<p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-14</p>

No description available.

The troll has always been a part of human history, expressions and the human narration. It started as oral histories, and it has been constantly present in litterature ever since. Today it has become a symbol of societal and political issues. “Gräns” is a short story about trolls, humans, identity and right or wrong. Just like the title it has several cross-border aspects.  In this essay, a comparative investigation has been made between the short story "Gräns" from 2006 and its film adaptation of the same name from 2018. There have been comparisons between different medias and it is from a queer theoretical perspective. / Trollet har alltid varit en del av den mänskliga historian, människans uttryck och människans berättande. Det började som muntliga berättelser, sedan har det varit ständigt närvarande inom litteraturen och idag har det blivit en form av symbol för olika samhälleliga frågor. “Gräns” är en berättelse om troll, människor, identitet, rätt och fel. Precis som titeln har den ett flertal gränsöverskridande aspekter.  I den här uppsatsen har en jämförande undersökning mellan novellen “Gräns” från 2006 och dess filmatisering med samma namn från 2018 gjorts och jämförelser mellan de olika medierna görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv.

Ce mémoire met en lumière la notion de bretonnité dans Le Cheval d’orgueil, l’œuvre de Pierre Jakez Hélias, la dernière de la collection Terre Humaine parue chez Plon en 1975. La narration homodiégétique segmentée en huit chapitres retrace l’enfance de l’auteur et les faits marquants qui ont ponctué sa vie jusqu’à son entrée au lycée de Quimper, dans le pays bigouden au début du XXe siècle. Le but principal de cette étude est d’examiner les procédés narratifs dans le discours du narrateur et en quoi ces procédés sont pertinents pour décrire l’identité bretonne telle qu’elle l’était il y a un siècle et telle qu’elle l’est aujourd’hui encore. Pour atteindre cet objectif, nous observons le lien privilégié que le narrateur établit avec son lecteur au fil de la narration, basé sur la confiance mutuelle entre le premier qui veut faire passer un message et le second qui s’en réfère à la véracité des événements relatés. Nous remarquons aussi la pluralité des genres de cette œuvre que les chercheurs qualifient de témoignage ethnographique à l’aspect autobiographique mais que l’on peut également désigner comme récit de vie. Nous analysons, enfin, l’impact de l’introspection de l’auteur dans la narration et la valeur de la mémoire dans son récit. / This essay highlights the notion of “bretonnity” in Le Cheval d’orgueil, Pierre-Jakez Hélias’ work, which was the last of the Terres Humaines series published by Plon in 1975. The homodiegetic narration segmented in eight chapters traces the childhood of the author and the significant events that punctuated his life until he went to high school in Quimper, in the bigouden county in Brittany, at the beginning of the 20th century. The main aim of this study is to examine the narrative processes in the narrator’s speech and how these processes are relevant to describe Breton identity as it was a century ago and as it still is today. To meet this aim, we observe the privileged link that the author establishes with his reader throughout the narration, based on mutual trust between the author, who wants to convey a message, and the reader, who refers to the veracity of the events recounted in the text. We also note the plurality of genres in this work which researchers qualify as an ethnographic testimony with an autobiographical aspect, but which can also be designated as a life story. Finally, we analyse the impact of the author’s introspection in the narration and the value of memory in this story.

No description available.

Denna studie undersöker på vilket sätt elever i årskurs 3 förstår texter på bästa sätt. Utifrån mixade metoder i form av elevprov och observationer, syftar studien till att ta reda på om det är någon skillnad mellan att läsa en text själv, att lyssna på en uppläst text eller att göra båda samtidigt. Den syftar även till att utröna om det är någon skillnad i hur väl elever klarar av olika typer av frågor samt om tiden det tar att genomföra ett test har någon påverkan på provresultatet. Deltagarna i studien är 36 elever i årskurs 3 från tre olika skolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att de bästa provresultaten uppnås när eleverna får texten uppläst samtidigt som de själva kan följa med i den skrivna texten. Dessutom identifieras skillnader i elevernas förståelse mellan L-frågor (lokalisera information) och Ti-frågor (att tolka och integrera information i texten) där majoriteten av eleverna uppnådde högre poäng på Ti-frågorna. Genom de observationer som gjorts under de sammanlagt nio provtillfällena, framträder ett mönster där de elever som är snabbt färdiga med att svara på frågorna har fått de högsta poängen. Resultaten från vår studie bidrar med intressant material för framtida forskning inom läsförståelse för elever i årskurs 3.

Denna studie behandlar vilka karaktäristiska drag fyra olika lättlästa böcker har. I denna studie undersöks inte hela böckerna, utan kortare textutdrag på ca 1000 ord per utdrag. Två av böckerna är skrivna i syfte att vara lättläst, medan de två andra böckerna är omskrivningar från ett original till en lättläst version. Undersökningen är indelad i grammatiska och syntaktiska undersökningsområden, vilka är utvalda efter vad tidigare forskning säger och undersökt. Resultaten ger en inblick i hur texterna följer olika språkliga mönster och riktlinjer, samt om böckerna följer de rekommendationer som finns för hur lättlästa texter ska se ut. Slutsatsen visar på att de skillnader mellan dessa böcker som är skrivna i syfte att vara lättlästa gentemot de böcker som är omskrivna till lättläst inte är stora, men man ser att de omskrivna böckerna har mer anpassningar efter rekommendationer för lättläst. Dock kan det innebära att man då utesluter eller minskar på språkliga aspekter som ger en text ett mer naturligt flyt och därmed kan den upplevas som ”hackig”.

No description available.

Den här kvalitativa och semistrukturerade studien utspelar sig på Åland. Vi har intervjuat fyra lärare från årskurserna 1–3 och gjort två observationer av elever i två olika klasser. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka högläsningsstrategier läraren använder sig av på Åland och klargöra hur högläsningen kan påverka elevernas läsintresse. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori. Vi har analyserat våra intervjuer dels genom att koppla resultaten till Vygotskijs utvecklingsteori och dels koppla resultaten till tidigare forskning. Lärarna har fått svara på hur de använder sig av högläsningen i undervisningen och vad eleverna får ut av högläsningen. Det framkommer i den tidigare forskningen att högläsning är en viktig del av elevernas läsinlärning. Eleverna stärker sitt ordförråd, förbättrar sitt tal och högläsningen inspirerar till nya tankar. Resultatet från intervjuerna med lärarna är att de flesta använder sig dagligen av högläsning för att stödja elevernas läsinlärning. Lärarna diskuterade med eleverna och utgående från högläsningsboken kunde man se att eleverna hade möjligheter att dela med sig av sina tankar och idéer som de fått från boken. Utifrån resultatet kunde vi se att högläsningen inverkar positivt på elevernas kreativitet och inspirerar eleverna till att själva läsa böcker och skriva texter.

I det här arbetet undersöks olika tolkningar av Rökstenen, ett runstensmonument beläget i Östergötland som innehåller världens längsta runinskrift. Under lång tid har forskare varit i huvudsak överens om hur skriften ska läsas men tolkningarna om hur texten ska förstås går isär. I den här undersökningen jämförs olika forskares teorier för att ta reda på vad som ligger till grund för de olika tolkningarna. Detta görs genom en komparativ, kvalitativ textanalys som struktureras efter tre tolkningsnivåer.Undersökningen visar att det finns vissa skillnader på den första nivån. På den andra nivån där texten översätts finns några avgörande skillnader men att de största skillnaderna återfinns på den tredje, övergripande nivån där texten ska kopplas till ett sammanhang. Här tycks forskarnas utgångspunkt och sammanhang spela en betydande roll för tolkningen. I uppsatsen reflektion föreslås att utmaningen när det gäller tolkning av Rökstenens budskap ligger i att finna en balans mellan att förhålla sig tillräckligt nära texten för att tolkningen ska bedömas som tillförlitlig och samtidigt vidga sammanhanget så mycket att tolkningen uppfattas som trolig och begriplig.