTAT: Resultatet av intervjuerna visar att svenska är nödvändigt iundervisningen av främmande språk för att undvikamissförstånd. Språknivån och motivationen hos eleverna attlära sig målspråket är avgörande för att läraren ska kunnaanvända målspråket i större omfattning i undervisningen.

BAKGRUND: Då matematik aldrig har varit mitt favoritämne i skolan blev jag starktfascinerad av ämnet under VFU i förskoleklass då pedagogerna där uppmärksammade mig på all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting är olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie är att identifiera tecken hos barn på att de är intresserade och motiverade att lära matematik så att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lärande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning där jag främst har använt mig av videoobservationer. Studien har skett på min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i åldrarna 1-6 år.RESULTAT: Barn använder matematik i sin vardag, vid påklädning, i leken och imatsituationer, men det troliga är att de inte vet om det. Därför behöver de hjälp med att sätta ord på detta fenomen. Det är då av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog är närvarande för att fånga upp matematiken när den uppstår.

En studie om nynlända elever, hur upplever nyanlända elever att de integreras i svenska skolor

Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka och förstå lärarens uppdrag kring miljöundervisning i geografi, särskilt med avseende på hur barns oro kan hanteras. I litteraturstudien besvaras syftet genom tre frågeställningar som handlar om varför det är viktigt att undervisa om miljöförändringar, hur barns oro ser ut gällande miljöförändringar samt hur lärare kan hantera barns oro i relation till miljöfrågans komplexitet. Resultatet från litteraturstudien kan sammanfattas som att det är viktigt att undervisa om miljöförändringar för att göra elever medvetna, och att kunskap bidrar till handlingskompetens. Resultaten indikerar också på att barn i hög grad känner oro över olika fenomen kopplade till miljöförändringar, och att undervisning i vissa fall också bidrar till ökad oro om dessa frågor. De undervisningsmetoder som varit framträdande i litteraturen handlar om att ge handlingsberedskap till eleverna, att presentera framgångshistorier i undervisningen samt att använda sig av ett framtidsperspektiv. Vid insamling av material utgjorde två områden kriterier för urvalet av litteratur. Dessa var att litteraturen skulle behandla barns oro och att undervisningsmetoder för att hantera oro skulle belysas. Den analysmetod som använts har varit en innehållsanalys, för att hitta mönster och teman, samt likheter och skillnader. I litteraturstudien presenteras de olika resultaten utifrån de olika frågeställningarna. Det inleds med att besvara frågan om varför det är viktigt att undervisa om miljöförändringar, för att ge tyngd åt det valda ämnet. Den andra frågeställningen om barns oro innehåller en underrubrik där begreppet coping förklaras. Den sista frågeställningen är indelad i tre underrubriker, som motsvarar de tre undervisningsmetoder som gått att urskilja i forskningen. Uppsatsen avslutas med en diskussion av de resultat som framkommit av litteraturstudien. Utifrån de resultaten dras slutsatser kopplade till frågeställningarna. I den avslutande diskussionen påpekas relevansen av detta arbete och de problem som finns gällande undervisning om miljöförändringar. Det diskuteras också om framtida forskningsområden som en förlängning av detta arbete.

No description available.

This thesis charts the rise and fall of women's structures in the Union of Shop, Distributive and Allied Workers (USDAW) from their introduction in 1985 to their demise in 2005. It explores the factors leading to the establishments of the Women in USDAW structures, analyses the achievements and challenges, and seeks to explain why they were disbanded. The research is set in the context of what happened in the trade union and wider labour movement and the women's movement in that period. The thesis argues that that the introduction of the Women in USDAW structures was more about increasing women's membership at a time of significant decline, rather than increasing female participation and representation. It finds that USDAW women were more visible, more active and more involved in campaigning, contributing to a higher profile for women's issues. The oral testimonies from Scottish women involved with the Women in USDAW committees complement the documentary evidence and demonstrate how the women's structures provided new avenues for female participation not available to them in the mainstream structure. Evidence shows that progress for women was not linear. The research highlights the continuing under-representation of women in the union, and the ongoing male resistance and hostility to separate women's structures. On the demise of the women's structures, the thesis argues that a significant factor is that in their composition and operation they remained firmly in the control of the male leadership and that this hindered the development of autonomous women's structures. The thesis plays a part in retrieving women trade unionists from obscurity and including them in the historical record. It contributes to the historiography of women in trade unions, specifically to the debate on separate women's structures.