Bakgrund: I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att använda omvårdnadsåtgärder för att förebygga komplikationer efter operation. På thoraxkirurgiska vårdavdelningar skiljer sig rutinerna vid postoperativ vård och på vissa avdelningar används Posthorax-västen för att förhindra instabilitet i sternum efter sternotomi. Syfte: Syftet var att undersöka vilka postoperativa omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av på sternotomerade patienter för att förebygga mediastinit samt hur sjuksköterskor upplever att omvårdnadsåtgärderna påverkar patienterna. Metod: Data samlades in via en enkätundersökning på tre thoraxkirurgiska vårdavdelningar på tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Enkätundersökningen lyfte fram vilka omvårdnadsåtgärder som vanligtvis används på olika avdelningar, vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor ansåg var viktigast samt faktorer som sjuksköterskor uppger främjar och hämmar omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor uppgav att den viktigaste postoperativa omvårdnadsåtgärden efter sternotomi var Mobiliseringsrestriktioner. De största hindren var postoperativ förvirring, smärta och illamående samt organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning, stress och bristande rutiner. Klinisk betydelse: Denna studie har visat på behovet av vidare forskning genom att ha lyft fram vilka postoperativa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor uppger att de använder i klinisk praxis på thoraxkirurgiska vårdavdelningar. / Background: Nurses have a responsibility to use nursing interventions to prevent complications after surgery. There is a difference in which procedures are used in thoracic surgical wards for postoperative prevention and some hospitals use the Posthorax vest to prevent sternal instability. Aims: The aim of this study was to investigate nursing interventions used to prevent mediastinitis on patients who have undergone sternotomy and how nursing interventions affect patients according to nurses. Methods: A survey was used to procure data from three different thoracic surgical wards in hospitals in Sweden. Results: The survey has shown the most commonly used nursing interventions in different thoracic surgical wards and what nursing interventions nurses’ state are most important. The survey also found promoting and inhibiting factors for nursing interventions according to nurses. Conclusion: According to nurses the most important nursing intervention was restricting the use of upper body extremities. The most inhibiting factors for nursing interventions were postoperative confusion, pain, nausea and organizational factors as high workload, stress and inadequate procedures. Clinical implications: This study has shown the need for further research by determining the postoperative nursing interventions used in clinical practice in thoracic surgical wards.

ABSTRAKT Bakgrund: Mediastinit är en allvarlig komplikation efter öppen hjärtkirurgi. Syftet med post- thorax västen är att förebygga och förhindra mediastinit genom att stötta upp instabilitet och minska friktion i sternum efter operation. Uttalade osäkerheter och brister i erfarenheter av att jobba med västen väckte författarnas intresse för att intervjua intensivvårdssjuksköterskor och sjuksköterskor om deras erfarenheter med att arbeta med post-thorax västen. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som bar Post-thorax väst. Design: En kvalitativ intervjustudie Metod: Semistrukturerade intervjuer av 14 stycken grundutbildade och intensivvårdsutbildade sjuksköterskor som arbetade vid två enheter på ett sjukhus i Norra Sverige och hade mer än 6 månaders erfarenhet av att arbeta med västen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som burit Post-thorax väst resulterade i 4 kategorier och 13 subkategorier. Följande kategorier finns representerade: Ambivanlens, Säkerhet, Svårigheter, Motivation. Konklusion: Resultatet i studien visade att deltagarna hade varierande erfarenheter av att arbeta med patienter som bär väst. Deltagare utryckte svårigheter och fördelar med västen samt sin egen osäkerhet kring den. Deltagare ville ha utbildning och en utvärdering av västen och de beskrev motivationsarbetet och varför det är viktigt. Deltagarnas erfarenheter av patienternas upplevelser var något som genomsyrade alla kategorier. Resultatet kan tala för att implementeringen av västen på berörda enheter inte genomförts på ett optimalt sätt. / ABSTRACT Background: Mediastinitis is an infection in the mediastinum which can be a serious complication after open heart surgery. The purpose of the Post-thorax vest is to prevent mediastinitis by providing the required support to and minimize any friction within the sternum after heart surgery. There are outspoken uncertainties and gaps in the experience of working with the vest which aroused the interest of the authors to interview nurses and intensive care nurses about their experiences of working with the Post-thorax vest. Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of working with patients who wear a Post-thorax vest. Design: A qualitative interview study Method: Semi-structured qualitative interview study of 14 nurses and intensive care nurses who worked at two units in the north of Sweden who had at least 6 months of experience working with the vest. The interviews were analyzed using content analysis. Results: Nurses’ experiences of working with patients who wore Post-thorax vests resulted in 4 categories and 13 sub-categories. The following categories are represented: Ambivalence, Security, Difficulties, Motivation. Conclusion: The result of the study showed that the participants had various experiences of working with patients wearing the vest. Participants expressed difficulties and benefits of the vest, and their own uncertainty about it. Participants wanted education and an evaluation of the vest and they described why motivational work was important. The participants described patients' experiences of the vest in almost every category. The result may indicate that the implementation of the vest at the units in question where not completed in an optimal way.

Bakgrund: På Akademiska sjukhuset i Uppsala genomförs ungefär 700 hjärtoperationer varje år. Efter en hjärtoperation är det av stor vikt att patienterna är fysiskt aktiva för att minska risken för postoperativa komplikationer. Det finns ett flertal faktorer som kan påverka den fysiska aktivitetsnivån, så som tidigare fysisk aktivitetsnivå, rörelserädsla och bröstsnittsmärta.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått hjärtkirurgi via sternotomi skattade tidigare fysisk aktivitetsnivå, rörelserädsla och bröstsnittssmärta, och utifrån dessa variabler undersöktes sambandet till den fysiska aktivitetsnivån, mätt med antal steg, under sjukhusvistelsen.   Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med en deskriptiv design, som bestod av formulär, skattningsskala och stegräknare. Den innefattade även en korrelerande design där samband mellan variablerna analyserades.   Resultat: Det var totalt 20 deltagare som medverkade, varav 15 som slutförde hela studien. Sambandet mellan antal steg och tidigare fysisk aktivitetsnivå visade en korrelationskoefficient r = 0,60 (p = 0,04) och mellan antal steg och rörelserädsla r = 0,69 (p = 0,02). Sambandet mellan antal steg och bröstsnittsmärta var r = - 0,25 (p = 0,38), det vill säga ej signifikant.   Konklusion: Positiv korrelation fanns mellan tidigare fysisk aktivitetsnivå och antal steg samt mellan rörelserädsla och antal steg. Det var dock svårt att generalisera till målpopulationen på grund av för lågt deltagarantal. Ingen korrelation fanns mellan bröstsnittsmärta och antal steg.