Denna uppsats är en studie av motståndet mot den köttfria dagen i skolan ur ett symboliskt perspektiv. Den undersöker symbolens innebörd och betydelse för motståndarna och jämför sedan dessa gentemot symbolens tilltänkta. Studien visar på att en symbol kan ha olika betydelser samt vara av olika karaktär beroende på vem mottagaren är. Detta kan leda till samhälleliga konflikter och denna studie belyser just hur man kan studera symboler för att få en större förståelse för hur och varför dessa uppkommer. Den köttfria dagen är en symbol vars tilltänkta betydelse är att vara en förklaringsmodell och praktik för en miljövänligare och hållbar framtid men studien visar att den istället ges betydelser som vittnar om samhälleliga motsättningar gällande normer och värderingar och där modernitet – tradition, kollektivism – individualism, frihet – tvång samt manligt och kvinnligt står i huvudfokus.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör. Dessa teman är: politik, miljö, ekonomi, etik och hälsa. Resultaten visar att det, inom alla teman, har kunnat identifieras motstridiga diskurser som skiljer sig i sin framställning av vegetariska kampanjer och som använder sig av olika strategier i denna process. Ett av de mer intressanta resultaten visar på en tydlig skillnad i framställningen av vegetariska kampanjer mellan de två diskurser som identifierats inom det politiska temat. Vidare så anser vi att denna skillnad kan knytas till de politiska ideologierna liberalism respektive socialism och den motsättning avseende grundläggande värden som där föreligger. Något förvånande var frånvaron av artiklar under det etiska temat då de etiska implikationerna av köttätande förväntades spela en central roll i förespråkandet av vegetariska kampanjer. En slutsats som möjligtvis kan dras av detta är att vegetariska kampanjer bör betraktas som en del av miljörörelsen snarare än som en vegetarisk rörelse vilket namnet antyder. / This essay aims to study how vegetarian campaigns, for instance Meatless Mondays, are presented in Swedish newspapers. This is done by a discourse analysis of newspaper articles, which include both regional and nationwide newspapers, as well as articles that are only available through the Internet. The essays theoretical background stems from Foucaults thoughts on the discourse and its relation to power and knowledge as well as Laclau & Mouffes discourse theory. All of the articles that have been selected for further analysis are in some way related to vegetarian campaigns. In the analysis of the gathered material, the articles have been sorted under five different themes, which in some way relate to the subject matter of the different articles. These themes are: political, environmental, economical, ethical and health. The results show that several contradicting discourses can be identified in all of the themes. These discourses differ in their presentation of vegetarian campaigns and utilize different strategies in doing so. One of the more interesting results showed that there is a clear difference in how the two discourses, that were identified in the politics theme, presents vegetarian campaigns. Furthermore we believe that this difference can been linked to the two ideologies liberalism and socialism and more specifically to the way in which they differ in their primary values. Somewhat surprising was the absence of articles in the ethical theme as we were expecting the ethical implications of meat eating to play a central role in the advocating of vegetarian campaigns. A conclusion that one might be able to draw from this is that vegetarian campaigns should be viewed as part of the environmental movement rather than as a vegetarian movement that the name suggests.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hållbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer där innovationsprocessen på två skolor som implementerat en köttfri dag spårats. Vi konstaterade att det är av stor vikt att försöka kartlägga sociala system som delar de normer och värderingar som en social miljöinnovation bidrar till då detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förståelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förändra individers sociala vilja när det kommer till att konsumera hållbart. Detta utgör ett dilemma eftersom det största hindret mot en köttfri dag i veckan är argumentet om den fria viljan. Detta bildar en paradox eftersom sociala miljöinnovationer kan förändra den sociala viljan, men finns det ingen social vilja, finns det ingen social miljöinnovation. / The purpose of this study is to increase the understanding of how one can diffuse social eco-innovations that contribute to sustainable development. In this thesis we explored the development of the social eco-innovation one meat-free day a week. The study is based on semi-structured interviews where we tracked and trailed the innovation processes of two schools that have implemented a meat free day. We conclude that it is very important to identify social systems that share the norms and values that a certain eco-innovation contributes to, as this affects the diffusion of the innovation. In addition the study led to an understanding of the need for social environmental innovations, as it has an impact on the social willingness to change individuals’ consumption patterns to be more sustainable. This poses a dilemma, as the biggest obstacle to a meat-free day a week is the argument of free will. This forms a paradox as social eco-innovations may change the social will, but if there is no social will, there is no social eco-innovation.