The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.