Relationship formation is full of uncertainty. Triggered by the uncertaintyabout proper conduct insocial relationships, I was drawn to understand the ideals that guide our behavior. With t he intentionof using the results in the future to aid analysis of anime, a focus on Japanese women was chosen.In order to study the relationship ideals of Japanese women, two surveys were conducted usingconvenience sampling. The surveys were shared on Facebook groups, on Twitter, and throughpersonal contacts. The first survey was open ended and asked about actual relationship experiencesand how they could have been better. The second survey was closed ended and had the participantsrate 63 p referred partner traits on a 7 point Likert scale. Statistical descriptions of the second surveydata were calculated and t tests conducted to find significant differences in ideal partner preferencesbetween three different age groups of women and between women and men. Upon reflecting on thedata, it was interpreted that b oth genders have the same core relationship ideals in Japan. Therelationship ideals are trust, love and connection. Both genders prefer a partner who is reliable,pleasant, similar, and kind and understanding. Physical attractiveness and wealth and generosity arethe least important traits for both women and men. These hold true for different age groups, exceptfor physical attractiveness being more valued among the youngest.

Studien syfte är att utröna grundskolelärare i årskurs 2 användning av högläsning i klassrummet. Datamaterialet baseras på sju intervjuer med åtta informanter. Frågor som intervjuerna bygger på är: I vilken utsträckning läser läraren? I vilka sammanhang sker högläsningen? Vilka högläsningsmetoder och högläsningsmaterial använder läraren? Arbetet bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor, med intervjuer med årskurs 2 lärare. Studiens resultat visar att alla deltagande lärare använder sig av högläsning i skolan i varierande utsträckning. Även resonemanget kring högläsningen skiljer sig mellan de deltagande lärarna. Studien visar att lärarna i stor utsträckning högläser men att de inte lägger ner tillräckligt med tid eller planering på högläsningen i förhållande till vad forskningen förespråkar.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika skolor arbetar med elevernas läsundervisning och läsutveckling samt hur läsningen prioriteras i skolorna. Studien syftar också till att ta reda på elevernas syn på läsundervisningen som ges. Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i det fenomenografiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet identifierar hur lärare prioriterar läsundervisning i sin skola, samt hur läsundervisningen ser ut på två olika skolor. I resultatet tillges även elevernas perspektiv på skolans arbete. I resultatet framkommer också hur skolorna har valt att arbeta både tematiskt och nivågrupperat för att skapa en god kvalité i läsundervisningen. Slutsatsen visar på att skolan arbetar effektivt för att tillgodose eleven med den läsundervisning som är anpassad efter varje elev. Skolorna använder sig av variation i undervisningen men även får stöd från andra resurser för att bli ett team för att tillämpa eleverna goda läsfärdigheter samt läsmöjligheter. Hemresurserna ser olika ut vilket är vanligt, dock så behövs det mer stöd hemifrån för vissa elever för att skolan tillsammans med vårdnadshavare ska skapa goda läsare.

Bilderböcker som elever möter idag i sin undervisning innehåller text- och bildrelationer med varierande komplexitet. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger om relationen mellan text och bild, kopplat till elevers läsförståelse i årskurserna F–3 och lärarens roll. För att undersöka syftet har forskning, publicerad mellan 2001 och 2018, analyserats. Undersökningsmaterialet har analyserats utifrån följande frågeställningar: Vad lyfter tidigare forskning om text- och bildrelation i läsförståelseundervisning med bilderbok för elever i årskurs F–3? och Vad betonar tidigare forskning vara av vikt i lärarens roll för att främja elevers läsförståelse av kombinationen text och bild i bilderboken? I resultatet framkommer vikten av att elever bör läsa både text och bild tillsammans i bilderboken eftersom det leder till ökad läsförståelse. I resultatet framkommer det även att läraren behöver besitta kunskap om bilderbokens uppbyggnad för att synliggöra lässtrategier för eleverna. I diskussionen diskuteras bilderbokens möjligheter i undervisningen, till exempel genom att det bidrar till att elever kan utveckla lässtrategier och hur arbetet med bilderboken förbereder elever för framtiden. Vidare diskuteras lärarens roll i förhållande till arbetet med bilderboken.

Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Detta är början på första utkastet till en spänningsroman.

More than 45 million ethnic Chinese are settled outside China and about 20 % among them live in America. The aim of this study is to investigate how a Hong Kong writer in the diaspora has been influenced in his writing in a transcultural and modernist direction and in what way translation can be a part of transculturalism. In this study, the author 梁秉鈞 Leung Ping-kwan (1949-2013) has been selected as an example of this. The study is based on prose and lyrical texts by him. Studies of Chinese in the diaspora have long been neglected, but in recent years, Chinese American academics have begun research into Chinese diaspora literature from a transcultural perspective. This study aims to contribute to transcultural literary studies. In the study of Leung Ping-kwan ́s texts, a comparative literary analysis is used which is based on theories of identity and transculturalism. I argue that Leung Ping-kwan's writing is characterized by transcultural and modernist features. / 超过 4,500 万华人定居在中国境外，其中约 20%居住在美国。 这项研究的 目的是调查一位香港作家如何在跨文化和现代主义的方向上影响他的写作， 以及翻译以何种方式可以成为跨文化主义的一部分。 在本研究中，以作家 梁秉钧 1949-2013)为例。 这项研究基于他的散文与诗文。 长期以来，对 海外华人文学的研究一直被忽视，但近年来，美国华裔学者已开始从跨文 化的角度对华桥华人文学进行研究。 这项研究旨在为跨文化文学研究做出 贡献。 在对梁炳宽的著作进行研究时，采用了基于身份和跨文化主义理论 的比较文学分析。 我认为梁的著作具有跨文化和现代主义的特征。

No description available.

Syftet med denna studie är att få ett bredare lärarperspektiv om hur några lärare från förskoleklassen upp till årkurs 3 arbetar med läsinlärningen samt hanteringen av de svårigheter som kan uppkomma i samband med inlärningen. Den metod som har använts är surveyundersökning via mejl på grund av den rådande pandemin COVID-19. Resultatet visade att de olika klasserna arbetar på likande sätt och att läsinlärningen fungerar ungefär på samma på de skolor som har medverkat i denna studie. Slutsatsen av denna studie är att läsinlärningen är viktig för eleverna och att det finns elever som har lässvårigheter som måste få rätt stöd från både lärare och hemifrån. Genom de tillfrågade lärarnas svar har de forskningsfrågor som ställdes besvarats och det visade sig att lärarna använder olika metoder men har ungefär lika tillvägagångssätt när det kommer till att upptäcka lässvårigheter och vad man gör åt dem.

Abstrakt    Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor. Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.

Läsning är något centralt i alla människors liv och det pågår ständigt diskussioner om barns intresse för läsning. I PIRLS-studien från (2016) diskuterars det och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet med denna studie är att undersöka sex lärares beskrivningar av metoder och material i läsundervisning samt vilka faktorer både elever och lärare anser påverkar elevers motivation till läsning i årskurs 2-3. Med hjälp av litteraturbakgrunden och tidigare forskning inom ämnet läsmotivation har studiens ramverk valts ut. Den teoretiska grunden utgår från motivationsteorin, Självbestämmandeteorin. Som belyser skillnaden mellan elevers inre motivation och yttre motivation. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade vilka undervisningsmaterial och undervisningsmetoder lärarna beskrev som betydelsefulla för läsmotivation. Lärarna beskrev att högläsning och det sociala lärandet har en stor betydelse för motivationsskapande läsning. Vidare visade resultatet vilka faktorer som eleverna beskriver som betydelsefulla för deras inställning till läsning, som exempelvis att de får välja vilken bok de ska läsa och vart de ska sitta när de läser.   Nyckelord: Läsmotivation, inre motivation, yttre motivation, lågstadiet, undervisningsmaterial, undervisningsmetoder.