(v AJ) According to research conducted by the STEM/MARK Agency in collaboration with Cesta domu organisation, 78% of the Czech population, wish to die at home. The fact is, however, that more than 60% of the chronically ill, who would benefit from a provision of specialized palliative care, die in beds of intensive, acute health care facilities or aftercare. The aim of this work was to determine whether, in what conditions and to what extent, it is possible to transfer some of the conditions for which the patients wish to die in a home environment, into intensive care and make the last period of life more bearable and pleasant for those who are dying here and find the most suitable solution to provide quality palliative care. This qualitative research was conducted in two steps, with the first phase led to the findings, for what reasons the sick desire to die at home and for what reasons their relatives agree to provide care to the sick. As a research method used was interpretative phenomenological analysis, the second phase was focused on the possibility of portability of these terms to intensive care and was based on the interviews with nurses serving in the Department of intensive care. The research method we had chosen was the method of grounded theory. The main result of this work is the...

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.

Mental illnesses are the leading cause of disability in the world today, affecting nearly a billion people including 14% of the world’s adolescents. Mental illnesses include both psychiatric conditions and inconveniences and is a broad term to describe multiple different conditions in varying severity. Mental healthcare has become one of the most central focuses for the Swedish healthcare system and the need to further explore the mental healthcare system and the effectiveness of it is highly important. System dynamics and simulation modeling is a great tool in understanding the system and its behavior. Therefore, the aim of this thesis is development of a working system dynamic simulation model, that will show how the public healthcare system provides mental healthcare for depression and anxiety in Stockholm to adults. The system should be represented with relevant parameters of the real world to accurately simulate the mental healthcare infrastructure.   A literature review was conducted to gain an understanding of the structure of the system, its challenges and behavior. The literature review also included gathering of data for the model. Due to privacy concerns of the patients and regulations some of the data was not obtainable throughout the process. The unobtainable data was estimated through information from the provided literature review.    The system dynamic model was used to run various possible future scenarios. The scenarios were used to test different real-world situations and analyze the system output and behavior. The system was validated with historical data to estimate the accuracy of the model, and if the model output were in agreement with the real-world data. The system dynamic model was created in an iterative process including adding and removing parameters, stocks and flows throughout the process.   However, to further validate the simulation model and increase the accuracy, further research needs to be performed. These include interviews with experts for further validation and data gathering of parameters that is not available in the public domain but will not violate privacy or ethics of patients. The result was a system dynamic model of the mental healthcare system and structure in Stockholm. The system dynamic model showed that it keeps up with the increasing demand for mental healthcare and that primary care was the department that was the most effective in treating its patient when having additional resources. / Psykisk ohälsa är den ledande orsaken för funktionsnedsättning just nu i världen, som påverkar nära en miljard människor inkluderat 14% av världens unga människor. Psykisk hälsa är en bred term som inkluderar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Ordet kan användas för flera olika diagnoser och kan visas i olika allvarlighetsgradsgrader. Sjukvård för psykisk ohälsa har blivit ett av Sveriges sjukvårdssystem största fokus och behovet av att ytterligare utforska och effektivisera är essentiellt. Systemdynamiska modeller och simuleringsmodeller är ett utmärkt verktyg för att förstå ett system och dess beteende. Därför har detta examensarbete inriktat sig på att utveckla en fungerande systemdynamisk simuleringsmodell som visar hur den allmänna sjukvården tillhandahåller psykiatrisk vård för depression och ångest till vuxna i Stockholm. System ska vara representerat med relevanta parametrar från den verkliga värden och simulera sjukvårdssystemet för psykiatrisk vård och dess infrastruktur.    En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse för strukturen för systemet och det innehavande utmaningar och beteende som finns. Litteraturöversikten innehöll också samlande av data för modellen. Vissa delar av den sökta data gick inte att hitta eller samla in på grund av föreskrifter eller integritetsproblem. När data inte gick att hitta gjordes istället uppskattningar genom informationen från den tidigare söka litteraturen.    Det olika scenarios skulle föreställa olika verkligen situationer som skulle kunna uppkomma, dessa analyserades sedan och systemets resultat och beteende noterades. Modellen blev också validerad genom historiska data och genom att se att modellens resultat var i linje med den verkliga världens data. Systemdynamiska modellen blev genom iterationer förbättrad och efter valideringen konstruerades scenarion.   Dock, för att kunna lita på resultatet behövs ytterligare forskning göras. För att ytterligare validera systemet behövs intervjuer från experter inkluderas samt att ytterligare data behöver implementeras speciellt för den data som inte gick att erhålla genom offentliga handlingar och databaser. Den sista versionen av modellen var skapade genom iterationer av att addera och ta bort parametrar, flöden och lager. Resultatet var en systemdynamisk modell av den psykiatriska vården och strukturen i Stockholm. Modellen visade att även med ökad efterfrågan klarade systemet detta och att primärvården var den mest effektiva vårdgivaren för att ge vård till patienterna när extra resurser tillsattes.