Den sydkoreanska och amerikanska filmindustrin är två stora underhållningsindustrier och de har många likheter men fler skillnader i sin filmstil. Tidigare forskning har gjorts kring stildragens påverkan på narrativet inom film och tv-serier, däremot har de ofta varit grundade i kultur. I synnerhet med det globalt växande intresset för sydkoreanska tv-serier kan en ej kulturellt grundad undersökning vara intressant. Därför undersöks de sydkoreanska och amerikanska filmindustriernas stilkonventioner och dess stildrags påverkan på narrativet, vilket görs genom att analysera tv-serien Suits som är en amerikansk tv-serie med en sydkoreansk adaption. Adaptionsteori och multimodal teori är centrala hjälpmedel i uppsatsen för att utföra en stilanalys och därefter dra en slutsats kring stilkonventionerna. Uppsatsen fokuserar på utvalda stildrags användningsområden och påverkan på narrativet. De stildrag som förekom och användes frekvent genom respektive tv-serie-version är de som valts ut och analyserats. Slutsatsen blev att den sydkoreanska versionen har ett tydligare bildspråk vilket kan anses vara emotionellt beskrivande, då de använder kameraspråk som hejdar klipptempot, narrativt avbrytande återblickar och grafik. Detta kontrasterar med den amerikanska versionen vars stilkonventioner är subtilt påverkande, genom bindning av kameratekniker, klipptempo och kronologiskt användande av tillbakablickar.