The purpose of this essay is to investigate if the agenda-setting theory is applicable as an explanation for the development of Swedes’ support for the European Union. To do so, this essay investigates five important events in Swedish integration into the European Union, namely the Swedish referendum about the EU membership, the protest during the EU summit 2001, the financial crisis, Sweden’s second presidency of the Council of the European Union and the British referendum about their EU membership. A qualitative content analysis was used as method and agenda-setting theory was used as a tool to analyze the development of the public opinion of the Swedish integration process into the European Union.    The results show that the media has had an effect on how the public opinion for the EU has progressed over time. There is a correlation between Media’s positive coverage and the positive progress of the public opinion towards an EU membership. One of my conclusions is that the agenda-setting theory is able to aid the explanation of the change in public opinion, in a long-term perspective, rather than its short-term effects that have been previously proven.

Denna studie syftar till att analysera effekten som media och framförallt MeToo-rörelsen haft på den svenska riksdagens beslut om en skärpt sexualbrottslag byggd på frivillighet. Med hjälp av dagordningsteorin analyserar studien massmedias möjlighet att forma den politiska agendan. Genom att spåra den politiska arbetsprocessen från statens offentliga utredning till beslutet om ett införande av en samtyckesreglering, synliggörs inte bara vilka beslut som tas utan också vilken grund det finns till besluten. Studien undersöker därmed även hur riksdagens motiverar till valet att godkänna propositionen om en samtyckesreglering baserad på frivillighet. Studiens resultat baseras utifrån den 2016 års statliga utredning om skärpt sexualbrottslag, regeringens propositions 2017/18:177 och Justitieutskottets betänkande i ärende om skärpt sexualbrottslag. Studien synliggör de tidigare statliga utredningar om skärpt sexualbrottslag och även de brister som tydliggjorts som existerar i svensk lagstiftning för att slutligen analysera kopplingen mellan MeToo- kampanjen och beslutet om skärpt sexualbrottslagstiftning. Studien visar att den feministiska kampen för ett jämställt pågått under en lång period men att MeToo-kampanjen kan ha varit en bidragande faktor till att beslutet om en samtyckesregleringen byggd på frivillighet slutligen röstades igenom av riksdagem. Slutsatsen blir därmed att massmedia kan ha format den politiska dagordningen och på så vis även beslutet om en samtyckesreglering byggd på frivillighet.

No description available.

Klimatstrejken som genomfördes den 15 mars 2019 i Stockholm samlade över 15 000 individer. Aldrig tidigare har en proteströrelse bestående av så många unga fått så stort genomslag i Sverige. Med utgångspunkt i Social Movement Theory har denna undersökning som målsättning att förklara drivkrafterna bakom denna rörelse. Enligt denna teoribildning kan utvecklingen av en social rörelse förklaras utifrån samspelet av tre kontextuella faktorer. Dessa är: politiska möjligheter, mobiliseringsstrukturer och inramning av problemet. För att undersöka om detta gäller även för klimatstrejken i Sverige genomförs intervjuer med representanter från organisationer som varit delaktiga i mobiliseringen av rörelsen och individer som varit drivande i nätverket Fridays for Future. Dessa intervjuer kompletteras med resultat från en enkätundersökning som genomfördes under klimatstrejken 15 mars 2019 i Stockholm. Resultaten tyder på att de tre kontextuella faktorerna varit närvarande och underlättat mobiliseringen av rörelsen. Författaren drar slutsatsen att Greta Thunberg varit den politiska möjlighet som krävdes för en mobilisering och att inramningen av problemet varit avgörande för uppslutningen kring klimatstrejken.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker förekomsten av opposition på regional och lokal nivå i den svenska EU-politiken. Flera forskare så som Peter Mair (2007) och Karlheinz Neunreither (1998) har drivit tesen att EU:s medlemsstater lider av ett oppositionsunderskott i den nationella EU-politiken. Det innebär att de stora nationella partierna inte gärna diskuterar EU-frågor och att väljarkåren inte kan skilja mellan partiernas olika ståndpunkter i EU-politiken. Resultatet ska ha drivit på den ökade euroskepticismen. Men forskningen är inte entydig, och förespråkare av oppositionstesen befinner sig i ena lägret av ett delat forskningsfält. Det andra lägret menar snarare att situationen inte är så allvarlig som Mair med fler hävdar. Då ingen tidigare studie undersökt förekomsten av opposition i den svenska EU-politiken på regional och lokal nivå bidrar den här uppsatsen med att utöka forskningsfältet. Materialet i uppsatsen utgörs av svenska regionala och lokala aktörers remissvar till Europeiska Kommissionens öppna samråd. Resultatet av studien visar att opposition visst förekommer på regional och lokal nivå. I motsats till vad tesen om ett oppositionsunderskott säger, nämligen att mest opposition ska riktas mot EU som politiskt system, förekommer det istället mest opposition mot innehållet i EU-politiken. Sett till förekomsten av opposition mellan olika politikområden visar undersökningen att politikområden där EU-rätten har större påverkan på Sveriges regioner, landsting och kommuner erhåller mer stöd än politikområden med mindre påverkan. Slutligen har uppsatsen undersökt skillnader mellan aktörerna som förekommer i populationen. Resultatet visar att regioner, landsting och kommuner med en mindre befolkningsmängd sett till alla Sveriges regioner, landsting och kommuner ger uttryck för mer stöd än opposition till EU:s föreslagna politik. Det är ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning om att personer bosatta på landsbygden är mer EU-skeptiska än personer bosatta i städer (Berg 2015, 13).

No description available.

No description available.

No description available.

Gösta Esping- Andersen released his book The Three Worlds of Welfare Capitalism in 1990. In it he described Sweden as beeing a social democratic welfare society. At the same time, the country was in a financial decline and the government had to privatize public utilities in order to stabilaze the economy. The government had to change the way it governed. The purpose of this study is therefore to examine the impact of civil societies social institutions and the relationship between theese organisations and the state. To fullfill this purpose this study has two questions at its disposal; Has the demand for the work of the Salvation Army developed over time? How can this be related to a change in the state's welfare model?    This study uses a qualitative systematic text analysis to examine documents from the swedish governmental inquiries and the Salvation Army. In addition to that, this essay uses the public governance- perspective as a theory.      The result is that the Salvation Armys demand, in case of revenue, has steadliy increades since the early 2000s. Their social institutions is a somewhat of a complement to the governmental ones, especilly in the case of providing shelter for the homeless. The conclusion is therefore that the swedish social democratic welfare state has shown more liberal tendencies which is consistent with other research examining different types of organisations in the civil society.