Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik – en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd. Sex sjuksköterskor från en psykiatrisk avdelning i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Burnard (1991) där fem kategorier med tillhörande subkategorier framkom. Dessa var kategorierna; Inställningar till att vårda patienter med somatiska tillstånd, upplevelser gällande behovet av kunskap angående somatiska tillstånd, upplevelser kring samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska verksamheten, samarbete och resurser på avdelningsnivå samt syn på kropp och själ. Resultatet visade bland annat att sjuksköterskorna ofta kände sig trygga med att vårda patienter med somatiska tillstånd. Informanterna sökte oftast kunskap på eget initiativ och det fanns en önskan om fler rutiner kring uppdatering av kunskap om somatiska tillstånd. Åsikterna gick isär när det gällde samarbetet mellan de somatiska och psykiatriska klinikerna på sjukhuset och hospitering ansågs vara ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Informanterna såg ett tydligt samband mellan kropp och själ, och menade att den psykiska och den fysiska hälsan påverkade varandra. Slutsats utifrån resultatet var att det hade varit positivt med utökade resurser och rutiner för ökad fortbildning gällande somatiska tillstånd. Hospitering skulle kunna vara ett bra sätt för att öka förståelsen mellan de psykiatriska och somatiska klinikerna på sjukhuset. / Larsson, M & Lundberg, G. The meeting between psychiatric and somatic care – an interview study regarding nurses’ experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010. The purpose of this qualitative study was to enlighten the experiences of nurses within psychiatric care when caring for patients with somatic comorbidities. Six nurses, at a psychiatric ward in the south of Sweden, were interviewed. The material was analysed with a manifest content analysis according to Burnard (1991) and five categories with belonging sub-categories emerged. These were the categories; Attitudes in caring for patients with somatic conditions, experiences regarding the need of knowledge concerning somatic conditions, experiences regarding the cooperation between psychiatric and somatic clinics, cooperation and resources at the ward, and view of body and soul. The result showed inter alia that nurses often felt secure when caring for patients with somatic conditions. The informants often sought knowledge on their own initiative and wished for more routines regarding continuous renewal of their knowledge concerning somatic conditions. There were different opinions concerning the cooperation between the somatic and psychiatric clinics of the hospital and visiting each other’s ward for some time was considered a good method of increasing the understanding for each other’s field. The informants saw a clear connection between body and soul, and thought that the mental and physical health influenced each other. The conclusion in the study was that it would be positive with increased resources and routines in furthering the knowledge of somatic conditions. Visiting other wards could be a profitable way of increasing the understanding between the psychiatric and somatic clinics of the hospital.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.