Syfte: Syftet med arbetet är att analysera berättelser från personer som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn och söka efter risk- och skyddsfaktorer. Metod: För att samla in empiriskt material så har personer intervjuats och fått berätta sina berättelser från ankomsten i Sverige och framåt. Resultat: Resultatet visar att deltagarna har viktigt kunskap av vad som för dom har varit viktiga personer, platser och händelser i deras liv, från ankomsten i Sverige fram till idag. Viktiga skyddsfaktorer som att bli lyssnad på samt stöttad av vuxna som finns omkring en, ha något att göra på fritiden, bra vänner, m.m. Eller riskfaktorer som våld och i hemmet, inte få göra sin röst hörd, saknad och oro över familjens situation, m.m. Har framkommit ur deltagarnas berättelser i detta arbete.

Sammanfattning Vilka klienter öppenvårdsbehandlare möter i behandling av våld i parrelationer och hur de arbetar med dem är föga utforskat tidigare. Både internationell och svensk forskning har fokuserat på behandling av institutionaliserade våldsutövare och har då fått annorlunda resultat än vad föreliggande studie fått. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka behandlare inom öppenvårdens upp-fattningar och erfarenheter av att arbeta med våldsutövare i parrelationer. Sju behandlare från olika organisationer intervjuades. Behandlarna arbetade på liknande sätt med våldsutövarna. Via etablerade individfokuserade metoder och andra arbetssätt i stil med dikter och meditation var behandlarnas bild att de flesta våldsutövare uppnådde en positiv förändring. Förändringen sågs som påverkad av mellanmänskliga processer och behandlarna beskrev relationen till klienten som viktig för utfallet av våldsbehandling. Behandlarna beskrev hur våldsutövarna mådde mycket dåligt och generellt hade våldserfarenheter från barndomen i olika former. Samtliga behandlare beskrev dock, till skillnad mot tidigare studiers resultat, att våldsutövare generellt är till synes välfungerande pappor som tillhör olika sociala klasser, åldrar och har olika sysselsättning. Studiens resultat pekar på vikten av behandling utanför en myndighets-kontext, där de som inte haft kontakt med myndigheter tidigare kan våga söka sig för en förändring. Studiens resultat belyser även vikten av att bryta våldsbeteendet genom fler insatser till våldsutövare samt förebyggande arbete.

I denna studie har vi undersökt förståelsen av våld i nära relation utifrån ett intersektionellt perspektiv. Våld i nära relation är ett brett samhällsproblem som förekommer i alla typer av grupper, samhällsklasser, religioner och som utspelar sig över hela världen. Dock är den  officiella bilden av förekomsten av våld i nära relation i stort relaterat till förståelsen av våld. Eftersom våld i nära relation kan förekomma på olika sätt kan det vara svårt för en våldsutsatt att identifiera våldets olika förklädnader i den relation man lever i. Föreliggande  studie har en  kvalitativ studiedesign och datainsamlingen har skett via två sammansatta fokusgrupper. Totalt har tio deltagare varit med i studien. Studiens insamlade material har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna har en relativt begränsad  förståelse av våld i nära relation men en betydligt bredare förståelse gällande på vilka sätt kontroll kan utspela sig i nära relation. De olika sätten att kontrollera anses inte alltid vara synonymt med begreppet våld. Studiens resultat visar även att deltagarna tydligt kopplar begreppet våld till det fysiska våldet och framförallt till vad lagens definition av våld är; vad man kan bli straffad och dömd för. Förekomsten av det psykiska våldet, liksom andra former av våld får en underordnad position i förståelsen av våld i nära relation. / <p>2017-06-12</p>

Denna studie syftar till att undersöka synsätt och strategier i arbetet med vuxna missbrukare hos myndighetsutövande personal inom socialtjänsten. Bakgrunden till studien är att det finns ett inneboende dilemma med att som myndighetsutövande personal, dels arbeta som en representant för en myndighet med ramar som begränsar och dels arbeta i direktkontakt med medborgarna som ska ha hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, med intervjuer, där fem myndighetsutövande personal i tre olika kommuner i södra Sverige intervjuades. Som teoretisk utgångspunkt för att analysera empirin har Michael Lipskys teoretiska begrepp street-level bureaucrats använts. Studiens resultat stämmer i stort överens med vad den tidigare forskningen säger inom området och de teoretiska begrepp som har använts. Huvudslutsatsen i studien är att myndighetsutövande personal som jobbar med missbruk använder sig av i huvudsakligen två olika synsätt och strategier som beror på klientens grad av missbruksproblem. När en klient anses ha lättare missbruksproblematik hänvisas de till kommunens egna öppenvård. När en klient har tyngre missbruksproblematik används en rad olika insatser som framförallt beror på olika klientegenskaper.

No description available.

No description available.

Våld mot kvinnor i nära relation har uppmärksammats som ett ämne som kräver allt mer kunskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur våldsutsatta kvinnor hanterar sin partners erkännande/icke-erkännande genom strategierna motstånd och anpassning. Detta för att upptäcka eventuella mönster i förståelse och strategier. Männens förståelse av våldet avgör vilka former av erkännande (grundläggande, kärlek, rättigheter eller solidaritet) de ger kvinnorna. Männens erkännande bedöms främst vara grundat i männens erkännande av våldet och ansvaret. Hur kvinnorna sedan hanterar detta analyseras i förhållande till kvinnornas strategier av anpassning och motstånd. För att undersöka detta användes 40 semi-strukturerade intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor. Det framkommer att formerna av männens erkännande kan kopplas till deras förståelse av vad det är som hänt och vem som bär ansvaret. Hur kvinnorna sedan hanterar detta bedöms främst vara knutet till kvinnornas egen förståelse av våldet men också erkännandet/icke-erkännandet de får av männen. Resultatet i föreliggande studie kan vara av vikt för praktiker för att få ökad kunskap om hur kvinnornas upplevelse av våldet och erkännandet/icke-erkännandet kan påverka vilka strategier kvinnorna använder för att hantera det. Detta kan bidra till att synliggöra våldsutsatta kvinnors olika behov av stöd. / Violence against women in intimate relationships has been recognized as a topic that requires more knowledge. The purpose of this thesis is to investigate how abused women handle their partners recognition/non-recognition through resistance or adaption. The aim was to discover possible patterns of understanding and strategies. How the men understand the violence can determinate what kind of recognition (basic, love, rights and solidarity) the women are getting. The recognition is primarily judged on men's recognition of the violence and responsibility. How the women then handle this is analyzed in relation to the women's adaptation and resistance to the men. To investigate this, 40 semi-structured interviews with women who has been in an abusive relationship. It appears that men's recognition can be linked to their understanding of what has happened. How the women then deal with this is primarily thought to be linked to the women's own understanding of the violence but also the men's understanding. The results of this paper may be of importance to practitioners in order to gain increased knowledge about how women's understanding of the violence and the recognition/non-recognition they are getting. How this can influence what strategies women use to manage their situation. This can contribute to making abusive women’s different needs of support more visible.

No description available.

Denna studie syftar till att få kunskap om hur socialsekreterare inom kommunal socialtjänst upplever sin psykiska hälsa relaterat till sin arbetsplats samt att undersöka vilka utmaningar som kan finnas i arbetet som socialsekreterare. Insamlingen av data har gjorts via kvalitativa enkäter som skickades ut till sex informanter där samtliga är yrkesverksamma socialsekreterare inom fem kommuner i norra Sverige. Där två av informanterna arbetade inom samma kommun. Enkäten berörde ämnen som arbetsbelastning, arbetsuppgifter, upplevt stöd från kollegor och arbetsgivare samt känslomässigt engagemang. Studien visade på att det fanns ett flertal olika faktorer som påverkade socialsekreterarnas psykiska hälsa, både positivt såväl som negativt. Arbetsbelastning upplevdes som påfrestande hos ett flertal socialsekreterare och var något som påverkade den psykiska hälsan negativt. Många beskrev att det vardagliga arbetet bestod av utmanande arbetsuppgifter samt att tiden inte alltid räckte till för att utföra alla uppgifter. Stöd från arbetsgivare och kollegor visade sig vara en betydelsefull faktor för socialsekreterarnas trivsel på arbetsplatsen.

Huvudsyftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare i sju största kommuner i Västerbotten jobbar med att identifiera sociala behov till konsekvens av ensamhet hos äldre personer samt utforska på vilka sociala insatser de utvalda kommuner erbjuds för dessa individer och på vilka skäl. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats, där enkäten utformade på det sättet för att svara på syftet med studien. Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater har använt i tolkningsramen för att analysen av empiriska material. Utifrån studiens resultat har det identifierats att det finns utvecklingsbehov inom sociala insatser för äldre personer i dessa kommuner för att de tillgängliga insatserna inte tillgodoses äldres behov på ett bra sätt. Studien visar även att det behövs även en arbetsrutin i biståndshandläggarnas arbetssätt för att utreda ensamhet hos äldre personer samt påpekar studien även att biståndshandläggare begränsas av organisatoriska riktlinjer eftersom kommunen standardutbud avgör vilka social insatser erbjuds till äldre personer. Som sagt att det finns begränsat med forskning kring detta ämne konstateras det nödvändighet av mer forskning på nationella nivå kring biståndshandläggarnas arbetssätt om hur de utreder ensamhet hos äldre personer.