The author in her diploma theses deals with the problem of elderly suicide rates in the helping professionals' point of view in the district of Karlovy Vary. Her two key focus areas are personal experiences of the helping professionals with this particular topic and their knowledgeableness of it. Furthermore, the author validates whether the helping professionals are supported adequately enough to be able to deal with this phenomenon appropriately. In the theoretical part of the study the author presents basic introduction into the issue of suicide itself - briefly outlines the history of suicide rate and the most common motive, causes and forms of suicidal behavior. Moreover, she sketches the specifics of suicide rate among seniors and ways of working with this particular target group. Last but not least she drafts possible preventive techniques of suicide behavior among seniors. In the empirical part of the study the author explains the research methodology and briefly describes the district of Karlovy Vary. Most importantly the author presents findings concerning experience and knowledgeability of suicide rate among seniors by helping professionals gathered by research consisting of semi-structured interviews. She also thoroughly examines the professionals' point of view on individual elements...

There is growing interest in applying information and communication technology (ICT) in healthcare. The attention to ICT stems from several factors: costs of healthcare, high prevalence of somatic diseases, longer life expectancy and technological advancements. The quest to meet the growing healthcare needs has led authorities to allocate resources to develop technological solutions. Although this research investment is helpful for the information technology sector, these projects face challenges in working with multidisciplinary teams, recruiting participants and moving research to practice. This dissertation investigates the potential of ICT use in psychosocial support communication designed for people with emotional distress associated with a somatic disease (PEDASDs). The research aims to deliver design principles (DPs) for these ICTs, for three stakeholder groups: nurses, therapists and PEDASDs. The DPs focus on communication between these stakeholder groups and not on the overall ICT design. An interpretative approach was adopted to investigate the stakeholders’ unique ICT requirements. This method allows insights into the stakeholder’s world. Three studies, using semi-structured interviews, at oncology facilities in two healthcare system models (Trinidad & Tobago and Sweden), provide the empirical data. The stakeholders revealed not only their communication support needs but also other issues including the practical distresses of living with a chronic disease, limited support, lack of information, unwillingness to associate with other PEDASDs, professionalism between healthcare providers and disconnected healthcare services. Common ground, bridges and weak ties provide the theoretical framework to explore the findings. Eight DPs emerged from the studies: the healthcare system model, need to educate the stakeholders, ICT customisation, support of stakeholders’ information needs, allow access to external resources, support multidisciplinary team communication, support for self-care and support for significant others. The findings could potentially serve as a guide for ICT projects that develop artefacts for psychosocial support and provide a theoretically grounded understanding of stakeholder communication and relationships. The potential for future work includes investigating the issues of legislation and ethics, studying the needs of significant others, exploring the potential for ICTs in other healthcare system models (particularly the out-of-pocket health system) and examining the impact of social media on psychosocial support. / Det finns ett växande intresse att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) inom hälso- och sjukvården. Intresset för IKT påverkas av flera faktorer: sjukvårdens kostnader, prevalensen av somatiska sjukdomar, ökad medellivslängd och teknologiska framsteg. Utmaningen att hantera de växande sjukvårdsbehoven har lett till att statliga myndigheter har allokerat resurser för att utveckla teknologiska lösningar. Trots att forskningsinvesteringarna gynnar informationsteknologisektorn i stort möter de konkreta forskningsprojekten utmaningar såsom arbete inom tvärvetenskapliga grupper, rekrytering av deltagare till studier samt implementering. Denna avhandling undersöker möjligheten att använda IKT för kommunikation av psykosocialt stöd eller vård (care). Detta stöd är utformat för personer med emotionella problem relaterade till en somatisk sjukdom (PEDASD). Forskningen syftar till att leverera designprinciper (DP) för tre intressegrupper som använder IKT: sjuksköterskor, terapeuter och PEDASD. Designprinciperna fokuserar på kommunikation mellan de tre intressegrupperna och inte på den övergripande IKT-designen. Ett tolkande tillvägagångssätt har använts för att undersöka intressegruppernas unika IKT-krav och önskemål. Denna metod gör det möjligt att studera intressegruppernas upplevelser. Tre undersökningar, som baseras på semistrukturerade intervjuer, har genomförts vid avdelningar för onkologisk vård inom två sjukvårdssystemmodeller i Trinidad & Tobago respektive Sverige. Studiens empiriska data utgörs av intervjuerna. Data har sedan analyserats utifrån det teoretiska ramverket: Common ground, bridges och weak ties. I sina svar nämnde intressegrupperna inte enbart deras behov av kommunikationsstöd, utan också annat som till exempel praktiska problem att leva med en kronisk sjukdom, begränsat stöd, brist på information, ovillighet att förknippas med andra PEDASD, de professionella relationerna mellan sjukvårdens olika yrkesgrupper samt avsaknaden av koordination inom sjukvården. Analysen resulterade i åtta designprinciper: sjukvårdssystemmodellen, behovet av att utbilda intressegrupperna, IKT-anpassning, stöd för intressegruppernas informationsbehov, tillgång till externa resurser, stöd för kommunikation inom tvärvetenskapliga forskargrupper, stöd för självhjälp och stöd till närstående. Resultaten har potential att fungera som en guide för IKT-forskningsprojekt som utvecklar artefakter för psykosocialt stöd och som presenterar en teoretiskt grundad förståelse av intressegruppers kommunikation och relationer. Resultaten pekar också på behovet av framtida forskning om lagstiftning och etik, nära anhörigas behov, potentialen för IKT inom andra sjukvårdssystemmodeller (i synnerhet system där patienter betalar mer själva) samt sociala mediers inverkan på psykosocialt stöd.