Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

No description available.

Ce mémoire met en lumière les détails de l'histoire romanesque d'Indiana, jeune Créole victime de la domination masculine et de la pression imposée par la société de l'époque, mais aussi et surtout le message féministe véhiculé par George Sand à travers son oeuvre Indiana. Après avoir montré les liens étroits qui existent entre la vie de l'auteur et le personnage fictif d'Indiana qu´elle mit en scène dans son roman éponyme, nous avons présenté les personnages principaux et nous avons analysé l'oeuvre à travers le prisme d'un féminisme réaliste, romantique et toujours actuel. Le mémoire a aussi interrogé la manière dont le roman a reflété les conditions sociales et légales des femmes à l´époque de sa publication et l'accueil réservé aux élites intellectuelles comme de la part des lecteurs d'hier et d'aujourd'hui. Il est apparu qu´il y a eu des critiques élogieuses malgré une certaine réserve, quant au tableau peu reluisant que l'auteur brosse des femmes mariées soumises au diktat de lois machistes. L'analyse conclut sur l'audace d'une George Sand, fer de lance du féminisme dont elle a été l´une des pionnières. / This essay brings to light the details of the story of Indiana, a young Creole victim of male domination and the pressure imposed by the society of the time, but also and above all the feminist message conveyed by George Sand through his Indiana. After showing the close links that exist between the life of the author and the fictitious character of Indiana that she puts in scene in her eponymous novel, it is about presenting the main characters and analyzing the work to through the prism of a realist, romantic, social and ever-present feminism. The thesis is also interested in the reception of the book when it was released, by the intellectual elites of the time as well as by the readers of yesterday and today. He underlines rave reviews despite a certain reservation as to the gloomy picture that the author portrays of married women subjected to the diktat of macho laws. The analysis concluded on the boldness of a George Sand spearhead of feminism, one of the pioneers of which she was.

An essay about my graduation project Hotel - four illuminated short stories, concerning the different ways of telling a story through text or through pictures, and what happens when you combine them.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning undersöka om högläsning på engelska hos 63 elever i årskurs 3, påverkar elevernas ordförråd efter högläsning samt undersöka vad eleverna har för uppfattning om engelskundervisningen. Metoden som använts är enkätundersökning, före och efter högläsning samt två identiska ordtest, vilka genererat kvantitativ data. Resultatet visar att elevernas uppfattning om engelskundervisningen överlag är av positiv karaktär och att högläsningen bidraget till att flera elever utökat sitt ordförråd. Slutsatsen är att högläsningen kan väcka en större nyfikenhet till språket och att högläsning av engelsk barnlitteratur är något som bör inkluderas i undervisningen för dessa klasser och även i fler klassrum i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

Syftet med denna uppsats har tagit uttryck i två separata delar. Dels har syftet bestått av att undersöka Dan Eliassons retoriska strategier i hans offentliga försvar. Dels har en strävan av att finna likheter och skillnader i Eliassons apologior varit av intresse. Ett etiskt förhållningssätt har dessutom applicerats. Medan den klassiska krisretoriken väljer att undersöka enstaka situationer, erbjuder denna uppsats istället studier av fyra krissituationer från fyra svenska myndigheter under Eliassons ledarskap. På så vis har retoriska mönster för Eliassons offentliga försvar kunnat avslöjats. För att besvara uppsatsens frågeställningar har teoretiska utgångspunkter från krisretoriken presenterats. Dessa har inkluderat begrepp som krissituation, kategoria, apologia, etisk apologia och agens. Utifrån dessa begrepp har en ny schematisk modell tagit form, Y-modellen. Modellen visar vad som händer i en krissituation men också hur olika begrepp samverkar. Y-modellen har sedan legat till grund för uppsatsens fortsatta metodiska val inför analysen, som preciserats till situationernas kategorior och Eliassons apologior. Utifrån analysen framgår det att Dan Eliasson återkommande väljer att konstruera sina försvar genom att förneka och/eller reducera anklagelsen. Det visas också hur många av hans offentliga försvar samspelar med varandra och kontinuerligt förstärker varandras slutliga effekter. I det fallet där ett explicit erkännande av skuld har kunnat urskiljas, har också efterföljande korrigerande åtgärder utlovats. Likaså har analysen visat hur erkännande av skuld tenderar att forma en mer tilltalande etisk apologia. I de fallen ett erkännande av skuld har uteblivit, har kraven på etisk apologia fallit bort. Genom dessa resultat har också slutsatser dragits om Eliassons inledande etiska vägval. Vid sidan av resultaten har denna uppsats utmanat den traditionella krisretoriken genom att erbjuda nya insikter och förutsättningar. Med stöd av uppsatsens teoretiska och metodiska vägval kan mer träffsäkra ramverk skapas inför förståelsen av nya krissituationer. Uppsatsen har därför inte bara gett insikter om Dan Eliassons retoriska strategier, utan också öppnat upp mot en modern och sammansatt krisretorik

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur man som vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–9 använder högläsning i hemmet. Vi har med hjälp av enkäter och intervjuer tagit del av högläsningsvanor från 86 hem fördelade på åtta F–3-klasser. Svarsfrekvensen blev 38 procent. Resultatet visar att högläsning förekommer i alla hem utom ett. Resultatet visar också att högläsningens användningsområden skiljer sig åt i hemmen. I en del hem sker det endast på skolans initiativ men i majoriteten av hemmen sker det på hemmets initiativ. Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie är att högläsning förekommer i stor uträckning av de som har deltagit i studien. Vårdnadshavares inställning till högläsning skiljer sig, där den är mer positiv om läsningen sker frivilligt. Sker högläsningen enbart på skolans initiativ märks inte samma positiva inställning hos vårdnadshavarna.

This essay is an analysis of the religious aspects of Crome Yellow. The main focus is to discover what Aldous Huxley’s views on religion were at the time he wrote Crome Yellow and to explore how Huxley’s contemporary surroundings influenced his views on religion. Huxley was born into a family and a society where there was a conflict between science and religion and this conflict together with the crises of his early life, came to affect him greatly. This essay conducts an analysis of Crome Yellow by utilizing Peter Berger’s theory of social construction, which includes information about Huxley’s contemporary surroundings. Huxley seems to have been ambiguous towards religion. He was concerned about the future of society and opposed to organized religion. He was longing for answers and meaning, and he had begun to form a spiritual belief where colour and light are central. These spiritual aspects can be seen as the beginning of Huxley’s spiritual enlightenment.

Bakgrund: Uppsatsen undersöker vilka typer av avsteg från en normenlig språkhantering som finns i några utvalda svenska populära låtar, detta för att man inte tänker eller är uppmärksam på vad det är låttexten egentligen säger eller hur grammatiskt korrekt den är. Det är snarare så att man enbart hänger med i rytmen och därmed anser att texten tillsammans med musiken är fängslande vilket gör att låten i sin helhet är medryckande. Magdalena Smolkovás (2018) uppsats Analysis of grammatical error in pop song lyrics och Joe Trottas (2013) artikel What Meatloaf Won't Do for Love: a Catalog of Mystery, Imagination and Linguistic Rebellion in Popular Musik ligger till grund för uppsatsen då de har undersökt engelska låtar. Smolková pekar enbart på artisternas grammatiska fel samt att artisterna inte har bättre kunskaper medan Trotta påpekar att det är ett medvetet val från låtskrivarens sida. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är en sådan bristande språkhantering som man kan tänka sig att det är gällande låttexter med exempelvis lånord, talspråk och användning av slang. Metod: Metoder som används i uppsatsen är närläsning, avlyssning av låtarna, versanalys, strukturell analys, komparativ analys och genreanalys, detta för att det ger en ordentlig inblick i texternas språkbruk. Resultat: Alla låtarna har någon form av brist i förhållande till en normenlig språkhantering. Det finns däremot delar som anses vara accepterade inom detta fält, eftersom det finns flera olika variabler som har en roll och bidrar till hur låtens helhet ser ut. Exempel på detta finner vi med hjälp av rytmen och ordvalen i Jag trodde änglarna fanns samt stöd för detta finner vi hos Trotta (2013).