Syftet med den förestående studien är att undersöka sex spansklärares uppfattningar av elevers användning av mobiltelefoner i klassrummet. För att ta reda på detta har kvalitativa samtalsintervjuer med fenomenografisk ansats genomförts med sex verksamma spansklärare. Materialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av fenomenografi som teoretisk utgångspunkt.   Studien visade att samtliga intervjuade lärare uttryckte både positiva och negativa uppfattningar om mobiltelefonanvändningen i klassrummet; samtliga tyckte att mobiltelefonen kunde vara ett användbart verktyg men samtidigt att det kan innebära ett distraktionsmoment. Dessa uppfattningar var dock olika starka hos olika lärare. De två äldsta lärarna uttryckte sig mest positivt och minst negativt om mobiltelefonens närvaro i klassrummet. Därtill framkom det av studien att hälften av lärarna, samtliga unga med kort arbetserfarenhet, upplevde den återkommande konflikten om mobiltelefonen som de behövde ta med eleverna som frustrerande.   Som förslag till vidare forskning uppkom frågorna om vilka strategier som kommer att vara mest effektiva när det kommer till att minska mobiltelefonens distraktioner och hur de svagpresterande eleverna påverkas av detta nya verktyg.

Ett problem som har blivit mer och mer förekommande under de senaste åren i den svenska grundskolan handlar om möjligheten att kunna välja bort moderna språk. I denna studie undersöks spansklärares upplevelse av deras motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet. Syftet består av att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet och hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra obehöriga och en behörig spansklärare som arbetar i grundskolan. Resultatet, som har analyserats utifrån Self-Determination teorin, visar att det finns likheter och olikheter i hur de intervjuade spansklärarna upplever sin motivation i att motverka deras elevers avhopp från spanska. Det har framkommit att majoriteten av spansklärarna i studien blir motiverade av olika yttre faktorer. Alla deltagande lärare i denna studie verkar vara överens om att elevernas motivation påverkar mer eller mindre deras motivation och vice versa vilket kan visa på ett ömsesidigt behov mellan både partnerna.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how Spanish teachers in the Elementary School relates to subject-related competence development in the absence of colleagues who teaches the same subject. To support our research, we chose to implement a qualitative method, more precisely, the semi structured interview. To answer the research questions four Spanish teachers were interviewed which resulted in the conclusion that teachers learn with and from each other but having colleagues that teaches the same subject at one’s workplace is not a condition for competence development but desired by the teachers. There are also divided opinions about if their situation as a “lonely” Spanish teacher is challenging or not. The result showed that the teachers turn to other colleagues at the school or others outside of the school. They also attend further education or they conduct self-study to develop as teachers of Spanish. Surprisingly no teacher mentioned collegial learning as the method of their competence development, which is what the Swedish National Agency for Education advocate.