<p>2021-01-11</p>

No description available.

No description available.

Background: Working in the healthcare field can be stressful, and health care professionals, especially nurses, report the highest levels of work-related stress. There are two main approaches to studying work related stress. One of which is coping. A term that entails how individuals deal with stressful situations, whilst the other approach concern looking at organizational issues causing the stress (Naidoo &amp; Willis 2016). Purpose: The purpose of this study is to understand how health care professionals (HCP) in Sweden and the United states of America (US) cope with work related stress. Method: The present thesis is a comparative meta-ethnography which used Noblit &amp; Hare’s (1988) interpretive approach to reciprocally synthesize previous qualitative research results. The research results were analyzed through Lazarus and Folkman’s (1984) transactional theory on coping, as well as systems theory perspective. Results: Results show that health care professionals in both Sweden and the US use especially three coping strategies: Creating boundaries between the professional- and personal self; using collegial support; as well as finding ‘meaning’. Workplace resources emerged as an important theme for those coping strategies. Which is congruent with previous research of how an individual’s coping process is open to change in accordance with the external environment’s conditions. Discussion: The results indicate that health care professionals both in Sweden and the US have to mainly help themselves as well as their peers in the coping process due to unavailability or lack of organizational resources in the health care field. / Bakgrund: Ett arbete inom vården kan vara stressande och hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt sjuksköterskor, rapporterar de högsta nivåerna av arbetsrelaterad stress.  Det finns två sätt att studera arbetsrelaterad stress. Ett tillvägagångsätt är att undersöka hur individen hanterar stress, medan det andra innebär att undersöka arbetsplatsens organisatoriska struktur och hur den orsakar stress (Naidoo &amp; Willis 2016). Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur hälso- och sjukvårdspersonal (HCP) i Sverige och USA hanterar arbetsrelaterad stress inom vården. Metod: Denna föreliggande masteruppsats är en jämförande meta-etnografi som använde Noblit &amp; Hares (1988) tolkningsmetod för att reciprokalt syntetisera tidigare kvalitativa forskningsresultat. Resultaten analyserades vidare genom ett systemteoretiskt perspektiv och Lazarus och Folkmans (1984) transaktionella teori om hanteringsstrategier. Resultat: Resultaten visar att hälso-och sjukvårdspersonal i Sverige och USA använder särskilt tre hanteringsstrategier för att klara av stress: Skapa gränser mellan det professionella och det personliga jaget; använda kollegialt stöd, samt att hitta mening. Arbetsplatsresurser uppstod som ett viktigt tema för dessa hanteringsstrategier. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning om hur en individs hanteringsprocesser är föränderlig i enlighet med den yttre miljöns förhållanden. Diskussion: Resultaten indikerar att hälso-och sjukvårdspersonal både i Sverige och USA huvudsakligen måste hjälpa sig själva såväl som sina kollegor i hanteringsprocessen på grund av otillgänglighet eller brist på organisatoriska resurser inom vården.

Det finns olika sätt att se på resultat i socialt arbete. Det vanligaste sättet är att jämföra utfallet med de i förväg ställda målen för verksamheten. Ett annat sätt är att se på vilka effekter insatserna gett upphov till hos klienten. Den här studien hade för syfte att undersöka vad i Arbetsförmedlingens arbetssätt i verksamheten för arbetslivsinriktad rehabilitering det kan vara som bidrar till att resultat i termer av klienteffekter uppstår. För att svara på frågan har intervjuer genomförts med fyra anställda vid ett mellanstort arbetsförmedlingskontor i Region Nord, som arbetar inom myndighetens rehabiliteringsverksamhet, samt två klienter, som tagit del av rehabiliterande insatser – en hos ovannämnda arbetsförmedlingskontor, den andra utan stöd från Arbetsförmedlingen. De framgångsfaktorer som identifierats i verksamheten är professionalitet i bemötandet, gedigen kunskap och förståelse för hur klientens funktionshinder eventuellt påverkar arbetsförmågan, tillgång till en bredd palett av olika insatser, som kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar, samt generösa tidsramar, så att inte stress saboterar chanserna att uppnå resultat.

Projektet TIDSAM eller ”Tidiga samordnade insatser”, ett tvåårigt samverkansprojekt mellan socialtjänst och vuxenpsykiatrin i Piteå med syfte att upprätthålla ett samordnat stöd till målgruppen unga vuxna med schizofreni, psykossjukdom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet med denna delutvärdering var att undersöka måluppfyllelse ett år efter projektets start, de förklaringsmodeller som kan ha haft påverkan på resultat, hur samverkan och organisatoriska förutsättningar såg ut samt att påvisa TIDSAM:s effekter för brukarna. Den programteoretiska processutvärderingen bestod av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp som analyserats med hjälp av riktad innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgick ifrån var samverkansteori, förändringsteori, programteori och KASAM. Resultatet visade att 55% av brukarna var ute i en sysselsättning och att samverkan fungerade tillfredsställande; att de element som framkommit som förklaringsmodeller var mående, metod, motivation, samverkan och arbetssätt/förhållningssätt; att vikten av en snabb påbörjad process mot sysselsättning där relation, arbete runt metoder på ett individanpassat sätt påverkade; och att krav från myndigheter och regelverk tillsammans med resursbrist kunde ses som käppar i hjulet för processen att komma ut i sysselsättning. KASAM hade använts för att mäta brukarnas känsla av sammanhang men resultat av en sådan hade inte sammanställts vid tiden för delutvärderingen. Slutsatsen blev att TIDSAM kommit långt i att nå uppsatta mål. Med de uppgifter som kommit oss tillhanda kunde vi konstatera att TIDSAM efter att halva tiden hade passerat uppnått de mål som beskrivits i projektansökan.

No description available.

No description available.

We have in this study examined if social workers in social services experience that they have opportunities to consider a child perspective, in investigations for long term housing. The purpose of this study is also to investigate the social workers experience and interpretation of their discretion connected to the units guidelines. The study has a qualitative approach where the information was gathered by semi-structured interviews with five social workers. The result have been compered with previous research and have been analysed by using Lipsky´s theory of street-level bureaucrats. The result showed that the social workers experienced that their discretion has been reduced during the last year and that was connected to new guidelines. Results also showed that the social workers expirience that their opportunities to consider a child perspective was limited due to these new guidelines. The social workers have different opinions about the child perspective and the study shows it's a complex and challenging question to make children involved ininvestigations for long term housing. Keywords: Guidelines, housing, participation, child perspective, discretion, parental responsibility

This study aims to describe and understand the phenomenon of obtaining an established neuropsychiatric functional variation (NPF) diagnosed in adulthood. The study has been based on a phenomenological starting point and lifeworld approach to further implement KASAM as a theory to clarify the signification of meaning, which is also central in both phenomenology and in the lifeworld perspective. The data collection consists of four open conversations with participants who describe their witness experiences. How the participants experienced the phenomenon is the material that forms the basis for the analysis process and which has created the essential features and the general structure. Previous research draws attention to e.g. the importance of getting your NPF diagnosis given at an early age to reduce the risk factors that come with living unaware of your NPF diagnosis. The present study confirms what previous research reports but draws attention to the understanding of how people themselves have experienced obtaining an established NPF diagnosis in adulthood. The phenomenon in the present study consists of four essential features: the importance of interaction, understanding oneself, the orderly process rooted in the individual and recognition. The general structure was discussed in relation to the essential features and based on our purpose, to describe the importance of the meaning of the dichotomy and understand body and soul as a whole unit.