The purpose of this thesis is to explain how sports events, in which North and South Korea have in some way worked or competed together, have affected the relationship between the two nations. This is carried out through the investigation of specific events; the 1988 Seoul Summer Olympics, the competing of the joint table tennis- and football teams in 1991, the cooperation happening during the “sunshine policy”, from 1998 until 2008, as well as the 2018 Pyeongchang Winter Olympics. The studied material consists mostly of news reports and scientific works.   The result shows that while cooperation in sports is possible between the two Koreas, they have occurred only under favourable political circumstances. It is also concluded that the sports events have in return affected the inter-Korean relationship, and this cooperation has also generated further discussions between the two Koreas, a so called “spillover effect”. / Syftet med den här uppsatsen är att förklara hur sportevenemang, i vilka Nord- och Sydkorea har på något sätt samarbetat eller tävlat gemensamt, har påverkat relationen mellan de två länderna. Det här genomförs genom en undersökning av specifika evenemang; 1988 års sommar-OS i Seoul, tävlingarna 1991 där de förenade pingis- och fotbollslagen deltog, samarbetet under ”Solskenspolitiken”, från 1998 till 2008, såväl som 2018 års vinter-OS i Pyeongchang. Underlaget består mestadels utav nyhetsreportage och vetenskapliga rapporter.    Resultatet visar att även om samarbete i sport är möjligt mellan de två länderna på den koreanska halvön, har dessa bara inträffat under gynnsamma politiska omständigheter. Det kommer även fram att sportevenemang i sin tur har påverkat den interkoreanska relationen och även genererat fortsatta diskussioner mellan Nord- och Sydkorea, en så kallad ”spridningseffekt".