Föreliggande studie är en diskursanalys vars syfte är att undersöka hur den svenska tidskriften Vi föräldrar framställer föräldraroller samt om det skett en förändring gällande detta mellan åren 1987-2017. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktivistisk varpå diskursbegreppet används både som metod och teoretiskt analysverktyg, för att uppnå en bredare förståelse av resultatet. Det empiriska materialet består av utgåvor från tidskriften Vi föräldrar vilka begränsas till åren 1987, 1996, 2005 och 2017. Diskursanalys används då ambitionen är att synliggöra och problematisera tidskriftens innehåll, både i text och bild. Studiens resultat visar att mamma- och papparoller framställs olika beroende på förälderns könstillhörighet. Resultatet visar även att det skett en förändring gällande mamma- och papparollerna i Vi föräldrar. Papparollen förändras från att mellan 1987 och 2005 skildras som lekpappa, hjälpare och assistent till mamman, till att under 2017 framställas som en mer deltagande och ansvarstagande pappa. Mammarollen förändras från att under 1987 och 1996 framställas som husmoder till att 2005 inta en mer projektliknande roll, under 2017 synliggörs diskursen om eftersträvandet av den perfekta mamman. Vidare framkommer att tidskriftens innehåll och framställning av föräldraroller följer det svenska samhällets utveckling mot ett mer jämställt föräldraskap. Studien ämnar bidra till förståelse för medias påverkan och bidragande till reproducering av traditionella könsroller med ambitionen att påverka till ett ökat normkritiskt förhållningssätt inom socialt arbete.

No description available.

Diskriminering mot elever med invandrarbakgrund i svenska skolan har länge varit en het debatt runt om i landet. Denna studies syfte har varit att undersöka fyra ungdomar med muslimsk bakgrunds egna upplevelser av diskriminering i grund- och gymnasieskolan. Fokus har legat på att undersöka i vilka sammanhang diskrimineringen tett sig, samt vilka hanteringsstrategier ungdomarna använt mot den diskriminering de utsatts för i skolan. Studiens syfte och frågeställningarna har besvarats med hjälp av semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer. Intervjuerna har analyserats och tolkats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys utifrån två olika teoretiska perspektiv samt tidigare forskning. Resultaten av denna studie visar i likhet med resultat från tidigare forskning att öppna och dolda former av diskriminering, andrafiering, samt särskiljningar mot elever med invandrarbakgrund är vanligt förekommande i dessa elevers skolor. / <p>2018-01-31</p>

Inom socionomyrket förekommer det höga nivåer av sjukskrivningar som kan kopplas till stress. Ett uttryck som ger en mer specifik beskrivning av den känslomässiga stress som kopplas till hjälpande arbete är empatitrötthet. Syftet med denna studie är att undersöka tankar och erfarenheter av empatitrötthet hos socionomer som är verksamma i klientnära arbete samt hur detta kan hanteras. Denna studie har en kvalitativ ansats och det insamlade datamaterialet består av fem semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är till största del genomförd utanför Sverige och utgår främst från begreppet Compassion Fatigue. Forskningen inom området fokuserade ursprungligen på personer verksamma inom traumavård. Denna studie intresserar sig av att undersöka ämnet i en svensk kontext samt med socionomer i fokus. Resultatet av intervjuerna presenteras i form av två övergripande teman med tre kategorier vardera.   I resultatet framkom det att flera av intervjupersonerna haft upplevelser eller erfarenheter som kan liknas med empatitrötthet. Det framkom även att intervjupersonerna använde sig av olika Copingstrategier för att hantera detta, strategier som innebär att söka stöd hos andra men även distansering från det som är känslomässigt krävande i arbetet. Vi fann även att majoriteten av intervjupersonerna önskade en större medvetenhet kring ämnet och större närvaro i frågan från ledningens håll. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att upplevelser av empatitrötthet förekom bland intervjupersonerna och Copingstrategier användes för att hantera detta samt att det fanns en önskan om att ledningen skulle visa ett större engagemang i ämnet. Nyckelord/sökord: Compassion Fatigue, Empatitrötthet, Coping

No description available.

No description available.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka socialtjänstens, skolans, polisens och fritidsverksamhetens upplevelser av hur samverkan inom arbetsmetoden social insatsgrupp fungerar rent praktiskt och vilka förväntningar som präglar samverkan mellan aktörerna. Studiens resultat grundar sig i åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som är yrkesverksamma inom en mellanstor svensk kommun. Samtliga respondenter har erfarenhet av att samverka inom social insatsgrupp. Resultatet visar bland annat att ett systematiskt arbetssätt är en förutsättning för en fungerande samverkan. Av resultatet framkommer även att en tydlig rollfördelning är viktig för arbetet inom social insatsgrupp men att det inom den aktuella kommunen finns motsägelser i vilka förväntningar som präglar de olika aktörernas roller jämfört med den logik som präglar aktörernas ordinarie verksamhet. Utifrån resultat har författarna kommit till slutsatsen om att samverkansarbetet inom metoden bör utvärderas och att målet med arbetet är mer betydelsefullt än arbetsprocessen. / This qualitative study is based on interviews and has the purpose to examine the experience of collaboration within the method ‘social insatsgrupp’. The study focuses on respondents from following organisations; social service, school, police and leisure. The study reaches to examine experience that answers questions regarding the practice of the collaboration and if the different roles in ‘social insatsgrupp’ are characterized by different expectations. Eight interviews were made with nine respondents from one municipality in Sweden whom all has experience of collaborating within the method ‘social insatsgrupp’. The result shows that the collaboration within the method has to be systematic in order to function. Furthermore the result shows that there are contradictions between what expectations are characterizing the different roles and the reality of the organisations ordinary functions. Based on the result the writers conclude that it is important to evaluate the collaboration in ‘social insatsgrupp’ and that the goal of the collaboration is more important than the process itself.

No description available.

No description available.

No description available.