Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

<p>Examensarbetet är en studie om inlärningsstilar där även en jämförelse görs med andra sätt att se på inlärningen. I min litteraturgenomgång går jag igenom hur man tidigare såg på inlärning och hur inlärningsstilar ser på inlärningen idag. Jag har valt att begränsa mig till att skriva om de främsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlärningsstilar utgår jag från Dunn och Dunns inlärningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bäst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lärarnas uppfattning om att arbeta med inlärningsstilar i skolan. I diskussionen redovisar jag mitt resultat vilket visar att mycket av det inlärningsstilar förespråkar kan hittas i tidigare pedagogiker eller metoder. Mitt resultat visar att det finns en skillnad i hur stor utsträckning man som lärare mycket man jobbar med inlärningsstilar i de olika åren 1-3 och 4-6.</p>

Examensarbetet är en studie om inlärningsstilar där även en jämförelse görs med andra sätt att se på inlärningen. I min litteraturgenomgång går jag igenom hur man tidigare såg på inlärning och hur inlärningsstilar ser på inlärningen idag. Jag har valt att begränsa mig till att skriva om de främsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlärningsstilar utgår jag från Dunn och Dunns inlärningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bäst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lärarnas uppfattning om att arbeta med inlärningsstilar i skolan. I diskussionen redovisar jag mitt resultat vilket visar att mycket av det inlärningsstilar förespråkar kan hittas i tidigare pedagogiker eller metoder. Mitt resultat visar att det finns en skillnad i hur stor utsträckning man som lärare mycket man jobbar med inlärningsstilar i de olika åren 1-3 och 4-6.

Denna studie undersöker språkbruket i livsstilsbloggar genom att analysera 48 blogginlägg under perioden 2006 till 2019. Syftet med studien är att försöka påvisa generella stildrag hos språket i livsstilsbloggar genom att undersöka aspekter som informationstät-/gleshet, tal-/skriftspråklighet, dialogiska inslag och tydligt värderande ord. Studien ämnar också, utifrån dessa frågeställningar, påvisa förändringar i bloggspråket. Studien har genomförts genom att analysera två specifika bloggare, Sandra Beijer och Isabella Löwengrip, såväl som enskilda inlägg från 16 andra bloggare som fått utgöra en referensgrupp. Resultatet visar hur dessa språkliga stildrag tar sig uttryck och hur ofta de förekommer. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att språkbruket i livsstilsbloggar tycks vara talspråkligt och lättläsligt samt att det generella språket i högsta grad är personligt, verbalt och engagerande. Resultatet indikerar också att ingen större förändring skett i bloggspråket mellan 2006 och 2019. Dessa slutsatser har sedan kunnat kopplas till tidigare forskning som påvisat liknande tendenser. Resultatet visar också på en marginell ökning av dialogiska inslag från 2006 till 2019.

En kommersialisering av hur nyheter förmedlas har skett på redaktionerna där de blivit beroende av en klickekonomi för att få inkomst. Artiklarnas fokus har bytt från objektiv nyhetsförmedling till uppseendeväckande rubriker som ska locka mottagaren till att klicka sig in på artikelsidan. Lotta Halvarsson (2014:33–34) har uppmärksammat att journalistik i dagsläget använder material och källor som är hämtat från PR-byråer vilket har förändrat informationsvärdet. Hennes slutsats är att vad klickjournalistik vill uppnå är att hålla mottagaren nöjd, glad och passiv, för att skapa större benägenhet till att klicka på annonserna vid sidan av artiklarna. Vi har uppmärksammat fenomen och har med en stilistisk metod exponerat de stilmarkörer klickjournalistiken använder för att attrahera mottagare. Det analyserade materialet är hämtat från msn.se och består av sammanlagt sex artiklar från hemsidans ”inrikesnyheter” samt ”toppnyheter”. Vi har utfört en kvalitativ undersökning av stilmarkörer och deras effekt på texterna, kompletterad med två kvantitativa metoder för att konkretisera LIX-värde och nominalkvot i artiklarna. Klickrubrikerna och deras stilmarkörer har också analyserats och kopplats till respektive artikel innehållsmässigt och stilmässigt. Den här undersökningen har visat tendenser till samband mellan artiklar med likartat innehåll, antingen nöje eller nyhetsförmedling. Detta var inte vårt huvudfokus i undersökningen, men en intressant utkomst av genomförda analyser. De artiklar som var inriktade på nöje visade en mer skönlitterär stil där emotiva drag var inbäddade i texten. Dessa artiklar hade även i större utsträckning en synlig berättare vilket gett dem en mer personlig stil. De artiklar som var inriktade på nyhetsförmedling hade mer opersonliga stildrag i form av en osynlig berättare och färre emotiva inslag. Klickrubrikens syfte i förhållande till artiklarna påvisade också en skillnad beroende på artiklarnas förmedlande syfte. Artiklarna som var inriktade på nöje hade en klickrubrik som dolde vad artikeln handlade om och väckte istället mottagarens nyfikenhet för vad klickrubrikens formulering innebar. De mer nyhetsförmedlande artiklarna hade istället klickrubriker med syftet att uttrycka en sammanfattning av artikelns innehåll.

Den sydkoreanska och amerikanska filmindustrin är två stora underhållningsindustrier och de har många likheter men fler skillnader i sin filmstil. Tidigare forskning har gjorts kring stildragens påverkan på narrativet inom film och tv-serier, däremot har de ofta varit grundade i kultur. I synnerhet med det globalt växande intresset för sydkoreanska tv-serier kan en ej kulturellt grundad undersökning vara intressant. Därför undersöks de sydkoreanska och amerikanska filmindustriernas stilkonventioner och dess stildrags påverkan på narrativet, vilket görs genom att analysera tv-serien Suits som är en amerikansk tv-serie med en sydkoreansk adaption. Adaptionsteori och multimodal teori är centrala hjälpmedel i uppsatsen för att utföra en stilanalys och därefter dra en slutsats kring stilkonventionerna. Uppsatsen fokuserar på utvalda stildrags användningsområden och påverkan på narrativet. De stildrag som förekom och användes frekvent genom respektive tv-serie-version är de som valts ut och analyserats. Slutsatsen blev att den sydkoreanska versionen har ett tydligare bildspråk vilket kan anses vara emotionellt beskrivande, då de använder kameraspråk som hejdar klipptempot, narrativt avbrytande återblickar och grafik. Detta kontrasterar med den amerikanska versionen vars stilkonventioner är subtilt påverkande, genom bindning av kameratekniker, klipptempo och kronologiskt användande av tillbakablickar.