<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser. Enkätsvaren har behandlats både individuellt och som en helhet.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att få kunskap om hur beröring/massage används i skolan och vad det har för effekter. Beröring är livsviktigt för alla människor och bidrar även till harmoni och ökad inlärning. Litteraturen hävdar att beröring är viktigt för människans utveckling. I litteraturgenomgången konstateras hur viktigt det är med beröring för barn och vuxna. Detta behov är något som kan tillgodoses med massage som har visat sig ge många positiva effekter. Den empiriska delen bygger på intervjuer med elever och lärare på en skola som arbetar med massage i undervisningen. Genom vår undersökning kom vi fram till att massage skapar en stund av lugn och ro. Detta upplevdes av både lärare och elever. Något man bör tänka på är att aldrig tvinga någon till beröring, utan massage ska vara på barnets villkor.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur klassrumsmiljön kan bli bättre av att barnen utövar fysisk aktivitet under skoldagen. Intervjuer och observationer har genomförts för att undersöka detta. Undersökningarna har varit förlagda till en förskoleklass på en mellanstor skola i södra Sverige. Klassen består av 20 barn varav 12 är pojkar och 8 är flickor. Resultaten visar att om barnen får röra på sig under skoldagen blir de mer koncentrerade och klassrumsmiljön blir lugnare. Dessutom tycks miljön och utrymmet inomhus påverka barnen positivt då de utövar lek och rörelseövningar.</p>

<p>Avsikten med vår uppsats är att lärare inom den allmänna förskolan ska få mer kunskap om hur man kan arbeta med språkinlärning för elever med Downs syndrom. Uppsatsens innehåll tar upp det vi läst i litteraturen och våra kopplingar till det vi sett under våra empiriska studier på en särskola. Vi har genom våra observationer funnit att de arbetssätt de använde på särskolan, kan man till viss del tillgodogöra sig genom att ta del av den forskning som finns i ämnet. I vår uppsats beskriver vi med konkreta exempel hur arbetet med språkinlärning går till på en särskola.</p>

<p>Vi har i vårt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan användas ute i skolans värld. Frågan vi ställde oss var: Kan ART användas som resurs i grundskolan och i så fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART både som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlängningen, integrerat i skolverksamheten som skolämne. I teoridelen beskriver vi ART utifrån litteratur i ämnet, tillvägagångssätt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat både elever och pedagoger/tränare ute i verksamheten. Frågorna ställdes i avsikt att belysa både lärares och elevers syn på ART för att utröna vilken nytta de anser sig ha av ART, samt vilken nytta de kommer att ha i framtiden. Vi har genomfört våra undersökningar under vår VFU-placering på en resursskola på vilken ART genomsyrar den dagliga verksamheten. Vi kan konstatera att ART är ett verksamt instrument i våra strävanden att skapa en trygg och lärorik läromiljö för alla våra elever.</p>

<p>Vad är det som är viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar på bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebär att använda dessa ämnen i undervisningen. Lärare med olika erfarenheter av bild och drama har jämförts, och deras motiveringar till dessa ämnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen är att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lärande i olika situationer. En kvalitativ metod har således använts till undersökningen av den erfarna lärarens arbetssätt. Beskrivning av bild och drama har gjorts genom att utgå från estetiska läroprocesser, en pedagogisk metod som blir allt vanligare på skolor. En förklaring till varför läraren ska använda sig av estetiska läro-processer i sin helhet har därför också studerats. Huvudresultatet av undersökningen med den erfarna läraren är att bild och drama framförallt är ett kommunikationsmedel. För att förstå vad en bild kan förmedla är det viktigt att analysera bildens yttre och inre innehåll. Analys var något som den ”oerfarna” läraren saknade i sin undervisning. Drama är grunden för att stärka individens självkänsla och trygghet. Med drama som ett pedagogiskt verktyg kan läraren använda det i situationer där ett ämne ska förstärkas, lösa konflikter, belysa etik och moral samt stärka gruppen.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska även ta reda på hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssätt. Vi inleder med att titta på vad forskningen visar om barns lärande och om det tematiska arbetssättet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från Ingrid Pramling-Samuelsson som är en känd forskare om barns lärande. Hon strävar efter en helhetssyn där barn lär genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen. </p><p>Vår metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor är kvalitativa intervjuer. Genom att intervjua pedagoger i skolans verksamhet får vi reda på om pedagogerna arbetar med tematiskt arbete så som forskningen beskriver. Intervjuerna har vi genomfört på två olika skolor med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna sex till tolv år.</p><p>Vår slutsats är att pedagogernas arbetssätt ute i skolorna stämmer överens i stort med vad forskningen säger om tematiskt arbete. Pedagogerna tycker att det är ett varierande och roligt arbetssätt men som också är mycket tidskrävande. Det krävs mycket tid till förberedelse, planering och reflektion för att arbetet ska bli tillfredställande. Vi har fått större inblick i pedagogernas situation ute i verksamheten, och har förstått att det är processen - vägen till målet som är viktigast i det tematiska arbetssättet.</p>

<p>Detta arbete handlar om pedagogers förhållningssätt till styrdokumenten samt arbetssätt för barns läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste årskurser. Arbetes problemprecisering är att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god läs- och skriv- undervisning. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna på många sätt uppfyller styrdokumentens målsättningar och intentioner men själva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ´allenasaliggörande´ metod att arbeta utifrån när barnen ska lära sig att läsa och skriva. Viktigt är att en god språklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrån den ska kunna knäcka läs- och skrivkoden.</p>

<p>Vårt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö för alla barn på förskolan. De delar vi finner viktiga utifrån litteraturen för att skapa en god lärmiljö är att som lärare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlärning skall kunna ske, där lärares förhållningssätt och kompetenser har stor betydelse. I detta har också samarbetet med föräldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda på vad som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö har vi intervjuat lärare på förskolan. Utifrån intervjusvaren är det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser är viktiga kompetenser i arbetet med barnen.</p>

<p>Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.</p><p>Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande. Det enda sättet att bryta mönstret är att som pedagog bli medveten om sina egna värderingar och hur dessa tar sig uttryck i det dagliga bemötandet av barnen.</p>