Ydre är Östergötlands minsta kommun. Här bor knappt 3700 människor och kommunen kämpar med att anpassar sina verksamheter efter typiska glesbygdsproblem som minskande invånarantal, små barnkullar och en ökande andel äldre. Ydre kommun arbetar därför aktivt för att förändra och förbättra villkoren för kommuninvånarna. Som ett led i detta har Ydre i mer än ett decennium arbetat med deltagardemokratiska experiment för att främja medborgarnas delaktighet och insyn i den kommunala politiken. I denna licentiatuppsats studeras genom abduktiva metoder två deltagardemokratiska experiment i Ydre kommun, närmare bestämt invånarsamråd 2009 och lokala utvecklingsplaneprocesser 2010. Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera om och i så fall hur deltagardemokratiska experiment i Ydre kommun påverkade beslutsprocesser i det representativa demokratiska systemet. De två deltagardemokratiska experimenten studeras utifrån ett aktör-strukturperspektiv för att på så sätt synliggöra hur lokal demokrati i en svensk landsbygdskommun kan konstrueras. Genom detta analytiska perspektiv framträder särskilt den politiska betydelsen av plats och starka lokala identiteter i Ydre kommun. Vid invånarsamråden 2009 bjöd Ydre kommun in till öppna samtal i de olika kommundelarna, eller socknarna som de fortfarande kallas i Ydre. De lokala utvecklingsplaneprocesserna 2010 däremot, fokuserade på lokalt  utvecklingsarbete på tre specifika orter i Ydre kommun. De deltagardemokratiska experimentens olika utformning bidrog till att processerna i olika utsträckning påverkade beslutsprocesser i det representativa demokratiska systemet. Även hur de deltagardemokratiska experimentens demokratiska syften kommunicerades till och inom olika aktörskategorier varierade, vilket också påverkade processernas demokratiska resultat. Behovet av att planera för, tydliggöra och kommunicera det demokratiska syftet med deltagardemokratiska experiment är här ett av studiens tydligaste resultat. I den specifika kontexten i Ydre kommun visar studien också tydligt på vikten av att ta hänsyn till och inkorporera de starka lokala identiteterna i kommunala deltagardemokratiska processer. / Ydre municipality is the smallest in the province of Östergötland, Sweden. It is home to approximately 3700 people and the municipality is struggling with organizational and economical problems due to its diminishing and increasingly elderly population. Because of its organizational and economical problems Ydre municipality is resolutely working to change and improve the terms and conditions of living and working in Ydre. This work has led to more than a decade with participatory democratic experiments meant to enhance citizens participation and interest in local politics. In this licentiate thesis two participatory democratic experiments are studied by abductive methods. The experiments are citizen dialogues in 2009 and local planning and development processes in 2010. The aim of the study is to show and analyze if and how the participatory democratic experiments influenced the democratic decision-making within Ydre municipality. The citizen dialogues and the local planning and development processes are analyzed by using a structure-agency perspective. By using this perspective the deeper political meaning and consequences of territorial attachment and strong local identities in Ydre are revealed. The two participatory democratic experiments were designed differently and hence had different democratic effect. The need for careful planning, thorough, explicit and consequent communication of the democratic purpose of participatory democratic processes is one of the studies most clear-cut results. The study also shows how Ydre municipality, and other Swedish rural municipalities as well, could benefit from incorporating the widespread territorial attachment amongst its citizen in participatory democratic processes. / <p>Fel avhandlingsserie är angiven i avhandlingen (Linkping Studies in Arts and Science). Korrekt serie är "FiF-avhandling", vilket är angivet ovan under "Serie".</p>

Bakgrund: Konsumenters matpraktiker påverkar klimatet och som situationen ser ut idag är konsumtionen inte hållbar. Positiva attityder till en mer hållbar matkonsumtion ökar men beteendet relaterat till matkonsumtionen verkar inte stämma överens med attityderna. Studenter är en grupp konsumenter som ofta relativt nyligen skapat egna matvanor och många upplever då hinder för att konsumera mer hållbart såsom priset, tillgängligheten och bekvämligheten. Syfte: Syftet var att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion. Metod: En enkätsundersökning genomfördes i universitetsmiljö där 100 enkätsvar samlades in. Enkätfrågorna var utformade som påståenden där studenterna fick svara på en femgradig Likertskala eller med fasta svarsalternativ alternativt öppna svar. Enkätsvaren sammanställdes och grupperade boxplots användes för att undersöka eventuella samband mellan kosthållning och förhållningssätt till hållbar matkonsumtion. Fishers exakta test tillämpades för att se om en sådan skillnad var signifikant. Resultat: Resultatet visar på att studenters förhållningssätt i teorin inte alltid går i linje med förhållningssätt i praktiken gällande hållbara matpraktiker. Förhållningssättet till hållbar matkonsumtion verkar även skilja sig åt mellan grupper beroende på kosthållning. Majoriteten verkar mena på att en mer hållbar matkonsumtion är nödvändig. Över hälften av studenterna rapporterade att det finns hinder för att äta mer hållbart och det största hindret uppgavs vara priset. Slutsats: I syfte att främja en mer hållbar matkonsumtion verkar det finnas anledning att vidare undersöka vad som påverkar studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion samt vilka hinder de upplever för att konsumera mer hållbart och utifrån detta på både individ-, grupp- och samhällsnivå underlätta för studenter att konsumera mer hållbart.

Bakgrund: Kostmönster likt de svenska kostråden har visat sig vara gynnsamma för hälsan hos den generella befolkningen men trots det verkar följsamheten hos barnen vara låg. Föräldrar spelar en viktig roll i etablerandet av kostmönster hos barn och beteende verkar vara kopplade till attityder. Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka attityder till och associationer med näringsriktig mat hos föräldrar med barn i förskoleålder. Metod: En webbaserad enkät riktad till föräldrar med barn i förskoleålder publicerades på Facebook. Enkätens huvudfrågor behandlande attityder till Livsmedelsverkats kostråd samt en öppen fråga om vilka tre ord som associerades med näringsriktig mat för barn. Insamlade uppgifter analyserades i SPPS och ett Wilcoxon rank sum test användes för sambandsanalyser med demografiska variabler. Resultat: Av respondenterna instämde 59 % inte med kostrådet om magra mejeriprodukter och 32 % inte med rådet om matfett. Mer positiva attityder fanns till kostråden om frukt och grönsaker, fisk och skaldjur och socker. Inga korrelationer hittades mellan demografiska variabler och attityder till kostråden. Vidare angav 52 % varierat, 37 % grönsaker/rotfrukter och 19 % hemlagat/lagat från grunden vid frågan om associationer med näringsriktig mat. Slutsats: Enligt studien finns skillnader i föräldrars uppfattningar av vissa kostråd vilket indikerar ett behov av att öka kunskapen kring varför föräldrar instämmer med vissa kostråd men inte andra. Hos föräldrarna lyfts också andra aspekter som associeras med näringsriktig mat, vilka behöver tas i beaktning om man vill främja ett mer hälsosamt kostmönster hos barn.

Efterfrågan på specialkost inom förskola och skola har under senare år ökat vilket medför större arbetsbelastning för kökspersonalen som arbetar där. Tidigare forskning visar att kökspersonal har börjat ifrågasätta om alla specialkoster är befogade. Studiens syfte var att undersöka hur förskolekockar upplever att arbeta med specialkost och hur de hanterar det praktiska arbetet samt önskemål kopplade till specialkost. Sex förskolekockar med tillagningskök intervjuades i en utvald kommun, med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att hantering av specialkost är ett komplicerat arbete där kockarnas arbetsbelastning ständigt måste vägas gentemot föräldrars, pedagogers och barns önskemål. Kockarna ställde sig positiva till begränsningar i antalet specialkoster. Samtidigt var de också beredda att kompromissa med de regler och riktlinjer de valigtvis följde för att undvika konflikter och för att tillfredsställa barn, föräldrar och pedagoger. De strävade också efter att specialkosten skulle vara likvärdig för att motverka att barn med specialkost ska känna sig utanför. Ur arbetssynpunkt och ur strävan efter att specialkosten ska vara likvärdig ansågs ofta kommunens matsedel som opraktisk. Kommunen kan göra matsedeln bättre anpassad för förskolekockars arbetssituation. Tydliga riktlinjer och krav på intyg kan underlätta goda relationer med såväl föräldrar och pedagoger och minska arbetsbelastningen för förskolekockar.

Den härkvalitativa systematiska litteraturstudien ”När var det, sa du?” avser att undersöka vad forskning kommer fram till om elevers historiemedvetande och hur lärare aktivt kan arbeta för att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetande och elevers förståelse för historisk tid är en viktig del i historieundervisningen, därför ansåg vi att detta var ett intressant ämne för denna studie. Litteraturstudien utgår ifrån nioolika forskningar som alla behandlar ämnet historiemedvetande och hur lärare kan arbeta med utvecklingen av historiemedvetande. Studien bygger på två frågeställningar, utifrån dessa frågeställningar har materialet bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningarna behandlar elevers historiemedvetande och hur lärare kan arbeta med utvecklingen av ett historiemedvetande. Resultatet i denna studie demonstrerar att undervisningen inte är anpassad efter elevernas förutsättningar. Studien påvisar att undervisningen behöver reformeras om, för att stödja utvecklingen av historiemedvetandet. Läraren bör arbeta utifrån ett varierat arbetssätt där eleverna får ta hjälp utav olika material som skönlitteratur, museer och textbearbetning.

Detta är en systematisk litteraturstudie med syftet att kartlägga och analysera forskning gällande skönlitteratur i undervisningen av de samhällsorienterande ämnena i år F-6. Syftet är preciserat i tre frågeställningar: Vad har valet av skönlitteratur för vikt vid undervisningen inom samhällsorienterande ämnen? Hur påverkar undervisningen med och utifrån skönlitteratur elevernas förståelse och medvetenhet inom samhällsorienterande ämnen? Hur kan lärare arbeta praktiskt med skönlitteratur inom samhällsorienterande ämnen enligt rådande forskning? Forskningen till denna litteraturstudie samlades in genom en systematisk databassökning samt en kompletterande manuell sökning. Forskningsresultaten visade på att valet av litteratur till undervisningen är avgörande för att få den önskade effekten. Det arbetet utvecklar då, enligt forskning, elevernas medvetenhet och förståelse inom samhällsorienterande ämnen. Forskningen visade även på flera praktiska arbetsmetoder med och utifrån litteraturen, men diskussion visade sig vara den mest nämnda.

Denna strukturerade litteraturstudie syftar till att undersöka vad forskning säger om hur skolgården och bostadsområdet påverkar barnen som individer, deras identitetsarbete samt hur barnen använder sig av platser. Internationell och nationellforskning har analyserats utifrån tre frågeställningar som i uppsatsen besvaras under tre rubriker. Dessa rubriker presenterar barns utveckling i utemiljöer, även hur barn skapar känslor och tillhörighet till platser samt vad som påverkar uppkomsten av kön och genusfördelning på platser. Analysresultatet av forskningen visar på att barns identitetsarbete konstrueras i samband med miljöerna, samhället i sin helhet, och de aktörer som skapar platser. Defaktorer som finns på platser påverkar bådepositivt och negativt i barnsidentitetsprocess.

No description available.

No description available.

Denna produktionsuppsats syftar till att undersöka gymnasieelevers upplevelser av stress. För att kunna svara mot vårt syfte har vi därför valt att besvara följande frågeställningar;Hur beskriver gymnasieelever deras stress, vad uppger gymnasielever vara orsaken till deras upplevda stress samtvilka strategier gymnasieelever har för att hantera den upplevda stressen? Tidigare forskning beskriver ohälsa som ett fenomen som ökat bland unga, där stress är en faktor. Vidare belysesden tidigare forskningen att skolan är en sårbar plats för unga, vilketär en bidragande faktor till stress.Datainsamlingsmetodenharvarit en kvalitativ intervjustudiemed tio gymnasieelever,somgenomförts på två kommunala gymnasieskolor i en medelstor kommun i sydöstra Sverige.De teoretiska utgångspunkternaär Antonovskys teori om KASAM, och Goffmans teori om Jaget och maskerna. Detharframkommit hur eleverna upplevde att skolan var en stressfull miljö, där många prov och inlämningari kombinationmed den rådande tidspress som beskrivs är det som huvudsakligen ger upphov för stress hos eleverna. Enslutsats är hureleverna beskriver en maktlöshet kring deras möjlighet att kunna påverka, då de upplever att problematiken ligger på organisationsnivå.