In the globalized world, border regimes are ambiguous, withdrawn or reinforced based on who approaches them, where and how. Borders are equally the boundaries that permeate spaces of nation-states and cut across them through racialized, gendered, and classed divisions. Following the so called "migration crisis" in Europe of 2015, there has been a wave of research documenting how practices of bordering and othering dehumanize asylum seekers, violating their rights. In this thesis, I proceed from similar observations to see how such practices, together with experiences resulting from them, affect the possibilities of agency and imagination of a common space on behalf of people with migratory background. Employing the idea of hybridity, I maintain that while the responsibility for atrocities related to migration and bordering should always remain on violators, whether official institutions or individuals, their persistence should not be seen as foreclosing agency, imagination, or practices of building a future common space on behalf of people with migratory background. The hybrid position that these people occupy does not necessarily only sustain their disempowerment, but it also equips them with unique possibilities for agency. Neither seems there to be any predefined path from exposure to harsh violations of one's rights to disempowerment. The possibilities for common and welcoming places to which everyone has a right appear through an engaged and equal attention to migrants' own agency, imagination, and capabilities, rather than through an exclusive attention to their vulnerability or a neoliberal celebration of multiculturalism.

This thesis explores different ways of relating to forests, and thus also different types of forestry. Starting with the Swedish forest industry one which is characterized by the planting of forests at the expense of natural regeneration, thus making Sweden the fifth country in the world in terms of planted area the study then examines different forests. This study is conducted with qualitative methods and by “following the seed” looks at various actors’ interests and potential flaws in the venture of planting forests. Different possibilities of doing forestry are explored in the thesis through letting modern forestry meet local forest-owners as well as a seed-collecting practice in central Sweden.  These processes are explored by understanding the forest as an assemblage of historical decisions, species and human interests, tracing relations and powers within and beyond forestsfrom a more-than-human perspective. Forestry emerges as an attempt at domestication of the forest and the thesis explores how it goes wild, as well as the meeting of modern industrialism and science with other world views, values and practices. This allows for an alternative understanding of forests, forestry beyond industrialism and modernity, and what sort of futures we might have living together with forests.

Denna uppsats syftar till att utforska användningen av Hammarbys supporterbegrepp Hammarbyism. Genom att följa Supportrarnas Matchprogram som är en central knytpunkt i Hammarbys supporterkultur och genom djupintervjuer med individer inom Matchprogrammet går det att se mönster i vad som försöks förmedlas med hjälp av begreppet Hammarbyism. Med Hammarbyismens användning som utgångspunkt går det att utforska Hammarbys supportergemenskap och kultur.

This anthropological essay investigates the meaning for a recovering drug addictto be free from drugs. The paper includes three semi-structural interviews withrecovering addicts as well as material from one podcast, to investigate theconcept of being free from drugs from recovering addicts perspectives. To helpinvestigate the subject further, research regarding dominating Swedish politicalnorms is being presented in this paper. The essay consists of a theory- andliterature overview regarding addiction and recovery to help understand whatbeing clean from drugs means for a recovering addict. This essay ultimatelyargues that being free from drugs can mean being functional, living withouthighs and spirituality and meaning.

Det har gått några år sedan en ny riksväg anlades ute på den svenska landsbygden. Det kom att påverka invånarna i ett samhälle där riksvägen tidigare passerade. Den här uppsatsen handlar om deras upplevelser av den nya vägen. Syftet med studien är att undersöka vad som sker med ett samhälle ute på den svenska landsbygden som nås av en modern infrastruktur. I uppsatsen diskuteras hur ett samhälle som präglas av det förflutna påverkas av en modern infrastruktursatsning, ortsbornas längtan efter en levande landsbygd och på vilket sätt vägen exkluderar ortsborna, vilket i sig blir en fråga om medborgarskap då det handlar om huruvida ortsborna har rätt till att nyttja vägen lika mycket som andra människor i landet. Empirin som presenteras i uppsatsen består av material från intervjuer, samtal och deltagande observation. Materialet har analyserats med hjälp av antropologiska begrepp/teorier om nostalgi och planering/konstruktion av vägar. Trots att samhället i fråga värnar om sitt förflutna hoppas ortsborna på att vägen kan leda till positiva förändringar i samhället, även om de är oroliga för att samhällets verksamheter och arbeten kan försvinna och därmed en del av samhällets förflutna. / A few years have passed since a new highway was built in the Swedish countryside. It came to affect the inhabitants of a community where the old highway used to pass. This essay is about their experiences of the new road. The purpose of the study is to investigate what happens to a community in the Swedish countryside when a modern infrastructure is built. The essay discusses how a community characterized by the past is affected by this modern infrastructure investment, the local residents' longing for a living countryside and in what way the road excludes the local residents, which in itself becomes a question of citizenship when the road in certain ways is built for other purposes. The empirical data presented in the essay consists of material from interviews, conversations and participant observation. The material has been analyzed using anthropological concepts/theories of nostalgia and road planning/construction. Although the community in question cherishes its past, the locals hope that the road can lead to positive changes in the community, although they are worried that the community's activities and jobs may disappear and thus a part of the community's relation to the past.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika föreställningar kring ålder och åldrande ser ut bland kvinnor i trettioårsåldern i Stockholm. Uppsatsen baseras på fyra stycken intervjuer som har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som performativitet och livsmanus. Resultatet visar på att ålder ges mening genom interaktion, handlingar och ord samt att informanterna uppfattar ett livsmanus, men förhåller sig på olika sätt till det. Att avvika från livsmanuset kan få konsekvenser och hur stora de blir beror på vilka sammanhang man befinner sig i. Det kan även leda till stress och ångest hos den egna individen, men behöver inte nödvändigtvis vara så. Hur man själv och andra uppfattar ens egen ålder kan påverkas av sammanhang, situation och livsstil. Det framkom även föreställningar om tjugoårsåldern som en fri och tillåtande period som till skillnad från trettioårsåldern kommer utan en förväntan på att fatta några större beslut, agera ansvarsfullt och “veta”. Resultatet visar även på att ansvar förväntas öka i takt med åldern samt en komplexitet i att åldrande både kan förknippas med förfall och förlust samtidigt som utveckling och ökad erfarenhet.

Kvinnor har under lång tid kämpat för att ha samma rätt till lönearbete som män. Lönearbete har setts som en väg till frihet och självförverkligande. Idag är normen i Sverige att kvinnor lönearbetar men de finns de kvinnor som väljer att inte göra det. Denna uppsats utforskar kvinnors val att helt frångå eller minska sitt lönearbete för att istället ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Genom antropologisk värdeteori och Marxistisk feminism undersöks motiveringarna bakom dessa kvinnors val samt vilka värderingar som deras motiveringar grundar sig i. Studien är baserad på tre kvalitativa intervjuer med kvinnor som under perioder av sina liv valt att minska sitt lönearbete eller inte lönearbeta alls. Resultaten visar att huvudanledningen till att kvinnorna valt att vara hemma är att inte behöva ha sina barn i förskola. I deras resonemang syns att de värderar familjen och arbete i hemmet högt. Vidare framkommer att trygghet, stabilitet och lugn är värderingar som kvinnorna håller högt. Eftersom att stanna hemma upplevs som ett val och inte ett tvång blir det för kvinnorna inte en begränsning av frihet utan snarare en förutsättning för frihet och självförverkligande.

This thesis aims to investigate digital accessibility in the making through the theoretical lens of the assemblage theory. Digital accessibility is a characteristic of digital products and services like websites that allows people with disabilities to access and use them. Although its relevance, digital accessibility is not present in many technological objects. This work intends to describe the adoption of accessibility practices in developing projects and products, focusing mainly on design activities. My leading field site was a tech company located in Stockholm, Sweden, where I observed the “accessibility project” for almost three months, from October to December 2021. During this period, I followed how the company, particularly one of its teams, reacted to new environmental factors, the challenges they faced, and how the process of incorporating these new elements was, from not having accessibility presented in the produced artefacts to incorporating accessibility as a routine. In addition, the study also counted on the participation of Brazilian design practitioners through interviews. The methods were observant participation, semi-structured interviews, and oral accounts.  The main theoretical frameworks were the assemblage theory developed by Manuel DeLanda (2016) and the theory of affordances by Jenny L. Davis (2020). I attempt to analyse the organisation and its nested structures as assemblages, and the processes of changes in their parameters, creating new territory and new code through the adoption of accessibility repertoire. I furthermore analysed the relations between the affordances of technological objects produced by the company’s assemblage, as well as the affordance of accessibility frameworks.

<p>This thesis in social anthropology is based on interviews with four hunters from the middle of Sweden. It is about how the hunters get their traditional knowledge and how important it is to grow up and live in rural areas for the knowledge and understanding of hunting. The essay is also about the difference between the hunters from rural areas and the hunters from urban areas. It also examines how the rural hunters speak about the true and real hunter.</p>

<p>This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet.</p> / <p>Denna uppsats i socialantropologi är baserad på ett fältarbete av tibetansk identitet på Internet. Med en postmodern ansats på identitetsbegreppet utforskar uppsatsen möjligheten för en icke-tibetan att skapa en tibetansk Internet-identitet och på detta sätt ta del av den tibetanska gemenskap som finns på Internet.</p>