In recent years, a new wave power of sharing economy, or known as collaborative consumption has emerged in accommodation, and tourism marketplaces (Guttentag, 2015). Airbnb is one of the most talked-about among the sharing hospitality companies, which is an online marketplace and a platform connecting worldwide travelers with local hosts somewhere. Although Airbnb has two types of users, guests and hosts, in current studies of Airbnb hosts, most researchers focus on the hosts from a business perspective. This study aimed to identify and understand hosts’ motivations to start the Airbnb business, and the benefits and challenges in a host’s experience. The informal interview was the method for the study, and data were processed by thematic analysis. The results find that motivations varied from host to host when sharing nature in common. The benefits overweighed the challenges in each host’s experience since participants could gain economic benefits (extra income), mental health (brain exercise for old hosts) and well-being (cross-cultural social learning) in sharing economy. Worries about security and extra physical work did not bother most hosts, and the effects of a tax on Airbnb hosts were not obvious.

In the tourism literature, seasonality issues are widely existing in almost every destination and well documented particularly in some case located where it is peripheral, and cold-weather. Hotels and entrepreneurs attracted most attention due to the negative effects of seasonality on their business. This is problematic actually the non-profit making actors play a significant role in supplying touristic resources and marketing a destination. Therefore, museums’ responses to seasonality make sense. This thesis, therefore, applying an institutional analysis, examines seasonal patterns of the museums and their knowledge of tourism seasonality, investigates positive and negative effects of seasonality on the museums, and finds out how they tackle seasonality. The aim is to improve understanding and increase knowledge of tourism seasonality and complement the previous research on tourism seasonality with museum perspective. Both descriptive statistics and interviews are applied to serve the aim. The analysis of statistics supplies a statistical seasonal pattern of the study location while four informant interviews were conducted with respondents from tourism organizations and museums. The results show that the seasonal pattern of museums is highly relevant to the seasonal pattern in Umeå. For the museums the negative effects varied from one to another but outweighed the positive ones for all of them. Three strategies are addressed in the way that these museums tackled seasonality. Institutional performance is evaluated in the discussion chapter followed by suggestions for future work.

Broadly defined political ideology: Liberalism, Conservatism and Right-wing authoritarianism - often percieved as identical, are concepts dominantly used by researchers as descriptors of two distinct groups of people. However, this ideological understanding stems from overly generalized conclusions of current research: Empirically defined Social and Economic dimension of ideology is better described by two negatively correlated factors than one broad conservatism factor. Social and Economic conservatism and Authoritarianism are rather distinct concepts with specific personality and demographic correlates. Social and Economic ideology is - in part contrary to expectations - mostly predicted by Openness to Experience, Extraversion and Emotional stability. Economic conservatism differs from other ideological dimensions being mostly predicted by Income and Education. Social conservatism differs from Authoritarianism being predicted by Age. Moreover, in contrast with Authoritarianism, Economic and Social conservatism are both connected to unique opposite interactions of Income and Openness to Experience. Keywords Social and economic ideological dimensions, Authoritarianism, Personality predictors

Many young people in the Stockholm metropolitan area struggle with accessing the formal housing market and are therefore relying on short-term, second-hand contracts. By drawing on ten semi-structured interviews this essay explores the second-hand tenant’s ability to feel a sense of belonging towards their home. The tenants are often unable to just be in their home and instead feel they need to conform to the landlord’s ideas of proper behaviour.Through the unequal power relations between landlord and tenant the tenants rarely feel at ease in their home. By using a phenomenological conceptualisation of home, I reason that home loses its ability to anchor a person’s sense self in the world and as a result the tenants become more isolated and detached.

Klockar, Z., och Kåhre Zäll, O. 2020. Deltagandeprocessen under vindkraftsetableringen på Ripfjället. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Den här studien ämnar till att utreda vindkraftsprojektören wpd:s deltagandeprocess i samband med dess potentiella vindkraftsetablering på Ripfjället i Malung-Sälens kommun. Vindkraftsetableringen har utgjort frågan till en folkomröstning i kommunen. Studien utgår från en Mixed Method Research metodik, där en explorativ sekventiell design har tillämpats. Studien tillämpar intervjuer, enkätundersökningar, tidigare kunskap om lokala vindkraftsmotstånd och planeringsteori för att bemöta dess syfte. Huvudsyftet är att beskriva deltagandeprocessens betydelse för utvecklingen i vindkraftsetableringens aktörsnätverk. Resultaten visar på att wpd:s deltagandeprocess tycks utgå från ett kommunikativt planeringsideal. Främst har deltagandeprocessen påverkat de som inte har haft en åsikt sedan tidigare, medan den inte tycks påverka de som redan hade bildat en åsikt. Vidare tyder resultaten på att Malung-Sälens kommuns tidigare arbete och deltagandeprocesser har påverkat aktörsnätverkets form vid dess uppkomst. I det här fallet går det se att Malung-Sälens rationella planeringsideal har påverkat tilliten i nätverket. Därav har aktörsnätverkets ursprungliga form haft en betydelse för dess framtida utveckling. Under aktörsnätverket uppstår ett motståndsmonopol i aktörsnätverket. Genom motståndsmonopolet förstärks det lokala motståndets, föreningen Nej till vindkraft på Ripfjället, påverkan på wpd:s deltagandeprocess.

Under the banner of the ‘sharing economy’, private short-term rental platforms such as Airbnb have witnessed tremendous success, facilitating millions of overnight stays in everyday homes. And while the issue has garnered considerable attention from both popular media and policy makers in cities such as New York, Amsterdam, London and Berlin, little attention has been paid to the topic in Stockholm, Sweden as well as academic literature. With this absence of discussion serving as a point of departure, I analyze both primary and secondary data pertaining to the rise of Airbnb in Stockholm. With a theoretical lens based in critical poststructuralist thought, I argue that Airbnb is embedded within neoliberal urbanism, fueling the social and economic forces behind gentrification. In order to address the problematic implications of Airbnb and similar platforms, I suggest policymakers and applicable actors to review the current taxing scheme, consider temporal restrictions, align short-term rental laws with subletting laws and communicate clearly.

A park is a desirable feature when people are purchasing a property. Buyers are ready to pay more for properties surrounded by natural amenities, such as a pleasant park. However, if a park is perceived as unsafe by local residents, then it may have a negative effect on housing prices. The aim of this study is to investigate the importance of urban parks in Stockholm, capital of Sweden, and to find evidence of whether people in Stockholm are willing to pay extra for parks when purchasing an apartment. This study hypothesized that people’s willingness to pay for urban parks and green spaces is affected by crime. The methodology had two stages. An extensive field work was performed in a selected number of parks to help characterize the parks in Stockholm. This was later followed by the analysis of 2008’s apartment sales using hedonic modelling combined with Geographic Information System (GIS) techniques. Results suggest that the effect of parks vary by park type. An aggregated measure of parks lower apartment prices but the effect turns out to be positive in some cases, or insignificant, when parks are broken down by types. For instance, parks with cultural features, forest feeling, skating and features of national interest increase apartment prices. However, if park have ball games, marina, boating facilities, skate board facilities and frequent social events – these features tend to reduce property values. These findings support the idea that the impact of park on property value depends on the type of park. Contrary to was expected, the park impact on prices does not seem to be affected by seasonal variations (e.g., summer versus winter), only individual months seem to affect prices. More interestingly, crime affects the quality of parks and, in its turn, the relationship between parks and prices. Results show that parks that originally show a positive impact on prices may affect prices negatively if they have relatively high rates of violence and vandalism. The study finalizes with a discussion these results and their implication for future research.

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

Studien grundar sig i hållbar utveckling anpassat på ett samhälle i form av Dubai. Den behandlar den hållbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hållbart koncept. Den framhåller olika delar i ett samhälle som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa områden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tänkandet är huvudtanken i studien, där det handlar om att kritisera och söka förståelse i vad det kan finnas för brister i ett samhälle och vad dessa kan få för konsekvenser för framtiden. Det innebär att undersökningen granskar relevanta delar och avgränsar sig genom att inte djupgående undersöka de olika aspekterna i ett samhälle. Studien uppmuntrar läsaren att vara kritisk genom att beröra delar i samhället som är viktiga för att dra slutsatser om kapaciteten att tillgodose människans och naturens behov. Det vi ibland anser vara fint och bra genom att se det med ögat, kan vi få en tvistande uppfattning om när vi diskuterar dess hållbarhet. Materialet i studien är i form av litteratur om Dubais historia, ekonomi, politik och natur. Dokumentärer, artiklar, nyhetsrapporteringar och böcker har införlivats i studien. Dessa litterära källor är enbart valda för att få en inblick i Dubai och dess kapacitet att uppfylla ett hållbart koncept. Således är litteraturen avgränsad för att inte allt för djupt undersöka de enskilda delarna i ett samhälle, utan det handlar om att se dess samspel sinsemellan. Materialet sammanställs för att avgöra vilka delar som är relevanta, och dessa delar har kopplats till ett hållbart förhållningssätt, där de olika delarna kopplas till hållbar utveckling för att kritiskt kunna diskutera dess hållbarhet. Exempelvis diskuteras energiförbrukningen från ett hållbart perspektiv. Detta fungerar som studiens tillvägagångssätt.  Det som framgår i studien är att hållbar utveckling är i all synnerhet ett diskutabelt ämne i Dubai då det råder hög produktivitet, hög energi förbrukning, förtäring av miljö och påverkande faktorer för det sociala livet som kan leda till segregation. Allt för snabb planering kan skapa negativa konsekvenser för framtiden och Dubais koncept där moderniseringen speglar vardagen kan visa sig vara en bristande idé. Resurser uppmärksammas också som en viktig aspekt i Dubais fall där man innehar goda resurser. Det framgår också att hållbar utveckling som förhållningssätt anpassat på Dubai är mycket diskutabelt.

This thesis examines Sweden’s transition towards a 100% renewable energy system in 2040, by analyzing the expansion of wind power in particular. The study applies a theoretical framework consisting of the concepts of Social Acceptance and Ladder of Participation to analyze how these can be applied on the national and local levels. As the purpose is to acknowledge the different opportunities and problems with the ongoing expansion of wind power and to identify if the “social gap” between global and local is present in Sweden, both qualitative and quantitative methods are applied. Content analysis was used to examine the role of social acceptance and citizen participation while the Pearson Correlation Analysis was conducted to identify possible connections between the public’s attitudes towards wind power and the increasing number of wind turbines on different scaling levels. The results identified differences in quality and quantity of the approach strategies used to increase social acceptance and citizen participation on the national and local levels. Strong resistance movements were also found on the local level, while no moderate nor strong relationship could be found between the public’s attitudes and the number of turbines, instead, strong support was found on all geographical levels, hence, the “social gap” is present in the Swedish context. The thesis also concludes that if implemented wrong, wind power could be considered as a “land- grabber” while the opposite is true if done right, and thus function as a local catalyst.