Förståelse för hur elever och lärare uppfattar syftet med högläsning och insikt om hur interaktionen under aktiviteten påverkar lärandet är viktiga lärdomar för lärarpraktiken. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadieelever uppfattar syftet med högläsningen och vad de upplever under aktiviteten. Studien har även som syfte att bidra med insikter om hur svensklärare ser på högläsningens syfte, hur de kommunicerar det till eleverna och vad de tänker om elevernas interaktion. För att uppnå detta har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av observationer och semistrukturerade intervjuer, vilka bygger på ett strukturerat observationsunderlag och två frågescheman, ett för intervju med lärarna och ett för intervjuer med eleverna.  I resultatet framkommer det att eleverna hade svårt att formulera ett syfte med högläsningen, samtidigt som lärarna uttryckte att de alltid har ett syfte även om det inte alltid kommuniceras. Resultatet visar vidare att eleverna interagerade på olika sätt under högläsningen men att de oavsett var delaktiga. Lärarna i studien är eniga i att syftet inte alltid behöver kommuniceras till eleverna, vilket delvis stämmer överens med tidigare forskning. Forskningen inom området är dock motstridig då det även finns studier som pekar på att ett syfte alltid bör kommuniceras till eleverna.

Denna studie behandlar lyrik i svenskundervisningen för årskurserna F-3. Lyrik i F-3 är ett område där svensk forskning saknas, vilket innebär ett behov av ökad kunskap. Det är vidare en genre som i internationell forskning visats ha språkutvecklande egenskaper, men som kan vara krävande för lärare att undervisa i. Syftet med studien är att öka kunskapen om olika uppfattningar som finns hos pedagoger av lyrik och lyrikens möjligheter och utmaningar i undervisningen för årskurs F-3. Studien är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet i och genom språket. Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer. Sex undervisande lärande har intervjuats. Det är en lärare i förskoleklass, en i årskurs 1, en i årskurs 2, två i årskurs 3 samt en språkpedagog. Dessa informanter är verksamma på fyra olika skolor, i studien benämnda Lyraskolan, Poetskolan, Rimskolan och Diktskolan. Skolorna är utspridda på tre orter i södra Sverige. Resultatet visar på såväl likheter som skillnader mellan pedagogernas tolkningar och undervisning. Lyrik ansågs vara ett svårtolkat begrepp för flera, men flera kopplade även lyrik till sånger. Just sånger används på olika sätt av samtliga informanter och det lyfts som en fördel att kunna arbeta med sångtexter i olika ämnen. Fler fördelar som lyftes var att lyrik kan bidra med att befästa kunskaper och ord, göra undervisningen lustfylld, öppna upp för samtal och användas ämnesöverskridande. Vidare framkom utmaningar med lyrik, däribland elevers ovana och motstånd till lyrik samt att annat innehåll prioriteras i undervisningen, delvis på grund av tidsbrist. Vad som framkom som betydelsefullt för undervisningen var läromedel, såväl digitalt som analogt. Även lärarens kunskap och modellerande är av vikt. Sammanfattningsvis är läraren av yttersta vikt för att motverka elevers förutfattade meningar om vad lyrik är och modellera för elevernas lärande. För att kunna dra nytta av detta skulle fortbildning såväl som läromedel behövas för att utveckla lärarnas kunskap om lyrik. Slutligen bör begreppet lyrik i läroplanen ses över och dess innebörd förtydligas.

No description available.

No description available.

Jag försöker skriva om någonting som inte vill skrivas. Det kanske kan sägas, eller sjungas. Men det går faktiskt inte att skriva det på ett tydligt sätt. Därför får jag försiktigt närma mig det från olika håll, komma så nära jag kan, för att ge någon slags bild av vad det är jag vill säga. I den här texten kommer jag att fördjupa mig i olika aspekter av okonventionellt språk, med min målarpraktik och andra erfarenheter som utgångspunkt. Konventionellt språk i den här kontexten syftar på den kommunikation vi associerar med språk som begrepp. Ett språk som förverkligas genom den västerländska kunskapsnormen: sanning uppnås genom rationalitet, logik och intellekt. Jag försöker visa att alternativa sätt att kommunicera, till exempel icke-verbalt, bildligt, eller performativt, kan vara ett bättre sätt att förstå verklighetens komplexitet. Inlärningsprocessen av målerihantverket kräver en frigörelse från den begreppsliga verklighetsuppfattningen vi är vana vid. Det här blir tydligt i språket kring måleriets egenskaper, vilket i den här texten framgår i egna reflektioner samt hänvisningar till Mats Ahlgrens handbok för studerande målare - Måleriets Poetik. De samtal och tankesätt som går bortom det vedertagna upptäcks även utanför konstens kontext vilket jag iscensätter i form av personliga erfarenheter av restaurangarbete. Med grund i min egen begränsning i att inte kunna skriva något som inte vill bli skrivet tar jag hjälp av Fritjof Capras analys av österländsk filosofi och den västerländska naturvetenskapen i Fysikens Tao.

Syftet med denna uppsats är att undersöka o-prefixet i ett modernt språkbruk. Studien undersöker adjektiv som har etablerade antonymer. Tidigare forskning visar på ett tydligt mönster där främst positiva stammar avleds. Vidare visar tidigare forskning att avledningen tenderar att ge en konträr motsats till stammen. Studiens resultat omkullkastar de tidigare observationerna genom att visa att fördelningen mellan positiva och negativa stammar är relativt jämn medan de neutrala stammarna är betydligt färre. Resultatet visar också att motsatsen som prefigeringen skapar är främst av kontradiktorisk betydelse. Avslutningsvis undersöker studien med vilken kommunikativ funktion stammarna används. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att prefigeringen erbjuder flera kommunikativa funktioner. Det används som stilmedel, för att komprimera uttalanden, som eufemism och litotes, för att uttrycka gradering och genom det förväntning och inställning.

No description available.

The purpose of this literature study was to analyze how reading comprehension amongst students in grade F-3 can be affected by the teacher. In this study, the question was "how can teachers influence students' reading comprehension?". First, reading comprehension and the teacher's teaching in relation to the Swedish curriculum, previous research and literature are presented. The method used in this study to collect data consisted of two parts. In the first part we sought empirical data and in the second part empirical data were analyzed. The data was collected and searched in the databases ERIC and SwePub, and through manual searches, using keywords that were picked out of the research question. The result that was illustrated was that there are different factors in how the teacher can influence teaching in reading comprehension through the classroom environment, working memory, the teacher's strategies and ways of motivating the students. The results also showed that vocabulary, decoding and language comprehension are strongly linked to students' development of reading comprehension. Further research, that can be carried out with the help of the results that have been made visible, is to take a closer look at how the students themselves view the teaching of reading comprehension. / Syftet med denna litteraturstudie är genom sammanställning av väsentligen litteratur analysera hur läsförståelsen hos elever i årskurs F-3 kan påverkas av läraren. Studiens frågeställning är “Hur kan lärare påverka elevers läsförståelse i svenska?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument, tidigare forskning och litteratur. Den metod som har använts i studien för att samla in data bestod av två delar, en del där vi sökte empiri och en del där empirin analyserades. Med hjälp av nyckelorden som plockades fram ur frågeställningen samlades empirin in från databaserna ERIC och SwePub, samt via manuella sökningar. Det resultat som åskådliggörs är att det finns olika faktorer kring hur läraren kan påverka undervisning i läsförståelse genom effektiv användning av klassrumsmiljön, arbetsminne, lärarens strategier och sätt att motivera eleverna. Resultatet visade även att ordförråd, avkodning och språkförståelse är starkt kopplat till elevernas utveckling av läsförståelse. Vidare forskning som kan genomföras med hjälp av det resultat som synliggjorts är att titta närmre på hur eleverna själva ser på undervisningen av läsförståelse

Margaret Atwood’s Oryx and Crake is a speculative fiction novel that has received much analysis since its publication, in particular around its engagement, or non-engagement of the Anthropocene. By contrasting and combining the “dark pastoral” and “deluge narrative” literary tropes, I offer a new method of reading Oryx and Crake which explores the distorted fantasies at the heart of the novel’s events. This reading is centred around the character of Crake, whose seemingly sociopathic train of thought becomes almost palatable through the viewpoint of Anthropocenic “deep-time”, and whose actions serve to realise humanity’s pastoral dreams in the physical world. By studying together the double-layered ironies of the dark pastoral and the mythological elements that shape most deluge stories, Atwood’s work reveals itself as deeply relevant to the contemporary novel’s ability to engage with the Anthropocene, and as such, also to our own.

Hand-written text recognition (HTR) is a transformative technology in recent years that significantly assists the study of historical documents, therefore, boosting digital humanity research. Conventional optical character recognition (OCR) technique is sensitive to certain writing styles and thus not adaptive. Our study attempts an adaptive pipeline that enables the HTR of Swedish hand-written documents which contributes to the study of Swedish history including the modern and contemporary democratization process with the Labour’s Memory dataset and Demokrati 100 dataset. This pipeline integrates transfer learning, fine-tuning techniques, and a novel confidence-based ensemble strategy to reduce the transcribing error rate. Our findings demonstrate the efficacy of these strategies in significantly improving performance metrics. Results indicate a substantial reduction in transcribing error rate compared to baseline methods. Notably, our transfer learning model achieves a Character Error Rate (CER) of 6.664%. The introduction of a confidence-based ensemble strategy yields a CER of 5.976%, outperforming any individual model and the baseline significantly. We further propose optimizations in transfer learning by identifying that fine-tuning only recurrent and dense layers balances performance and computational efficiency. This approach enables a more time-efficient training process in case of a large dataset without compromising accuracy, offering practical benefits for real-world applications. Furthermore, our analysis reveals critical insights into the challenges of baseline detection and ground truth accuracy. We identify over-segmentation as a bottleneck in baseline detection and highlight the significance of addressing systematic errors in ground truth data.