Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen. Vi analyserade vårt resultat utifrån social identifikationsteori och kom fram till att medlemskapet i amatörfotbollslaget har positiva influenser på individen. Denna påverkan anser vi bero på dels de rent fysiska aspekterna men även på grund av gruppdynamiska processer som ökad sammanhållning mellan kollegorna, kontakter över avdelningsgränser och en påtaglig stressventil. Vi fann däremot även tendenser till negativa effekter som utestängning och konflikter mellan laget och den övriga organisationen.

Politisk polarisering kvarstår som en av de stora påverkanskrafterna till det demokratiska samhället, samtidigt som sociala mediers roll i folkets politiska aktivitet fortsätter att vara framträdande. Mycket forskning har genomförts på politisk polarisering, men en brist på identitetsperspektiv utgör ett övergripande problem för många studier. Genom att använda oss av begreppet affektiv polarisering kan vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera vilka socialpsykologiska mekanismer politisk polarisering på sociala medier kan ta sig uttryck i. Med utgångspunkt i Richard Jenkins teoretisering om social identifikation bidrar Goffmans inramningsbegrepp och Allports kontaktteori den teoretiska analysen med en förståelse av att 1) ideologi och identitet är tätt sammankopplat i dagens samhälle genom att de utgår ifrån samma sociala process. Fortsättningsvis tydliggör vi att 2) den ideologiska identifikationen på sociala medier kan uttrycka sig genom godartad, konstruktiv kommunikation präglad av perspektivtagande och perspektivgivande – men också genom mer eller mindre skadliga uttryck för likhet och olikhet. Dessa skadliga uttryck är oftast ackompanjerade av positivt respektive negativt laddade inramningar av individer och grupper. Analysen visar också på att 3) betingelserna som alltjämt definierar sociala medier som en platt kommunikationsplattform försvårar många nödvändiga förutsättningar för att integrera politiska grupper och reducera politisk polarisering.

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lämna sin anställning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i två dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkätsvar från 65 tjänstemän arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sådant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anställningstid, ålder eller kön och intentionen att sluta. Något som kan ha sin förklaring i studiens mer generella operationalisering av den externt konstruerade organisationsbilden, studiens låga interna varians samt svarsfrekvens. Till sist efterfrågas en breddning av forskningsområdet till att också inkludera arbetstagare med olika typer av funktionsnedsättning eller HBTQ-tillhörighet.