In the 60’s and 70’s a large group of Yugoslav migrants came to Sweden in search for jobs. These people mostly belonged to the generation born after the Second World War, a generation brought up in the official discourse of “Brotherhood and Unity”. A discourse downplaying ethnic differences in favour of a national identification. With the break-up of Yugoslavia in the early 1990’s their Yugoslav national identity was beginning to be contested. The Serb migrants had to redefine themselves due to the changing situation and to replace or redefine their Yugoslav identities. This paper presents a case study for three individuals in this group and how they defined themselves before the break-up and how they handled the break-up. It presents how they today look upon Yugoslavia and how that place has changed meaning in their everyday narratives. The question I try to answer is whether someone can call himself Yugoslav when Yugoslavia no longer exists, and how the image of Yugoslavia has changed due to the break-up. I show that the image of Yugoslavia is still very much alive but this image has turned from a place in physical space to a place in their narratives, close to Foucault’s definition of a Utopian place. A place in their minds, perfected in form. They still call themselves Yugoslavs, if the social context allows that, they still use the term to relate to their origin and in discussions of place.

I denna socialantropologiska kandidatuppsats undersöks fenomenet hederskultur och hur hederskulturen påverkar idrott och- simundervisning i grundskolan, årskurs 7-9. Med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer presenteras tre idrottslärares perspektiv på hederskultur, samt en skolkurators perspektiv och en socialsekreterares perspektiv. Informanternas perspektiv bygger på deras erfarenheter av hederskulturella situationer inom deras arbetsmiljö, och uppfattningar om hederskultur. Teori om patriarkat är användbar för att förstå hederskulturen och med hjälp av lagstiftning, skollag och tidigare forskning diskuteras det empiriska materialet i denna studie, som visar ett hedersrelaterat förtryck mot elever med utländsk bakgrund. / This thesis in social anthropology aims to study the phenomenon of culture of honor and how it expresses itself in sports and swimming lessons in elementary school, grade 7-9. With qualitative method and semi structured interviews this thesis presents the perspective of three physical educational teachers considering the culture of honor, as well as the perspective of a school counselor and the perspective of a social worker. The perspectives of the informants are based on their experiences and meetings with situations related to the culture of honor in their work related environment, and how that in turn has formed their perception of the culture of honor. Theory of patriarchy are useful for understanding the culture of honors, and with help of the legislation, education acts and previous research, the empirical material in this study is discussed which demonstrates an honorary based oppression against pupils with a non-Swedish cultural background.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer. / For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.

I den här studien har jag undersökt utlandsfödda studenters upplevelser av svenskt universitet. Det de har gemensamt är att de kommer från en annan bakgrund än svensk, att de studerar eller har studerat på ett svenskt universitet och att de talar god svenska. Undersökningen visar prov på hur etnicitet och identiteter skapas och synliggörs i olika situationer, och att det svenska språket och tiden i Sverige är viktiga faktorer för att förstå normer och koder. Detta material har framtagits genom att jag intervjuat personer som överensstämmer med beskrivningen, kodat materialet, intervjuat igen och sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning. / In this study, I have examined how foreign-born students experience studying at a Swedish university. What they have in common is that they originally come from a different country than Sweden, that they study or have studied at a Swedish university and that they speak and understand the Swedish language well. The survey shows how ethnicity and identities are created and made visible in certain situations, and that both the Swedish language and time in Sweden are important factors for understanding norms and codes. The material is collected by me intervjuing individuals that falls under the above discription. Then I have analysed the material and compared it with privious, similar studies.

För kvinnor innebär en graviditet en tid av såväl fysiska som psykiska förändringar. Dessa förändringar är naturliga och försvinner oftast efter förlossningen. De plötsliga kroppsliga förändringar som sker i en gravid kvinnas kropp leder ofta till att kvinnan känner att hon förlorar kontrollen över kroppen. Samtidigt håller omgivningen kvinnan ansvarig för att kontrollera hennes gravida kropp så att den är i linje med de normer och ideal om kroppen som finns i samhället. Uppsatsen undersöker hur gravida kvinnor förhåller sig till samhällets normer och ideal om en vacker gravid kropp. Materialet till studien utgörs av observationer och analys av två diskussionsforum på populära mötesplatser för gravida och en tidning som inriktar sig på graviditet. Resultatet visar att kvinnor redan i ett tidigt stadie av graviditeten bygger upp bilder och förväntningar över den gravida kroppen som ett resultat av hur media framställer en gravid kropp. De kvinnor som upplever stora kroppsliga förändringar ger ofta uttryck av besvikelse, frustation och skam över att inte lyckas leva upp till sina egna förväntningar och förväntningar som de uppfattar att omgivningen har på deras gravida kropp.

Denna uppsats är en studie av motståndet mot den köttfria dagen i skolan ur ett symboliskt perspektiv. Den undersöker symbolens innebörd och betydelse för motståndarna och jämför sedan dessa gentemot symbolens tilltänkta. Studien visar på att en symbol kan ha olika betydelser samt vara av olika karaktär beroende på vem mottagaren är. Detta kan leda till samhälleliga konflikter och denna studie belyser just hur man kan studera symboler för att få en större förståelse för hur och varför dessa uppkommer. Den köttfria dagen är en symbol vars tilltänkta betydelse är att vara en förklaringsmodell och praktik för en miljövänligare och hållbar framtid men studien visar att den istället ges betydelser som vittnar om samhälleliga motsättningar gällande normer och värderingar och där modernitet – tradition, kollektivism – individualism, frihet – tvång samt manligt och kvinnligt står i huvudfokus.

<p>170601.</p>

<p>170601.</p>

The subject of my essay concerns the images of refugees that have been taken on Lesvos during the last year. The aim of this essay is to examine the relationship between the photographer, the camera and the island as a scene för photographers, through the images that were taken there. The main scene is the beaches of Lesvos where tragedies and (sometimes) even comedies take place. I am working in a field where photography, aesthetics and social anthropology intersect. As regards to method, I have applied researcher Ruben Anderssson's ”extended field site” to my own field studies concerning Lesvos. The refugee situation that recently found its centre on the Greek islands is built up of networks that stretch far and wide across the globe. Events in one part of the world affect what is happening on Lesvos and vice versa. The media and NGOs are also part of larger networks. Therefore the field site needs to be extended beyond the geographical borders of Lesvos. I did field studies on Lesvos two times during the last year. I interviewed photographers and volunteers and took photographs of my own. Intuition is an integral part of my work and I have also applied it to my field studies. One of my starting points has been Judith Butler’s thoughts on what makes a life grievable. Butler's main hypothesis is that we view certain lives as having less value than others and thereby we will be less likely to grieve the passing of such lives. I examine the images of refugees to see if photography can help us better regard their lives as grievable. Refugees are people whose exposed bodies live precarious lives. Photographers can capture this in images but it is the spectator who has the final say in how images affect him or her. I end the essay by examining the spectator and what happens when we are confronted with disturbing images. Images of refugees in need exhort us to react whether we want to or not. We can turn away, but once images have entered out consciousness, there is no turning back.