En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka elevers motivation i matematikundervisningen i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Valda aspekter att utgå ifrån är dels huruvida elevers självbild samt självförtroende påverkar deras motivation. Dels hur omgivningens effekter, det vill säga hemmiljön, skolmiljön samt stereotypiska uppfattningar påverkar elevers motivation i matematik. Undersökningen har genomförts genom att samla in forskning, analysera den och sammanställa i ett resultat. Resultatet har sedan bearbetats i samband med litteratur inom ämnena motivation och genus.  Resultatet visar på skillnader mellan flickors och pojkars självbild samt självförtroende genom grundskolans matematikundervisning, dessa faktorer påverkar i sin tur elevers motivation. Vidare visar resultatet att stereotypiska uppfattningar från både hem- och skolmiljö påverkar elevers motivation.