Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn. / This study is characterized by a qualitative inside perspective and provides insight into a couple of young women’s perspectives on personal safety in public environments of cities. I here take a closer look at how my informants reason about their movement in these environments and what influences their views.

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on. / Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.

People have different hobbies. The people we are going to meet here share the same interest - choir singing. Singing together in different choirs is their hobby (leisure time interest). What brings them together is the singing, getting an opportunity to sing together with people they otherwise would not meet. In this essay you will learn some of the reasons behind the fact that choir singing is a big movement in Sweden (reasons behind choir singing having a great number of practitioners). You will get a direct link to the informants, without having to read answers that have been tampered with. The choir singers who participate will speak directly to you.

Antifeministiska samfundet (AFS) is an organisation that is against feminism, but that works for equal rights between men and women. My informants are giving their opinions and answering questions such as why they are members of an antifeminist organisation. In order to bring AFS into a social context, I present feminist thoughts and explain how antifeminist movements occur. / Antifeministiska samfundet (AFS) är en förening som vill verka mot feminism men för jämställdhet. Mina informanter delar med sig av sina åsikter och svarar på frågor som varför man går med i en antifeministisk förening. För att placera in AFS i ett samhälleligt sammanhang presenterar jag feminismens tanketradition och förklarar hur antifeministiska rörelser uppstår.

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar. / This study attempts to give an account of views on climate change from the perspectives of five informants and with reference to relevant literature within the area of climate change. Important aspects of climate change are discussed, such as the human effect on the climate, the distribution of responsibility and the willingness to address change and accept sacrifices.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld. / This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.

<p>Kakaobönderna tillhör några av de fattigaste människorna i världen. En grupp bönder i Ghana insåg att deras förutsättningar skulle förbättras om de samarbetade. Kuapa Kokoo är resultatet, ett kakaokooperativ som grundades när en grupp odlare beslöt sig för att gå samman för att bättre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. Rättvisemärkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i Rättvisemärkts mål om att förbättra deras arbets- och levnadsvillkor.</p><p>Jag valde att titta närmare på Rättvisemärkt då organisationens verksamhet ofta framställs som något positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder på att deras levnadsstandard har förbättrats genom Kuapa Kokoo. Rättvisemärkts arbete har, enligt bönderna, medfört att de nu får en skälig lön, som betalas ut i tid, för sitt arbete; de har pengar till mat; de har råd att skicka sina barn till skolan; råd att betala för sjukvård, och har numera brunnar med rent vatten. </p><p>Den här socialantropologiska studien behandlar även kritikernas argument mot Rättvisemärkt. Till skillnad från medias positiva bild av Rättvisemärkt har jag i olika sammanhang även kommit i kontakt med kritiskt inställda människor. Det gjorde mig nyfiken på att se vilka argument kritikerna lägger fram, och om de kan utgöra en skälig grund till att ifrågasätta Rättvisemärkts arbete. Deras slutsats är att konsumenten hjälper utvecklingsländernas befolkning mer genom att inte köpa rättvisemärkta varor. </p>

<p>The purpose of this essay is to show how ESN, IKEA and the Ministry for Foreign Affairs (UD) mediated swedishness. This will be done by illustrate and analyse the methods the research fields use to create and spread pictures and message about Sweden, Swedes and Swedish cultures. The essay use the method of represented informants and show three field where the meeting between people and cultures is conspicuously. Hopefully, this essay can be seen as a contribution to the research of identity (identity research). I have chosen to focus on three fields of research, which do not belong to the classic field of research to show how swedishness is mediated.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att visa hur ESN, IKEA och UD förmedlar svenskhet. Detta sker genom att metoderna som de tre undersökningsfälten använder sig av för att skapa och sprida bilder och budskap om Sverige, svenskar och den svenska kulturen dvs. den svenska särarten åskådliggörs och analyseras i uppsatsen. Uppsatsen bygger på en metod med representativa informanter och behandlar tre undersökningsfält där mötet mellan människor och kulturer är påtagligt. Förhoppningsvis kan uppsatsen ses som ett bidrag till identitetsforskningen, då jag valt att behandla tre fält som inte utgör klassiska undersökningsfält för att visa hur svenskhet förmedlas.</p>

<p>Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?</p> / <p>This essay concerns identity making and social belonging with three second-generation immigrants in Östergötland. The purpose of this essay is to see how their identity making is influenced by the fact that they all have another culture than the Swedish affecting them in their domestic environment. The interviews I have used to collect the empiric data I need for this essay are both meetings where I and the informant sat down to do the interview but also when the informant did not have the time to meet me we solved it by doing them on the Internet. The questions I have worked with during this essay are: If, and in that case how, is the informant affected by having one or both parents with a non-Swedish origin? and How does the informant percept himself concerning social belonging and identity?</p>

<p>Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn.</p> / <p>This study is characterized by a qualitative inside perspective and provides insight into a couple of young women’s perspectives on personal safety in public environments of cities. I here take a closer look at how my informants reason about their movement in these environments and what influences their views.</p>