Uppsatsen handlar om arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap i storstadsmiljö i dagens Turkiet. Den belyser främst hur ett äktenskapsarrangemang går till och huruvida inflyttningen från landsbygd till städer har påverkat dem. Jag använder mig av ett inifrånperspektiv genom att intervjua turkiska kvinnor men gör även kopplingar till artiklar som belyser just moderniseringens effekter på äktenskapsformer. / This essay is about marriages in an urban setting in contemporary Turkey. It exemplifies how a marriage arrangement is done and whether the migration into cities from the country has influenced them. I will mainly give an insider perspective by interviewing Turkish women but the essay also relates to articles about modernization’s effects on marriage forms.

Granbarkborre är en betydande ekonomisk skadegörare i svensk skog men den är också en art som skapar död ved av försvagade granar. Sommaren 2019 var granbarkborrarna ovanligt många och orsakade stor skada för skogsbruket. I den här etnografiska studien, baserad i Stockholm och närområdet, undersöks hur granbarkborreangreppen sommaren 2019 dels kan förstås som en process av skapande av en sammanhängande värld, dels en möjlighet att i sprickorna hitta öppningar för att driva politik. Med utgångspunkt i att hur problemet med granbarkborre formuleras är viktigt för vilka åtgärder som föreslås undersöks vad vi kan vi lära oss om skogsindustri, natur och biodiversitet.  Att skyddade områden förstås som en orsak till granbarkborreangrepp och att klimatförändringar, älgar och andra varelser är en del av att göra det moderna skogsbruket oförutsägbart framkommer som viktiga resultat. Genom att visa hur den döda vedentillsammans med granbarkborren kontrolleras på vissa platser, visas hur olika kunskapsproduktioner träder fram, något som också underlättas av att mycket runt granbarkborrens livscykel är osäkert. Därför möjliggörs tolkning av naturen istället för konkreta orsakssamband. Uppsatsen är ett bidrag till antropologin om miljöförändringar.

Denna uppsats har undersökt sociala kategorier som infinner sig i Stockholm och analyserat desskonsekvenser i relation med den kontantlösa tillväxten. Syftet med undersökningen är att identifiera ochdiskutera de sociala och kulturella institutionernas förändringar som gjorts i samband medkontantlöshetens tillväxt. Diskursen och analysen har identifierat teman som barns ekonomiskaförståelse och utveckling, kontantlöshet exkluderar, sociala relationer och återbetalning, samt dricks.Det empiriska materialet är insamlat från intervjuer, deltagande observationer och litteraturstudie.Resultatet uppvisar att kontantlösheten leder till begränsad frihet och att alla kan hamna i skuldsättning.Kontanter kan dessutom bidra till samhällsnyttig kunskap och en delaktig komponent till att skapa ochvårda sociala relationer.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstrakt: Laxå kommun blev tidigare i år (2017) utropat till Sveriges första “ekoturismområde”. Syftet med beslutet var att locka besöksnäring till kommunen genom naturturism där kommunen kan profileras som miljövänlig. Det finns dock flera motsägelser i naturturismens anspråk att kunna värna om natur och om dess gynnsamhet som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Denna uppsats undersöker vilken natursyn som finns i framställningar av natur på Tivedens hemsida, vilket är den nationalpark i Laxå kommun som flest naturturister besöker. Undersökningen visar att naturen inom naturturism framställs som en idealbild. Idealbilden av naturen inom naturturism döljer i sin tur de strukturer som orsakar miljöförstöring. Uppsatsen visar att naturturism separerar människor från naturen snarare än att skapa en mer intim relation till naturen. Naturturism blir ett verktyg för  kapitalistisk expansion och neoliberalisering av natur vilket upprätthåller människans exploateringen av naturen.

This study takes the changing role of the military as a starting point for exploring a set of broader ongoing processes at the intersection of security and humanitarianism. The focus is on one particular assemblage, described here as conflict preventionism. This notion brings together the transformation of the military, the proliferation of civil-military cooperation, and the increasing interest in managing and preventing violent conflicts within a single framework. As such, conflict preventionism helps render visible how various actors, concepts, and organizational techniques converge in emergent forms of intervention. The research was carried out during the planning, execution, and evaluation of Viking 03, a civil-military exercise organized in 2003 by the Swedish Armed Forces. An examination of Viking 03 evinces intriguing resemblances between conflict preventionism and organizational facets of neoliberalism, epitomized by increasingly ubiquitous concepts such as “partnership,” “transparency,” and “evaluation.” Also, it shows that conflict preventionism does not settle on one particular understanding of conflict, but rather imposes directionality on contemporary engagements with the world.

Studien undersöker volontärer och deras egna upplevelse av sitt språkcafé som drivs i Röda Korsets regi i en kyrkas lokal i en svensk mellanstor stad, där volontärer och deltagare träffas en kväll i veckan för att träna svenska. Mitt angreppssätt för studien är kvalitativt och mitt empiriska material baseras på mina fältanteckningar från sju deltagande observationer som jag gjort under november och december månad 2018 samt fyra enskilda intervjuer jag utfört med volontärer på språkcafét under samma tid. Studiens resultat visar språkcaféts betydelse för volontärerna och ger en bild av hur miljön inverkar på språkcafét samt hur lärandet sker.

This study examines a Greek civil society organization, which is struggling to cope with the precarity caused by the environment of crisis. By looking into the austerity that prevails in Greece, I aim to discuss the connection between the Greek society and the organization, as both of them are struggling with the consequences of the crisis which brings them into a precarious position. The methods used during the fieldwork were mainly participant observation in the space of the organization, and interviews as well as informal conversations with the members and recipients of the Solidarity Association. By analyzing their discourses introduced in the thesis through ethnographic stories, I claim that the interplay between precarious labor and precarious life transforms the organization into a space of silence. I suggest that this deadening of life should not only be seen as an outcome of the long period of living under harsh conditions, but also as one of the factors which brings the organization into dissolution. By looking at the disintegration of the Solidarity Association, I discuss that its solidarian culture turns into a philanthropic one due to individualistic behaviors which I argue are one of the outcomes of people’s precarious living. This thesis focuses more on what precarity does rather on what it is and it should be seen as a contribution to the understanding of the influence that precarity has on an organization placed in the context of contemporary austerity-ridden Greece.