Att integrera till ett nytt land kan upplevas problematiskt för immigranter. De upplever barriärer i samhället som påverkar integration. På senare år har idrottsrörelsens möjligheter att bidra till integrationsprocesser uppmärksammats. I idrotten sker interaktion som kan bidra till språkutveckling, kulturella utbyten och allmän socialisering. Syftet med studien är undersöka vilka möjligheterna immigranter har att integrera genom organiserad idrotts- och fritidsaktiviteter. Studien använder sig av tre frågeställningar. För det första undersöks vilka hinder som kan identifieras i idrotts- fritidsaktiviteter för immigranter. Därefter hur ledare från två olika svenska idrotts- och friluftslivsprojektarbeten uppfattar dessa hinder. Avslutningsvis vilka nyckelfaktorer som kan identifieras för att undvika dessa hinder och därmed skapa förutsättningar för integration. Resultatet visar på att det finns barriärer (språk, tid och planering) för immigranter att delta i idrotts- fritidsaktiviteter. Resultatet visar samtidigt på positiva effekter i idrottsaktiviteterna där kulturella utbyten, språkutveckling och förståelse förbättras. Studien har metodologiskt använt sig av en systematisk litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer. Litteraturstudien innefattar 18 stycken peer review artiklar från två olika databaser, SportDiscus och EricEBSCO med sökorden sport, leisure, integration, immigration, immigrants, refugee. I intervjuerna deltar fyra stycken ledare från två olika projekt. Ett handbollsprojekt och ett friluftslivprojekt.

Syftet med litteraturstudien är att genom tidigare forskning undersöka hur undervisning inom geografi kan utformas och vilka metoder som existerar gällande undervisning för hållbar utveckling. I litteraturstudien besvaras syftet genom tre frågeställningar. De handlar om hur undervisning gällande hållbar utveckling inom geografi kan utformas, vilka undervisningsmetoder som förespråkas samt vilka för- respektive nackdelar som finns med de metoder som förespråkas. Resultatet av frågeställningarna sammanfattas i litteraturstudien där tre framträdande undervisningsmetoder presenteras samt vilka för- och nackdelar som finns med de tre metoderna. De tre metoderna kallas för faktaorienterad, normerande och pluralistisk undervisning.Vid insamling av litteratur gjordes avgränsningar, de avgränsningar som gjordes var att litteraturen skulle handla om undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling samt vilka för- och nackdelar som finns med metoderna. I urvalet av litteratur har en innehållsanalys genomförts för att hitta gemensamma mönster i forskningen som studerats. Då hållbar utveckling är ett område som rör alla världens länder har det även i litteraturstudien gjorts en internationell utblick, för att se hur undervisning om hållbar utveckling ser ut även i andra länder.Konsumtionsuppsatsen avslutas sedan med en avslutande diskussion där slutsatser presenteras utifrån litteraturstudiens resultat. I den avslutande diskussionen presenteras även vad framtida forskning inom området skulle kunna handla om.

Det här arbetet handlar om “branding” och hur man kan förmedla en identitet för en person eller ett företag genom konstnärliga visuella uttryck. Vi är vana att se varumärkesidentiteter. Om det är små eller stora förändringar, så förändras formspråket. Genom att förhålla sig till förändringen i omvärlden. Hur förmedlar vi individer vår egna identitet? Jag anser att vår egna identitet är i konstant utveckling. Likt företag anpassar vi oss till vår omvärld. Människor kommunicerar ut något. Ett exempel, vem är personen när den inte är på jobbet/företaget och står för sina egna värderingar och egenskaper. Jag som framtida grafisk designer vill med det här arbetet skapa en metod för att förmedla en identitet som är igenkännande och samtidigt går att förändra dess uttryck och förhoppningsvis att den går att anpassa på företag

This study concerns the lived experience of participants in 50+ exercise groups (mainly women) that are taught by the researcher who is herself 50+. Activities comprise Exercise to Music, Pilates and Tai Chi for Arthritis and most classes are run under the auspices of an Adult Learning scheme. The research explores the meanings which people attach to the processes of ageing and how these relate to their engagements with exercise. The work was stimulated by a desire to understand the factors that encourage the participants to engage in and adhere to exercise and, in so doing, to make useful recommendations for health promotion and service provision with the intention that others might avoid the dangers of sedentary behaviour. This ethnographic case study spans approximately four years beginning in the spring of 2013. It draws on data collected in five semi-structured interviews and ten focus groups that were recorded and transcribed and five shorter telephone interviews which were noted at the time. Also included are data from numerous short vox pops and interviews 'on the move'. Altogether 56 individuals contributed verbal comment that has been recorded in some way. The data are reinforced by participant observation and access to enrolment documents. All of this is supported by a field journal which creates an audit trail and traces the evolution of the study. The originality of the study lies in the ability of the researcher to open up the 'black box' of the exercise class to reveal what matters most to older adults when they engage in exercise and how the contents of the box are socially constructed. Drawing on her own life experience as an exerciser and as an educator, the researcher is in a unique position to relate to the participants both as a peer and as a professional. The study situates perceptions of ageing in the context of identity formation. It explores elements across the life course which have shaped those perceptions and how such perceptions intersect with values and beliefs about exercise and, furthermore, how they continue to do so. Through unpacking the 'black box' of the exercise class, findings demonstrate the existence of a 'package' of elements that individuals require in their iv exercise: some essential, others desirable and yet others totally unacceptable. Factors which are considered essential vary with the choice of exercise but there remains an overwhelming sense of agreement that whatever is chosen should be pleasurable and co-constructed in partnership with other people. How this occurs forms the major contribution to knowledge which may be valuable in its application to provision, instructor recruitment and training for older adult exercise classes. Though the knowledge arises specifically from the participants of this case study it has relevance in informing exercise provision for similar groups of people.

This thesis details a comprehensive empirical evaluation of the implications of a minimum wage increase in the Mexican labour market, estimating the impact on real wages, the distribution of earnings, employment, and informal employment. It uses, as a natural experiment the 2012 partial harmonization of Mexico's regional minimum wages, in which one out of the three minimum wage zones experienced an unexpected minimum wage rise. Using Difference in Differences regressions, we fmd no evidence of adverse employment effects in the labour market. Instead, the estimates suggest positive effects on real hourly wages, employment, and occupation in the formal sector. These results can be taken as evidence for the existence of monopsonistic labour markets in Mexico. Synthetic Control Method procedures demonstrate that the employment findings are robust to the choice of estimation method and to the level of aggregation in the data, corroborating non-negative effects on employment. In addition, Unconditional Quantile Regressions for the distributional wage effects suggest a small improvement in wages for the targeted lowest income workers, although, due to positive spillover effects, the relative increase in wages for the upper percentiles is even greater. This has the net effect of actually widening dispersion of wages.

No description available.

2014 års Europaparlamentsval innebar många diskussioner om EU-skeptiska partier och deras framgång under senare år. I Storbritannien är frågan om ett utträde ur unionen aktuell då premiärminister David Cameron lovat att ha en folkomröstning om detta någon gång under de kommande åren efter påtryckningar från inhemska nationalistiska håll. I Sverige är en fråga om ett utträde inte lika etablerad, dock ser vi även här att EU-skeptiska partier växer och får mer inflytande i politiken och samhället. I diskussioner om detta och som opinionsbildare har media en framträdande roll i att producera och reproducera åsikter, särskilt i deras ledarartiklar. De har möjligheten att informera läsare om samhällsförändringar utifrån deras egna tankar och åsikteroch på så sätt vinkla informationen åt valfritt håll. Med detta i tanken har jag undersökt på vilka sätt medias roll i samhällsdebatten kan påverka väljares uppfattningar och föreställningar om EU och EU-skepticism. Jag har funnit att tidningarnas politiska hemvist tydligt spelar in i den bild av EU som förmedlas till läsarna. Trots tidningarnas olika konklusioner har de alla en liknande EU-skeptisk diskurs i deras språk som de förmedlar till allmänheten.

No description available.

Bakgrund: Att minska köttkonsumtionen är ett diskuterat ämne idag. Anledningen är den klimatförändring som just nu sker och kött är det livsmedel som påverkar vår miljö allra mest. Dagligen serveras cirka tre miljoner måltider inom måltidsservice i Sverige och den offentliga sektorn, däribland skola och förskola inkluderat, är en stor aktör som når ut till många människor. Fler och fler kommuner får i uppdrag att minska på köttet i sina verksamheter, vilket många också börjat arbeta aktivt med. Syfte: Att undersöka hur ansvarig kostchef eller likvärdig, i fem utvalda svenska kommuner upplevt arbetet med att minska köttkonsumtionen i förskola och skola. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden tematisk analys. Resultat: Efter genomfört analysarbete framkom två teman: "upplevda förutsättningar för förändring" och "det praktiska förändringsarbetet och dess utmaningar". Samtliga informanter uttrycker vikten av kompetens hos medarbetare som en förutsättning för detta förändrinsarbete och för praktiskt genomförande påtalas vikten av delaktighet från både medarbetare och matgäster. Att hitta strategier för en ökad acceptans av den vegetariska kosten hos matgästerna samt strategier för ökat engagemang hos medarbetare i köken är något som informanterna ständigt arbetar med. Slutsats: Att ha "alla med på tåget" upplevs av de kostansvariga som en viktig aspekt och nyckeln till ett lyckat arbete för att minska köttkonsumtionen, detta som en del i det arbete som bedrivs kring hållbarhet och klimatfrågor. Att skapa engagemang och motivation hos medarbetare ute i köken upplevs av kostansvariga respondenterna vara en utmaning likväl att få förståelse hos matgästerna om varför denna förändring behövs.

Bakgrund: Människor i väst lever längre och den vuxna befolkningen i Sverige når inte upp till näringsrekommendationerna (Riksmaten, 2011). För att förebygga ohälsa hos den åldrande befolkningen är ett preventivt folkhälsoarbete av stor vikt. Syftet med Livsmedelsverkets kostråd är att uppmuntra den svenska befolkningen till att äta hälsosammare och således förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar, dock är kännedom om och förtroende för kostråden en förutsättning för att de ska följas. Syfte: Att undersöka vad män och kvinnor i åldersgruppen 45 år och äldre har för attityder i form av förtroende, kännedom samt följsamhet till Livsmedesverkets kostråd. Syftet är även att jämföra kännedom och följsamhet mellan kön och utbildningsnivå. Metod: Denna kvantitativa studie utfördes som en tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten spreds till svensktalande personer, 45 år eller äldre, men hjälp av ett snöbollsurval, 118 respondenter svarade. Resultatet analyserades med ett oberoende t-test. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade en positiv attityd till Livsmedelsverkets kostråd. Det genomsnittliga antalet angivna kända kostråd var nio av tio. Det genomsnittliga antalet angivna följda kostråd var fem av tio. En större diskrepans kunde observeras mellan kännedom om och angiven följsamhet för kostråden "minska intaget av salt", "byt ut feta mejeriprodukter till magra", "minska intaget av alkohol" och "byt ut smör och smörbaserade matfetter mot vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter". Ingen signifikant skillnad kunde observeras mellan kön eller mellan utbildningsnivå vad gäller angiven följsamhet av samt kännedom om Livsmedelsverkets kostråd. Slutsats: Studiens resultat indikerar på att det finns ett behov för ytterligare insatser som arbetar för att underlätta följsamheten av Livsmedelsverkets kostråd för personer i åldersgruppen 45 år och äldre.