<p>Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor. De aktiviteter vi observerade delade vi upp i naturlig respektive ej naturlig inlärning. Resultatet vi fick fram visar att lärarna är medvetna om att naturliga situationer leder till språkinlärning och att de även använder dessa i stor utsträckning: tio av de tolv aktiviteter vi observerade klassades som naturliga då eleverna oftast fick arbeta utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter.</p>

<p>Min avsikt med den här uppsatsen är att undersöka vilka motiv och vilken inställning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i årskurs nio, mer specifikt omvårdnadsprogrammet. Jag vill också ta reda på vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. </p><p>De metoder jag har använt i min undersökning är kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in från elever i årskurs ett, i tre klasser från olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanställts och jämförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ämnesområde. Mitt resultat visade att en stor del av eleverna är osäkra när de väljer utbildning i nian. Eleverna tror att valet av gymnasieutbildning ger en bra grund för fortsatta studier och/eller yrke. Att omvårdnadsprogrammet är praktiskt inriktat har stor betydelse. Flera anger att de inte är förtjusta i kärnämnen. En del elever har uppfattningen att deras utbildning är slapp, och verkar söka programmet just på grund av detta. Endast några få kan tänka sig att jobba som undersköterska.</p><p>Vidare forskning utifrån denna uppsats bör peka dels mot att utreda hur skolor skapar en yrkesidentitet på yrkesinriktade gymnasieprogram, men dels också på elevernas ”statusuppfattning” av sin egen utbildning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.</p>

<p>Our purpose with this essay was to explore students’ experiences of interdisciplinary working method in thematic form. With a starting point from Lpf-94, the curriculum for the upper secondary school and several theories of learning, we wanted to explore if interdisciplinary working method in practice could create an environment for a meaningful learning situation. The study took place in an upper secondary school class, study preparatory, third grade, who works interdisciplinary in thematic form. Our study was qualitative and we used an open structural questionnaire where the students confidentially were able to describe the working method, explain which subjects that participate in the work, and bring forward good respectively bad factors about the method. In the analysis we found many indicators among the answers, such as own responsibility, deeper learning, motivation, commitment and learning for the future, that the theories mean lead to a meaningful learning situation. From this we draw the prudent conclusion that an interdisciplinary working method in thematic form, can create an environment for learning and a meaningful learning situation.</p>

<p>Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass. Dessutom har vi intervjuat barnen och deras pedagoger. Resultatet av vår undersökning visade att två av de tre pedagogerna genomgått utbildning angående synskadade barn, men att utbildningen inte genomfördes förrän de synskadade barnen redan tillbringat en tid i barngruppen. Våra observationer och intervjuer med barnen visade att pojkarna var så olika att det var svårt att jämföra dem med varandra.</p>

<p>Vad har lärarna för attityder till rörelseaktiviteter som ett medel att hjälpa barn med koncentrationssvårigheter? Vilka möjligheter och svårigheter finns det att arbeta med rörelse i ämnet idrott & hälsa samt i klassrumsmiljön? </p><p>Genom fem intervjuundersökningar med lärare från två olika skolor har vi fått deras syn och perspektiv på dessa frågor. Vårt resultat visade att lärarna finner tre teman som på olika sätt speglar deras uppfattningar. Dessa teman är miljöns betydelse, lärarnas sätt att arbeta med rörelse och sambandet mellan koncentrationssvårigheter och rörelse. De intervjuade lärarna anser att en lugn och harmonisk miljö både i och utanför klassrummet har stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Svårigheter kan uppstå vid ostrukturerad miljö och aktivitet samt på grund av dessa barns stora rörelsebehov. Undervisningsmetoder som lärarna använder sig av är lek, utomhusaktivitet och praktisk matematik. Alla lärare arbetar medvetet med rörelseaktiviteter och utnyttjar rörelse som ett hjälpmedel för att främja inlärning och koncentrationsförmåga hos barn med koncentrationssvårigheter.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur ”individuell frihet” tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ”individuell frihet” utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat. </p><p>Litteraturbakgrunden fortsätter med en genomgång av pedagogikens historia och centrala teman. Utifrån olika sätt att se på barns lärande beskriver och placerar vi Montessoris barn- och kunskapssyn. Detta följs sedan av kritik mot pedagogiken och aktuell forskning. </p><p>Datainsamlingsmetoden som vi har använt är observationer av klassrumssituationer och intervjuer med två lärare på olika Montessoriskolor. Studiens resultat visar att den ”individuell friheten” är beroende på hur väl barnen klarar av att ta eget ansvar. Individualiseringen kommer till uttryck genom att barnen arbetar efter den av läraren i förväg utformade planeringsboken i sin egen arbetstakt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a. handlade om hur de använder sig av samma sociala kompetens i yrkeslivet som privat, och om de tror att det finns några skillnader mellan förskola och skola när det gäller den sociala kompetensen. Resultatet som framkom av dessa intervjuer visade att pedagogernas syn på social kompetens inte skiljer sig nämnvärt åt i förskola och skola.</p>

<p>Denna C-uppsats handlar om musik som ett medel i undervisningen i årskurs F-6. Litteraturen tar upp en rad positiva inlärningstendenser och beskriver att musiken skall vara ett verktyg och sättas in i ett sammanhang. Vår kvantitativa enkätundersökning som är gjord i två skånska kommuner visar att 64,7 % använder musiken som ett medel i undervisningen minst en gång i veckan. Vidare gav vårt resultat en tydlig antydan att musiken fått en mer undanskymd roll än vad Skolverkets forskningsrapport tidigare visat. Användandet av musik som ett medel sjunker drastiskt i de högre årskurserna (åk 5-6) och de som examinerats 1991 eller senare använder till låg andel musiken som ett medel. Slutsatsen blir att musik inte används som ett medel i den utsträckning som vi kräver.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever.</p>