<p>Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten. De teoretiska perspektiv som använts i uppsatsen är socialantropologiska teorier kring grupptillhörighet, identitet, stigma, symboler och ritualer.  Uppsatsen visar att klubben ger supportrarna identitet och tillhörighet. De älskar sitt Hammarby.</p> / <p>This essay is about how the culture of Hammarby IF footballsupporter shows itself. I have interviewed 8 supporters from different parts of Sweden. I have, from their personal experience, examined five different themes that handle different parts of their life as supporters. The basis of the essay is about how their belongings to the group shows it self and how it is experienced by the supporter themselves. The different themes is about the roles of the supporters, the meaning of the football club, symbols, the history of the football club, fellowship, loyalty, status and the media’s role. The theoretical perspective that is used in the essay is about social anthropologist theories about the supporter group membership, identity, stigma, symbols and rituals. The essay shows that the football club is a place where the supporters belong to and shapes their identity. They love the team – Bajen.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics “values” contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.</p><p>D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important. The informants are more or less involved in the D.I.Y-networks in which record labels, bands, fanzines and other things are a part.</p><p>This and other things being discussed shows an image of punks that is different from the traditional image. The informants are of the opinion that the general image of punks is wrong.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utröna vad det innebär att vara punkare i Linköping, Sverige idag. Detta har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med informanter om ett antal ämnen. De ämnen som behandlas är utseende och värderingar. Ämnet ”värderingar” är omfattande, men är främst inriktat på D.I.Y-ideal och tankar om jämställdhet.</p><p>D.I.Y-idealen (dvs. gör det själv-idealen) är viktiga. Informanterna är mer eller mindre involverade i de nätverk i vilka skivbolag, band, publikationer i form av fanzines och annat ingår.</p><p>Detta och annat som tas upp visar på en bild av punkare som inte överensstämmer med den traditionella bilden. Informanterna anser inte själva att de är och ser ut som de tror att andra anser att punkare ska vara och se ut. Den vanliga bilden av punkare är felaktig.</p>

<p>Uppsatsen handlar om arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap i storstadsmiljö i dagens Turkiet. Den belyser främst hur ett äktenskapsarrangemang går till och huruvida inflyttningen från landsbygd till städer har påverkat dem. Jag använder mig av ett inifrånperspektiv genom att intervjua turkiska kvinnor men gör även kopplingar till artiklar som belyser just moderniseringens effekter på äktenskapsformer.</p> / <p>This essay is about marriages in an urban setting in contemporary Turkey. It exemplifies how a marriage arrangement is done and whether the migration into cities from the country has influenced them. I will mainly give an insider perspective by interviewing Turkish women but the essay also relates to articles about modernization’s effects on marriage forms.</p>

<p>I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta. Djurskyddare kan även vara en privatperson som anmäler ett våldsbrott mot djur samt någon som matar fåglar i sitt närområde. Äkta engagemang har lika värde och om man bara vill är det lätt att hitta sitt sätt att vara i de svagas tjänst. </p>

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge. / Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos. Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle. / The purpose of this study is to examine whether the informants interviewed for the study believe that ecological awareness is a trend or a permanent aspect of the clothing industry and whether ecological thinking manifests itself in the work and private life of the informants.  The interviews investigated their views on environmental issues and the ethical aspects of organic production. Similarly, analysis of informants can be categorized as an analysis of a newly introduced cultural type, Bobo. The conclusion I achieved was that the informants have an ecological awareness which manifests itself in their work and personal life. Their views and awareness can be characterized as boboitian and is considered to be timely for today's society.

I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta. Djurskyddare kan även vara en privatperson som anmäler ett våldsbrott mot djur samt någon som matar fåglar i sitt närområde. Äkta engagemang har lika värde och om man bara vill är det lätt att hitta sitt sätt att vara i de svagas tjänst.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten. De teoretiska perspektiv som använts i uppsatsen är socialantropologiska teorier kring grupptillhörighet, identitet, stigma, symboler och ritualer.  Uppsatsen visar att klubben ger supportrarna identitet och tillhörighet. De älskar sitt Hammarby. / This essay is about how the culture of Hammarby IF footballsupporter shows itself. I have interviewed 8 supporters from different parts of Sweden. I have, from their personal experience, examined five different themes that handle different parts of their life as supporters. The basis of the essay is about how their belongings to the group shows it self and how it is experienced by the supporter themselves. The different themes is about the roles of the supporters, the meaning of the football club, symbols, the history of the football club, fellowship, loyalty, status and the media’s role. The theoretical perspective that is used in the essay is about social anthropologist theories about the supporter group membership, identity, stigma, symbols and rituals. The essay shows that the football club is a place where the supporters belong to and shapes their identity. They love the team – Bajen.

<p>In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people. Some of the result show that these two helpers creates very different relations to their clients, and that it can be understood through their different sets of goals. We can also notice that both believes that some of the citizens reaction towards this group of people, could depend on fear and a lack of knowledge.</p> / <p>Den här uppsatsens syfte är att visa för läsarna några av de känslor som professionella hjälpare upplever i sitt dagliga arbete. De frågeställningar som jag arbetat efter är; Hur ser hjälpare på sin egen roll och deras relation till klienterna, och vilka tankar har de kring denna grupp av människor som de arbetar med? Jag vill även visa på några av de erfarenheter som dessa hjälpare har gällande samhällets påverkan och ansvar mot dessa människor. Denna uppsats baseras på intervjuer gjorda med två personer som båda arbetar med människor som har varierande problem. Sådana problem kan till exempel vara alkoholism/drogmissbruk/psykisk sjukdom eller en kombination av problem. En del av resultatet visar att de två hjälparna skapar mycket olika relationer till sina klienter och att detta skulle kunna förstås genom deras olika målsättningar i arbetet. Vi kan även se att båda informanterna tror att en del av allmänhetens reaktioner på denna grupp av människor skulle kunna bero på rädsla och brist på kunskap.</p>

The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics “values” contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality. D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important. The informants are more or less involved in the D.I.Y-networks in which record labels, bands, fanzines and other things are a part. This and other things being discussed shows an image of punks that is different from the traditional image. The informants are of the opinion that the general image of punks is wrong. / Syftet med denna uppsats är att utröna vad det innebär att vara punkare i Linköping, Sverige idag. Detta har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med informanter om ett antal ämnen. De ämnen som behandlas är utseende och värderingar. Ämnet ”värderingar” är omfattande, men är främst inriktat på D.I.Y-ideal och tankar om jämställdhet. D.I.Y-idealen (dvs. gör det själv-idealen) är viktiga. Informanterna är mer eller mindre involverade i de nätverk i vilka skivbolag, band, publikationer i form av fanzines och annat ingår. Detta och annat som tas upp visar på en bild av punkare som inte överensstämmer med den traditionella bilden. Informanterna anser inte själva att de är och ser ut som de tror att andra anser att punkare ska vara och se ut. Den vanliga bilden av punkare är felaktig.