År 2006 kom ett riksdagskrav till Polismyndigheten om att implementera handledningssamtal i syfte att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Tre år senare hade det inte utförts i någon större utsträckning och Rikspolisstyrelsen förklarade situationen med ekonomisk resursbrist. I den händelsestyrda och ofta påfrestande miljö svenska poliser arbetar i är samtalsstöd en viktig faktor för emotionell bearbetning. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om stödsamtal som verktyg inom Polisen genom att undersöka svenska polisers uppfattningar om stödsamtal och hur dessa tillämpas. Grundad teori har varit den metodologiska utgångspunkten. 5 semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes; 2 deltagare är kvinnor och 3 är män. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar är centralt för chefers skapande av en trygg grupp och miljö för medarbetarnas upplevda möjlighet att uttrycka känslor i. Formellt samtalsstöd används främst för att behandla praktiska frågor efter en svår händelse, medan informella samtal är den huvudsakliga arenan för emotionsbearbetning. Stödsamtalets funktion för polisyrket kan förstås av kärnvariabeln ”upprätthållande av den emotionella organisatoriska normen genom organisationskultur”. Studiens praktiska implikationer är att medvetandegöra chefer om deras roll i att en miljö som är positiv för samtalsklimatet. Vidare forskning skulle kunna fortsatt intressera sig för den sociala anpassning som sker till följd av polisens organisationskultur. / In 2006, the Swedish parliament demanded of the Police Authority that counseling be implemented as means of improving the psychosocial working environment. In 2009, it had not been executed to any greater extent due to lacking financial resources. In the operational environment in which police officers work, counseling is an important factor in emotional processing.  The aim of this study was to attain knowledge of how counseling can be used within the Police force by studying Swedish police officers’ perception of counseling and its application. Grounded theory has been the methodological approach. Five semi-structured interviews were conducted; two participants were women, three were men. The results showed that organizational conditions are key in police managers’ shaping of a group, and of an environment for the coworkers' perceived opportunity to express feelings. Formal counseling is used mainly to deal with practicalities after a difficult incident, whilst informal dialogue is the main arena for emotional processing. The role of supportive counseling in the police force can be understood by the core variable ”the upholding of the emotional organizational norm through organization culture”.  The practical implications of this study are to increase police managers’ awareness of their role in shaping a positive environment for the conversation climate. Further research could look into the social adaptation that occurs as a result of the organization culture within the police force.

In today's society we spend more time on social media than ever before. 61% of all Sweden's internet users are active on Instagram, this makes the social media platform the second most used application after Facebook.   The aim of this study was to explore how active users on Instagram, so-called prosumers, experience their own use and self-presentation on Instagram. We chose to conduct ten qualitative semi-structured interviews. We sought to create an understanding of how prosumers use the application and whether there are any usage standards that are important in how they want to present themselves to other users.    The collective term “usage standards” has been created to illustrate the relationship between how prosumers are expected to act and behave towards each other on the platform, and how they subsequently use Instagram. The purpose of this study has been investigated by the use of three research questions: How do prosumers describe their own activity on Instagram? How do prosumers’ usage standards affect other users on Instagram? What is the prosumers’ understanding of the way they present themselves on Instagram?   We have used a number of theoretical frameworks to investigate the study’s purpose. All theories deal with different areas such as use of social media, self-presentation and comparison. The used theories are Goffman’s work on social norms and self-presentation, social comparison theory, social cognitive theory and uses and gratification. To develop a deeper understanding of the study and the subject, it was most appropriate to use a qualitative interview method. Even before the interviews were conducted, four main themes were identified - use, self-presentation, social adaptation and comparison, which are all part of the concept of usage standards. The interviews were conducted in the form of individual interviews and were based on semi-structured questions. This means that the interview contained open questions that allowed respondents to describe their thoughts and experiences.    The four main themes discussed above were used to report and analyze the results. It was discovered that prosumers are mainly influenced by their social environment, which leads them to being inspired by other users as well as copying content. Prosumers also admit that it is important to showcase a “real” image of themselves on the platform, while at the same time insisting that they care about adjusting and customizing their images to make it look aesthetically pleasing. The results show that prosumers compare themselves to other users, consciously and subconsciously, in order to determine how to present themselves.   In the discussion and conclusion, it is found that the social environment influences prosumers in all their activity on Instagram. Prosumers also create usage standards by comparing and adapting their behavior to other users’ content on the platform. / Idag spenderar vi mer tid i sociala medier än vi någonsin gjort tidigare. 61% av alla internetanvändare i Sverige är idag aktiva på Instagram vilket gör applikationen till den sociala medieplattformen med flest aktiva användare efter Facebook.    För att få reda på hur aktiva användare, så kallade prosumers, upplever sin egen användning och självpresentation på Instagram valde vi att genomföra tio stycken kvalitativa samtalsintervjuer. Vi strävade efter att skapa en förståelse för hur prosumers använder applikationen och om det fanns några användningsnormer som hade betydelse för hur de ville framställa sig själva för andra användare.    Samlingsbegreppet användningsnormer skapades för att illustrera förhållandet mellan hur prosumers förväntades agera och bete sig gentemot varandra på plattformen, och som sedan leder till hur prosumers i praktiken använder Instagram. Syftet med denna studie har undersökts med hjälp av tre forskningsfrågor: Hur beskriver prosumers sin egen aktivitet på Instagram? Vad har prosumers användningsnormer för betydelse gentemot andra användare på Instagram? Vilken förståelse har prosumers för hur de väljer att framställa sig själva på Instagram?    Vi har använt ett antal teoretiska ramverk för att undersöka studiens syfte. Samtliga behandlar olika områden som är: användning, social självpresentation och jämförelse. Teorierna vi har använt oss av är Goffmans teorier om sociala normer och självpresentation, social jämförelseteori, social kognitiv teori och användarforskningen. För att skapa en djupare förståelse för studien och ämnet var det mest lämpat att använda en kvalitativ intervjumetod. Redan innan intervjuerna utfördes identifierades fyra huvudteman - användning, framställning, social anpassning och jämförelse som samtliga är en del av begreppet användningsnormer. Intervjuerna utfördes i form av enskilda samtalsintervjuer och utgick ifrån semistrukturerade frågor.   De fyra huvudteman som benämns ovan användes för att redovisa och analysera resultatet. Det framkom att prosumers i stor mån blir påverkade av den sociala omgivningen vilket leder till att de inspireras av andra användare samt kopierar deras innehåll. De medgav även att det är viktigt att visa upp en “äkta” bild av sig själva på plattformen, samtidigt påtalade de att de bryr sig om att justera och anpassa sina bilder för att det ska bra ut för andra Instagram-användare. Resultatet visar att prosumers jämför sig med andra användare, medvetet och omedvetet för att själva komma fram till hur de ska framställa sig.    I diskussionen och slutsatsen, visade det sig att den sociala omgivningen påverkar prosumers i alla beslut de tar om Instagram. Prosumers skapar även användningsnormer genom att jämföra och anpassa sig till andra användare på plattformen.