I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet) - Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen.

Thesis (M.A.)--Boston University

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att skriva låttexter genom att ha en film som inspirationskälla. Jag har skrivit tre låtar baserade på filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”. Jag kollade igenom filmen två gånger och valde sedan ut scener och karaktärer att jobba vidare med. Det kunde till exempel vara scener med mycket substans att skriva om, samt scener som väckte min egna nyfikenhet. Materialet jag fick utav denna process resulterade i specifika, tidskodade scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar. Detta arbete resulterade i tre låtar där låt 1 har mest fokus på en karaktär, låt 2 har mest fokus på en historia och där låt 3 har mest fokus på en känsla. Musiken är intuitivt skriven och har som syfte att backa upp texten. Jag lärde mig hur viktigt det är med förarbete, och att just ha en metod när man skriver text. Har man det så har man också alltid något att gå tillbaka till. Förhoppningen är att denna metod skall kunna upprepas oavsett vilken genre man helst jobbar med som låtskrivare.

The overall aim of this master project was to create an audio record consisting of seven tracks that are both cohesive and very individual at the same time. The pieces are thought to showcase the diversity of my creative identity as a composer and music producer and will represent my individual way of composing and producing music freed from all external influences in the best way possible. This written part of the thesis is a documentation and critical reflection as well as investigation of the creation process: from sorting out the original material, writing, producing and arranging over to mixing and mastering. The observations I make are the essential part of investigating my own creative identity as a music producer and composer. In addition to the audio record and its critical reflection, this thesis will also state remarks on three time management methods I apply onto my creation process in order to observe their effects on my working routine. / Det övergripande målet för detta examensarbete var att skapa en ljudinspelning bestående av sju låtar som är både sammanhängande och mycket individuella samtidigt. Låtarna ska presentera mångfalden av min kreativa identitet som kompositör och musikproducent och ska representera mitt individuella sätt att komponera och producera musik befriad från alla yttre influenser på bästa möjliga sätt. Denna masteruppsats är en dokumentation och kritisk reflektion samt en undersökning av skapandeprocessen: från att sortera ur originalmaterialet, skriva, producera och arrangera till mixning och mastering. Observationerna jag gör är den väsentliga delen av att undersöka min egen kreativa identitet som musikproducent och kompositör. Förutom ljudinspelningen och dess kritiska reflektion kommer denna masteruppsats också att ge kommentarer om tre metoder för time management som jag använder under min skapandeprocess för att observera effekterna på min arbetsrutin.

A look into song identity and the building blocks of music through a process of analysing five different punk songs and then repackaging them into a modern pop production. After completing these new versions, I compared them to their original recordings and discovered that there are more similarities between the two genres than one might initially think, and that each song’s identity was preserved on slightly different levels and in different forms. I discuss my analyses and process in terms of both music theory and non-musical descriptions, leading to generally positive results. Each song was recognizable, but I discovered that some identities were stronger than others because of factors such as original arrangement, era of release or differences in experience from person to person.

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.

Films which are not musicals – non-musical films – sometimes include songs which are narratively motivated yet in a different way from how they are used in musicals. They may be part of the underscore or even performed by characters in the films, and add a new element to films which otherwise do not use music in this way. In this thesis I will explain how musical and non-musical films differ in their use of songs and explore various aspects of composing songs for three non-musical films made by students at the Stockholm University of the Arts. Important results include describing how to choose lyrics for the songs and how this can add new perspectives to the scenes where the songs appear. I also explore the different challenges a composer can face during the composition process and demystify the process itself by describing how the music for each film is composed. / <p>Film och bilder: <em>Love Off Beat</em>. Alexandra Dahlström, regissör. Majaq Julén, foto. Alexander Linder, klipp. Petar Mrdjen, ljud. Knut Olav Rygnestad, musik. Stockholms konstnärliga högskola, 2022.</p><p>Film och bilder: <em>Lagom svensk</em>. Jamil Walli, regissör. Amanda Muysio, foto. Jomana Walli, klipp. Sam Soliman, ljud. Knut Olav Rygnestad och Petar Mrdjen, musik. Stockholms konstnärliga högskola, 2022.</p><p>Film och bilder: <em>Järnridån</em>. Alexandra Dahlström, regissör. Majaq Julén, foto. Alexander Linder, klipp. Petar Mrdjen, ljud. Knut Olav Rygnestad, musik. Stockholms konstnärliga högskola, 2023.</p>

Denna forskningsstudie har haft som syfte att utveckla tillämpbara verktyg för att minimera självkritiska tankar och prestationsångest i min låtskrivarprocess. Studien grundade sig i min upplevelse av att den ursprungliga glädje jag kände när jag började skriva musik, med tiden alltmer bytts ut mot prestationsångest och självkritik. Jag ville därför undersöka om jag kunde hitta förhållningssätt som kunde återetablera ett liknande tillstånd; det vill säga ett friare, effektivare och mer lustfyllt skapande. De frågeställningar studien således utformades efter var:  - Hur kan jag utveckla verktyg för att ta mig ur självkritiska tankar som hämmar min kreativitet, mitt självförtroende och min motivation i skapandeprocessen?  - Hur påverkar en förutbestämd ingång till låtskrivandet förutsättningarna för en lustfylld nyfikenhet till att utforska en idé?  - Vilka effekter har en förutbestämd ingång till låtskrivandet på min prestationsångest i skapandets tidiga skede?  Undersökningen resulterade i en fördjupad förståelse för min egen skaparprocess, insikter om hur och varför prestationsångest uppstår samt konkreta strategier och arbetssätt som jag fortsatt kommer att ha användning för. Vidare, resulterade undersökningen även i djupare insikter om hur det tillstånd som i studien refereras till som flow har en avsevärd inverkan på människors livskvalitet, varför det är av stor vikt att aktiviteter som kan uppbringa detta tillstånd görs tillgängliga för alla.  Den här studien avhandlar relationen mellan psykologi, kreativitet och prestationsångest. Jag menar att det finns mycket kvar att utforska på området prestationsångest i relation till låtskrivande och jag vill därför uppmuntra framtida forskare att vidga perspektiven ytterligare genom att söka kopplingar mellan fler forskningsfält.

American flat-picking guitarist, singer and songwriter Norman Blake holds legendary status among guitar players, bluegrass, and folk musicians. The aim of this research is to analyze the interaction of sense of place in Norman Blake’s songwriting. This research will explore the techniques Blake uses to create that acute sense of place. Elements of literary criticism, cultural geography, ethnomusicology, and sense of place studies, as well as historical background information on Northern Alabama and North Georgia will be employed to show how this particular region of Southeastern Appalachia has informed Blake’s songwriting. The research questions that I aim to answer are how a sense of place has influenced Norman Blake’s songwriting, how his writing has influenced other songwriters in the field of 20th century folk music, bluegrass, Americana, and country music, and what songwriting techniques Blake has employed to create an acute sense of place.

The aim of this arts-based research study was to experience, analyze, and gain insight into songs written by adolescents who have had adverse childhood experiences and who identify with Hip Hop culture. This study investigated the aesthetic components of eleven songs including their musical elements, the compositional techniques, the affective-intuitive qualities, and the interaction between the music and the lyrics. An arts-based research design, rooted in the ethos of Hip Hop, was employed to gain a holistic understanding of the songs. My artistic encounters and subsequent analyses of the songs revealed the complex inner struggles and developmental challenges for adolescents who have experienced extreme trauma. Three groupings of songs emerged: Songs that Protect Vulnerability, Songs of Abandonment, and Songs of Faith and Love. Each category reflects a different stage of developmental growth for the songwriters. Employing Fowler's (1981/1995) stages of faith development, a music-centered developmental model of therapeutic songwriting with adolescents is proposed in this study. This model consists of three therapeutic songwriting stages: Imitation, Developing Self-Reflection, and Developing Self-Love. The implications for this study include developing an arts-based method of song analysis for students and professionals, developing a music-centered therapeutic songwriting assessment, developing a perspective for music therapy practice and research rooted in the ethos of Hip Hop, and developing longitudinal arts-based research studies that track the life of songs across various stages of developmental growth. / Music Therapy